Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Syror och baser Jag ska berätta för DIG om syror och baser. Vad det här, hur allt funkar och vad för olika syror och baser det finns mm.
Advertisements

Kolhydrater Vid fotosyntesen bildar växterna kolhydrater. Till denna grupp hör socker, stärkelse och cellulosa.
Energigivande näringsämnen
Växternas mineralnäring
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
Maten.
Repetition inför NP i biologi
Fotosyntesen Hur fungerar den?.
Näring och individuella behov åk 8
Livets former Djur.
Kostcirkeln del 5 - Matfett
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Näringsämnen i kroppen
Kolhydrater.
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Fotosyntesen.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Energi Kraft Näringsämnen som ger energi Kolhydrater Protein Fett
Hem- och konsumentkunskap
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Matspjälkning.
Repetition inför NP i biologi
En liten pp om vårt energisystem
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Ekologi Naturkunskap 1.
Livets kemi Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineralämnen
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
ENERGI.
Kost för idrottare.
Celler Allt levande är uppbyggt av celler. Växter av växtceller och djur av djurceller. Skillnaden mellan en växtcell och en djurcell är att Växtcellen.
Teori Träningscamp 7 maj
Vad ska du äta och varför ?
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Näringsämnen.
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
Repetition.
MATSPJÄLKNINGEN.
Kolhydrater Tre grupper.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Livsmedelskemi.
BIOKEMI Livets kemi.
ÄMNENA I MATEN.
Kostcirkeln del 5 - Matfett Matfett kan man dela in i framförallt två grupper: Hårt matfett – Främst smör och margarin som innehåller en stor mängd animaliskt.
Organisk Kemi.
Repetition av näringslära
Fetter Energirika ämnen som används som reservnäring Fett = Ester glycerol + 3 st fettsyror Två sorters fetter vegetabiliska och animaliska Bryts ner till.
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Kolhydrater - samlingsnamn för olika sockerarter
Viktiga faktorer för att du ska må bra.
Proteiner 10.3.
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
Näringsämnen i kroppen
Matspjälkningen.
Vitaminer.
Julavslutning 20/12 Vad minns ni från höstterminen 2018?
Presentationens avskrift:

Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen! Vad vet du om den maten du stoppar i dig? Har du bantat någon gång? Dricker du lightläsk? Tuggar du sockerfria tuggummi? Är du rädd för att drabbas av sjukdomar? Då skall du hänga med på den här kursen!

Det finns 3 huvudgrupper av näringsämnen Kolhydrater Fett Protein Alla dessa är viktiga för att du och din kropp skall fungera bra

Fett Fett är det näringsämne som innehåller mest energi. Fett är en energireserv. Det finns fett i både växter och djur, vegetabiliskt fett och animaliskt fett Uppbyggnaden är dock den samma.

Fettmolekylen Fettsyror Glycerol

Nyttiga och onyttiga fetter Fett från djur dvs animaliska fetter är ofta mättade vilket betyder att kolkedjan i fettsyran inte innehåller några dubbelbindningar. Detta fett är inte så nyttigt. Till skillnad från vegetabiliska fetter som benämns som omättade eller fleromättade. Dessas innehåller dubbelbindningar och är nyttigare för kroppen. Till exempel olivolja, frön och nötter. dubbelbindning

Lika löser lika Fett är inte vattenlösligt. Därför är det svårt att få bort fläckar som innehåller fett. Det kan vara sås, chips, matfett från stekning mm. Därför använder man kemiska föreningar i tvättmedel som kallas tensider. De har en vattenvänlig del och en fettvänlig del.

Kolhydrater Det är ju de som produceras vid fotosyntesen Koldioxid + vatten + solenergi → Druvsocker + syre

Olika sorters kolhydrater Glukos är det som bildas vid fotosyntesen Glukos är ett exempel på en enkel sockerart Monosackarid = en sockermolekyl Vanligt strösocker är ett exempel på en disackarid Det vill säga det är två sockermolekyler som sitter ihop

Stärkelse och cellulosa Stärkelse är växternas sätt att lagra glukosen de tillverkar. Då är det många sockermolekyler som sitter ihop. Då kallas de för polysackarider Cellulosa är också många sockermolekyler som sitter ihop. Skillnaden är att de är ihopkopplade lite annorlunda.

Glukos: Bränslet i din kropp Det mesta av vad du äter omvandlas till glukos när kroppen behöver energi. När kroppen använder denna energi kallar man det för cellandning. Det är den omvända fotosyntesen. Druvsocker + syre → Koldioxid + vatten + energi Koldioxid Druvsocker + syre vatten + energi

Användning av cellulosa Cellulosa används vi papperstillverkning. Det är cellväggen som är uppbyggd av cellulosa.

Proteiner Proteiner är kroppens byggstenar. Protein får du från kött, fisk, ägg, böner mm.

Proteiners byggnad Proteiner är ofta väldigt stora molekyler, upp till 10000 atomer är inte ovanligt. Proteiner bygga upp av aminosyror som är som olika legobitar. Det finns ett 20-tal olika sorters aminosyror. De flesta kan kroppen tillverka själv, några måste vi få i oss med den mat vi äter. Dessa kallas essentiella aminosyror.

Exempel på viktiga proteiner Hemoglobin som sköter transporten av syre i kroppen. Olika enzymer som hjälper till vid kemiska reaktioner i kroppen. Proteiner förstörs vid för höga temperaturer. Det är därför som äggen stelnar när man kokar den. Bastu VM där en deltagare dog pga att proteinerna tog skada. Ylletröjor förstörs vi tvättning i för varmt vatten.

Mineraler och vitaminer Mineraler är oorganiska (innehåller inte kol) ämnen som behövs i små mängder men är ändå mycket viktiga. Järnjoner är viktiga för hemoglobinet i de röda blodkropparna. Natrium och kalium joner för musklerna i kroppen. Vitaminer är organiska föreningar (innehåller kol) som gör många olika saker i kroppen. Vitamin A,C och E skyddar mot fria radikaler som kan orsaka cancer. Vitaminerna måste vi äta kroppen kan inte tillverka egna vitaminer.

Konservering av livsmedel Saltning Rökning Torkning

Moderna metoder Konservering Vakuumförpackat Tillsatser