En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år
Advertisements

Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen
Rehabkedjan och konsekvenser för oss.
ARBETSGIVAREN                                        Som arbetsgivare har du ett lagstadgat ansvar för att ta tillvara dina medarbetares arbetsförmåga.
– ny invånartjänst för hantering av läkarintyg
Håkan Svärdman Folksam
Sjukpenning /sjukersättning
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Arbetslivsintroduktion
Tillsammans gör vi studier möjligt
Sjuk- och friskanmälan
AU Digital samverkan LO Process
Helena Millkvist Hand- och plastikkirurgiska kliniken Norrlands universitetssjukhus arbetsterapeut / koordinator.
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Analys av regeringens promemoria Införande av en rehabiliteringskedja
Läkaren och sjukintyget
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
I Ledningssystem för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess i VGR anges att: Regionens verksamheter ska ha en aktiv roll i en kring individen.
Informationsväg Försäkringskassan – Vården
Information Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som vårdgivare Läkarutlåtande om hälsotillstånd – FK 3200 Dagens möte Hållpunkter.
Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan
Sjukförsäkringen Sjukförsäkringen
Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig.
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Försäkringskassan genomför Sjukförsäkringsreformen
Försäkringskassans roll i samverkan
Information om sjukförsäkringen
Vilket stöd finns vid rehabilitering?
Nuvarande samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Regeländringar i sjukförsäkringen
Om du är sjuk och inte kan arbeta
Läkaren och sjukintyget
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
Några reflektioner kring LSS/LASS-verksamheten
VÄLKOMNA TILL MALMKÖPING.
– ny invånartjänst för hantering av läkarintyg
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 Vilket stöd finns vid rehabilitering?. Arbetsplatsnära stöd Mars 2014 Sida 2 Arbetsplatsnära stöd Nytt bidrag till arbetsgivare för att förebygga och.
Hur fungerar sjukskrivningsprocessen i praktiken
Samarbete med Försäkringskassan
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Samarbetet Försäkringskassan – Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Tvåpartsfinsam 2014 och 2015.
En enklare sjukförsäkringsprocess
AT-läkarutbildning augusti 2015 PHL Samordning - hur arbetar vi? Försäkringskassan Småland Nordväst Åsa Smedberg Personlig handläggare samordning.
Läkaren och sjukintyget
Rehabsamordnare 2015 Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering Arbetsförmedlingen Har rehabiliteringsansvar Två kundgrupper - Arbetsgivare - Arbetslösa.
Försäkringsmedicin 2016 Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer.
April 2016 HSO Sjukersättning Frågor Assistansersättning Frågor Mina sidor Försäkringskassan informerar.
Hur ska sjukvården medverka till kortare sjukskrivningstider? Ilija Batljan, landstingsråd (s)
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Socialdepartementet 1.Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2.Förutsättningarna för samordningsförbunden Statssekreterare.
Läkaren och sjukintyget Läkarprogrammet VT 2016 Marie Westin Försäkringsmedicinsk rådgivare FK.
BRIA Bättre Rustad Inför Arbetslivsintroduktionen 1 KARTLÄGGNING FÖRE UNDER UPPFÖLJNING EFTER BRIA.
Rehabkoordinator i Göteborg och Södra Bohuslän Sofia Wedham, processledare
Utbildning ST-läkare-specialister 2014 Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser.
Rehabiliteringskedjan. Ohälsotalet i februari ,4 32,1 41,2.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro 1 Mobiliseringsinitiativet.
Information från Försäkringskassan
Läkaren och sjukintyget
Välkommen till pressträff torsdagen den 27 maj 2010 Medverkande: Arbetsförmedlingen Henrietta Stein, chef för Avdelningen Rehabilitering till arbete.
Utvidgad SIP – ”Jobb SIP” Samordnad individuell plan
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Försäkringsmedicin Hälsovalsråd Pia Ahlström, Caisa Hedlund
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess Försäkringskassan Småland Nordväst Camilla Nohammar camilla.nohammar@forsakringskassan.se

