Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi FÖRELÄSNING 5

Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Två synsätt på (ut)bildning under folkbildningens uppkomst Harmoniorienterat synsätt -(ut)bildning ett medel att förändra individen och kunskap som ett självändamål ”Den kunnige arbetaren kan skaffa sig sitt bröd” Konfliktorienterat synsätt -(ut)bildning som ett medel för social förändring och kunskap som ett medel att åstadkomma förändring ”Först bröd, därefter bildning” ”Kunskap är makt” Vad händer senare under 1900-talet Arvidson, L Adult education and democracy. The role of the Swedish social movements

Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Nordhaug, O Adult education and the welfare state: Institutionalization of the social committement Fyra tidiga folkbildningstraditioner i Norge En borgerlig bildningstradition (a) En liberal med avsikt förbättra de sämst ställdas position (b) Filantropisk med välgörenhet som medel (en altruistisk och en taktisk-politisk falang, inom denna grundas arbetarsamfunden) Arbetarrörelsen Först endast politisk agitation I början av 1900-talet kvälls- och dagskolor för politiska agitatorer Arbetarnas opplysningsforbund 1931 Kamp för revolutionära förändringar i samhället Väckelserörelsen En icke-religiös landsbygdstradition

Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Utvecklingen inom folkbildning senare under 1900-talet – Norge - från idealism till kommersialism - institutionalisering av det sociala engagemanget - från främja social förändring till att förhindra social förändring Folkrörelserna i början av 1900-talet - representerade en sub- och motkultur till samhällets dominerande kultur - mål att åstadkomma social förändring (ståndsamhället) - kämpa för demokrati - skapa aktiva medborgare, utbilda ledare, förbättra rörelsens inre effektivitet, propagera för dess kultur De nya sociala rörelserna i slutet av 1900-talet - direkt demokrati i stället för representativ demokrati - finns alltid en ansvarig för det som görs – individuellt ansvar - internationella till sin karaktär (kopplar inrikes och utrikespolitik samman) - frågor inom den offentliga sektorn blir frågor för civilsamhället Nordhaug, O Adult education and the welfare state: Institutionalization of the social committement

Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Nordhaug, O Adult education and the welfare state: Institutionalization of the social committement Kollektiv orientering Individuell orientering Förhållandet till det rådande systemet bibehålla/utvecklaFörändra Folkbildning Studiecirkel Vuxenut- bildning Livslångt Lärande Öppen inlärningsmiljö Vuxenfostran

Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Utvecklingen inom folkbildning senare under 1900-talet - Sverige - från ett instrumentellt synsätt på kunskap till att betrakta kunskap som ett självändamål att kunna argumentera, diskutera, känna till lagstiftning, nationalekonomi m.m. - från ett kollektivistiskt synsätt till ett individualistiskt synsätt de samhälleliga ämnen ersätts av mera fritidsinriktade ämnen - från spontanitet till organisering organisation till institution - från självbildning till allmän utbildning från specifika grupper till allmänheten, från organisationsorientering till utbildningsmarknadsorientering Folkbildningen och studiecirkelverksamheten blir en del av vuxenutbildningssystemet Instrumentet för att skapa ett välfärdssamhälle blir ett instrument för välfärdssamhället Arvidson, L Adult education and democracy. The role of the Swedish social movements

Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Ihminen Kehityspsykologia Ihmiselämän vaiheittaisuus Henkinen kasvu - sivistyksen avulla raadannan yläpuolella Aikuinen yksilö Demokraattisessa hyvinvointivaltiossa Moraalisen sääntelyn Projektin hedelmä Socius Sosiaalinen kategoria Rahvas ja työväestö ylempien yhteiskun- taluokkien vastakohtana Ethnos Etninen kategoria Kansakunta, identiteetti kieli, historia, traditiot, tavat, Kulttuuriset erityispiirteet Demos Demokraattinen yhteiskunta- Järjestys - Kansanvaltaiset toimintaperiaatteet ja –tavat Itseään suvereenisti hallitseva subjekti Sosiaalinen merkitys Kansan laajat rivit, työväestö alempana yhteiskuntaluokka Demokraattinen merkitys Kansan laajat rivit, työväestö alempana yhteiskuntaluokka arbetare -> folk Talonpoikaisto Perusvalmiudet Työväestö Yhteiskunta rauha Folkets många betydelser i folkbildningsarbetet

Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Folk enlightenment Community education Liberal education Popular education Sense of community and belonging Individual growth and development A strive for social change Citizens in civil societies Nordic tradition of adult education Översättningar av folkbildning

Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Finger, M. Jansen, T. & Wildermeersch, D The origins of adult education in Europe – emancipation and re-education Folk- och vuxenutbildningens rötter i ett Europeiskt perspektiv Enlightenment as the common ground for all projects Processes of social transformation ; industrialisation, secularisation, proletarisation, growth of cities, nation-state building Period of intense instability and transformation of the social fabric conflicts among social groups, classes, ideologies, emancipatory struggles Various social and cultural movements abour movement, farmers movements, nationalistic movements The role of adult education in efforts to emancipate/discipline various groups Emancipation and identity work (revolts against oppressive traditions) Re-education; materially more decent life and ontological security (project they were involved in made historical and existential sense) Re-education: Create conditions for functional qualification -> vocational and continuing education Emancipation: Create conditions for existential qualification -> liberal adult education

BegreppIdebak- grund Tids- perio d Organisati- onsformer Primära syften Dolda syften FolkbildningIdealism Folkskolamedbor- garlighet reproduktion social kontroll selektion Folkupplysning nationalism liberalism socialsim 1860Folkhögskola Arbetarinstitut Bibliotek nationellaindoktrine- ring Frittbildnings- arbete nationell konsoli- dering 1920Folkbildnings- organisationer ideellasocialise- ring VuxenutbildningVälfärd konsensus 1950Radio, TVallmän- bildande yrkeskva- lifikation Fritt bildnings- arbete Demokrati jämlikhet (frihet) 1970Kommunal vuxenutbildning intresseopposition VuxeninstitutFrihet service 1990Samarbete konkurrens Fortbildning Marknadsföring utbud enl. efterfrågan opposition Det fria bildningsarbetets idébakgrund och utveckling Källa: Sjöberg 1994

Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 En sammanfattande periodisering Moralekonomi Den flitiga och duktige arbetaren och medborgaren Planeringspolitik Utveckla ett heltäckande välfärdssystem genom planering Livslångt lärande i marknadsekonomin Konkurrenskraften och framgången beroende av aktiva medborgare om ständigt lär sig nytt Livspolitik Individerna gör sina val utgående från sina vardagsambitioner Salo, P. & Suoranta, J The four moments of adult education: from moral economy to life politics Tre anglo-amerikanska vuxenutbildningsparadigm Livslång utbildning – Unesco; vetenskaplig humanism Andragogik – Knowles; självstyrning Kritisk-radikal inriktning – Freire; befrielse

Vuxenutbildningens historia och filosofi Vuxenutbildningens historia och filosofi Grundläggande principer och gemensamma utgångspunkter för vuxenutbildning oberoende filosofisk grund 1. Samhällen kan och måste alltid förbättras och utvecklas och i detta vuxenutbildningen har en viktig roll och uppgift 2. Om individerna och samhällen skall nå framgångar måste inlärning och utveckling pågå genom hela livet 3. Vuxna är kapabla att lära mera och utvecklas. De bör behandlas med värdighet och respekt 4. Alla vuxna borde ha möjlighet att lära sig de grundläggande färdighe- terna som fullvärdigt agerande i ett samhälle förutsätter 5. Oberoende hur man betraktar skillnaden mellan ungdomar och vuxna skiljer sig sammanhanget för vuxenutbildning på ett avgörande sätt från sammahangen i ett tidigare skede av livet. Elias & Merriam 1995 Philosophical foundations of adult education Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006