På säker grund för hållbar utveckling Upptag av metaller i vegetation som etablerats i vedaska Kristian Hemström, Sara Fransson, Ola Wik.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kort presentation katalogisering specialpedagogers examensarbeten
Advertisements

Vetenskaplig studie av det alkoholpreventiva
Handläggning av slamärenden Falkenberg
KANDIDATUPPSATS.
Juridik och etik kring svenska biobanker
Intagsberäkning och biomonitoring
Slamspridning på åkermark
Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
ATT PRODUCERA EN UNDERSÖKNING
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Karakterisering av avfall till deponi
Föräldrapenningtillägg
Fosfortilldelning i praktiken -En studie på 20 mjölkkobesättningar med fullfoder i Halland.
Åtgärder i vattendraget dikning etc. Åtgärder i sjöar Utfiskning av skräpfisk Inplantering av rovfisk.
Ett temainriktat arbetssätt
Simuleringar för Brista provväg Simuleringar av porvattentryck som funktion av vägens utformning, materialegenskaper och nederbördsvariation Rebecca Bertilsson,
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Fiskslam från problem till möjlighet - Resultat från provrötning och näringsåterföring.
Konkurrensutsättning – vilka möjligheter finns det?
Per Danielsson, SGI Sårbarhetskartering Per Danielsson, SGI
Maria Greger Botaniska institutionen, Stockholms universitet.
1. Begränsad klimatpåverkan
Orienteraren värnar allemansrätten Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång Oktober 2012.
måndag den 17 november 2014 Av Ebba Wester
Arbetare Föräldrapenningtillägg - FPT Föräldrapenningtillägg 1.
Provtagning i vatten Jens Fölster Inst. För vatten och miljö, SLU
Metodkurs 21 februari 2008 Björn Thuresson MDI-gruppen
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI

På säker grund för hållbar utveckling Geoteknisk sektorsportal.
Riskbedömningar Maria Carling, SGI tfn: Riskbedömningar
JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt!
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 96 Läget idag? Kommunträff.
På säker grund för hållbar utveckling Resultat från workshop Geotekniska kalkyler i BIM 15 oktober 2013.
Askor och ekotoxicitet
Ohälsotalet för sjukpenning Mars 2010 Sida 1 Minskad regional spridning för sjukpenningdelen av ohälsotalet Bilaga till Pressmeddelande
Ekotoxikologisk klassning av avfall, H-14 kriteriet
Vinterspel eller inte ? Banans mål är att: Få fram ett slitstarkt gräs med bra spelegenskaper FÖR hela spelsäsongen Vinterspel beroende på väder och vind.
Mälarlänsutbildningen 28 sept
Skogen Tävlingen.
Svenska växter och djur
Tillsyn av förorenade områden – granskning av provtagningsplaner, undersökningsresultat och riskbedömningar Maria Carling, SGI
ALLEMANSRÄTTEN Orienteraren värnar allemansrätten
Belasta rätt. Risken för att drabbas av belastningsskada inom industrin är fortfarande ett stort arbetsmiljöproblem  85 procent av IF Metalls medlemmar.
Brunjord - Lövskog Förna Mull.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Stöd av geotekniker på skadeplats med interaktivt webbaserat kartstöd Anders Finn, Bohus Räddningstjänstförbund Mats Öberg, SGI Statens Geotekniska Institut.
Grundkemi åk 7B Gulbhar.
Att skriva brev och mejl till uppgiftslämnare Agneta Häggström, Försäkringskassan Karin Hansson,
Ekologi Liv på olika villkor.
Ekologi Liv på olika villkor. Ekologi = läran om huset Vad är ekologi? –Läran om samspelet i naturen –Samspelet mellan alla organismer (levande varelser)
Riskbedömning Länsstyrelsen i Stockholms län ”Syftet är att ge deltagarna ökad kunskap inom riskbedömning samt ge en introduktion till Naturvårdsverkets.
Jonas Malmborg, Tekniska verken i Linköping AB Näringsriktig måltid eller miljöfarligt avfall? Konsekvensexempel: Linköping.
Material Delas in i 5 grupper: Polymerer – långa molekyler som egentligen många korta och likadana molekyler som sitter ihop. Keramer och glas – oorganiskt.
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Fallgropar, tips och goda råd
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Svampar Svampar är närmare släkt med djur än med växter
”Vilket ämne är ädlast?”
Grupparbete 1 – förenklad riskbedömning, riskkaraktärisering
Fastställande av slutliga villkor för Högdalenverket, Fortum Värme
Elektrokemi Elektroner i rörelse.
BioInnovationsprojektet – bakgrund/incitament
Beslutsstöd Avfall Sverige F149
Fältkontroll av förgröning Emma Rybeck, Kontrollsamordningsenheten 036 – Foto: Urban Wigert.
JANFIRE AB Projekt Biokol
Presentationens avskrift:

På säker grund för hållbar utveckling Upptag av metaller i vegetation som etablerats i vedaska Kristian Hemström, Sara Fransson, Ola Wik

Mötesnamn etc 2 Växtetablering SGI:s lysimeterfält Vedaska Morän Bergkross

Mötesnamn etc 3 Totalhalt fast material Totalhalt i vedaska minst en tiopotens högre än i samkross

Mötesnamn etc 4 Halter i träd TDI Boskap Risk?

Mötesnamn etc 5 Halter i träd

Mötesnamn etc 6 Utlakning eller växtupptag? Ash 0,004-0,006 % i ovanjordiska delar av vegetation > 99 % av det ursprungliga innehåll av As, Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Sb, Zn kvar i askan efter 15 år (?) 0,01-0,05 % i genererat lakvatten

Mötesnamn etc 7 Slutsatser Även om totalhalten var betydligt högre i vedaskan än i samkrosset så reflekterades detta inte i ackumuleringen av metaller i betbara delar av den studerade vegetationen. (undantag As och Sb) Halten Zn i blad i Salix, både i vedaskan och i samkrosset, översteg den lägsta gränsen för tolererbart dagligt intag för boskap (TDI) och kan därmed utgöra en viss risk för betande djur. För övriga metaller var halterna i betbara delar av träden lägre än TDI Enligt den grova massbalansberäkningen har endast < 1 % av vedaskans ursprungliga innehåll av As, Cd, Cr, Cu, Ni, Pb och Zn lämnat askan genom utlakning eller genom upptag i självetablerad vegetation under de 15 år som materialet legat i en lysimeter

Mötesnamn etc 8 Fortsatt forskningsarbete  Är de beräknade ackumuleringsfaktorerna i föreliggande studie relevanta även för andra askor och under andra situationer då tillväxtförhållandena varit mer kontrollerade?  Kan tillförlitliga ackumuleringsfaktorer bestämmas för olika restprodukter och för olika arter så att relevant prognostisering av upptag i vegetation kan göras i samband med karakterisering av restprodukter för anläggningsändamål som avses att lämnas kvar i postdriftfasen?  Metallupptag i växter från slaggrus ska studera i Värmeforsk Q9-745 Bioackumulering i vegetation på geotekniska askkonstruktioner ; både fält- och kontrollerade odlingsförsök