Sjukförsäkringen fungerar väl… 97 av 100 som ansöker om sjukpenning får det 85 procent får den utbetalad inom 30 dagar 65 procent är tillbaka i arbete inom två månader Sjukfrånvaro enligt europeisk nivå …trots det är förtroendet lågt för Försäkringskassan och sjukförsäkringen

Några insikter: Standardiserat arbetssätt. T.ex. lika för alla oavsett behov Läkarintyget som verktyg stödjer inte fullt ut en differentiering utifrån individens behov Det tar för lång tid för ”aktörerna” att komma i kontakt med varandra

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess

Differentierat intygande ”Rätt information - rätt insats”

Syfte Öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen genom ett tidigt och medvetet ställningstagande från läkaren kring behov av insatser för återgång i arbete Bidra till ett mer effektivt flöde för de kortare och mindre komplexa sjukfallen.

Läkaren identifierar lämpliga sjukfall Tre kriterier ska vara uppfyllda; att patienten bedöms kunna återgå i sitt ordinarie arbete (el vara forts arbetslös) utan insatser/stöd från FK att sjukskrivningen inte överskrider rekommendationer i Försäkringsmedicinskt beslutsstöd att sjukfallet, med hög sannolikhet förväntas pågå i max 2 mån Om inte alla kriterierna är uppfyllda lämnar läkaren all information som normalt krävs i ett läkarintyg Finns behov av tidiga och aktiva insatser från andra aktörer, ska detta anges särskilt i ruta 13

e e x Diagnos Fyll i e i ruta 4 och 5 då det är ett e-intyg Diagnos nr Skriv kort om orsaken till att man inte kan arbeta eller fortsätta söka arbete. Fyll i e i ruta 4 och 5 då det är ett e-intyg x e e

arbetsuppgifter/arbetslös Period och omfattning max 2 mån! Enl rek i Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Nästa steg En nationell införandeplan tas fram i samråd med SKL och landstingen/regionerna Inga förändringar i kriterierna Inga diagnosgrupper ska explicit uteslutas. I praktiken kommer dock inte tillstånd som t.ex. smärtsyndrom eller utmattningssyndrom vara sjukskrivningsfall där ”enkla” intyg används. Utvecklingspotential att använda fler ”enkla” läkarintyg

Handläggning i praktiken Försäkringskassan Småland Nordväst Alexandra Backlund alexandra.backlund@forsakringskassan.se

Handläggning i praktiken Sjukanmälan från Arbetsgivaren/kunden Intyget lämnar läkaren, oftast som e-intyg FK väntar in ansökan Ärendet genomgår en Behovsbedömning K1 – K2 – K3 Handläggare eller kontaktperson Hur får läkaren kontakt med handläggaren?

IBB – Initial behovsbedömning Individfaktorer Arbetsfaktorer Medicinska faktorer Försäkringsfaktorer

Kundflöde 1 Kunden Skickar in ansökan när den är frisk. Ska framgå av ansökan och stämma överens med tillhörande intyg. Inga personliga kontakter med FK.

Kundflöde 2 Kunden kommer sannolikt att kunna börja arbeta eller gå tillbaka till sin tidigare sysselsättning utan insatser eller samordnad rehabilitering. Fortsatt sjuka vid ansökningstillfället, troligt att det kommer in fler läkarintyg. Får information om en handläggare de kan nå på direktnummer. Vad händer om kunden behöver ett möte?

Kundflöde 3 Fortsatt sjuk vid ansökningstillfället Uppenbart eller sannolikt samordningsbehov Uppenbart eller sannolikt behov av personlig relation och insatser för återgång i arbete Tilldelas Personlig handläggare för samordning När kan man förvänta sig ett möte?

LBB – Löpande behovsbedömning Impuls om förändring, som tolkas av intyg, kundkontakt, impuls från vårdgivare eller arbetsgivare Behovet av stöd och service förändras Oftast från K2 -> K3

Vad gör en personlig handläggare? Tar en kontakt och ser över behovet hos kunden Bedömer löpande intyg och behovet av samordning SASSAM/Avstämningsmöte Har det övergripande samordningsansvaret – men inte något rehabiliterande ansvar Kallar till möte, för dokumentationen och svarar på frågor kring Försäkringen.

TACK!