Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden Helena Fürst och Erika Skogsjö, Naturvårdsverket Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 1

Vilket vägledningsmaterial avses? Tre nya rapporter: Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning. Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Beräkningsprogram för riktvärden för förorenad mark Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 2

Naturvårdsverkets mål och syfte med vägledningsmaterialet Att tillhandahålla metodik för ett effektivt och kvalitetssäkrat utredningsarbete vid efterbehandling av förorenade områden Att det i sin tur medför en kvalitetshöjning och i förlängningen mer långsiktigt hållbara efterbehandlingsåtgärder Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

insamling och jämförelse Åtgärdsutredning, Åtgärdsmål Arbetsgruppen PROJEKTLEDNING Helena Fürst, Naturvårdsverket Erika Skogsjö, Naturvårdsverket Kvalitetssäkring av data Risk- bedömning Humantoxikologi Granskning och Beräkningsprogram Internationell insamling och jämförelse Riktvärdesmodellen Åtgärdsutredning, Åtgärdsmål och riskvärdering Annika Hanberg IMM Maria Paulsson Golder Celia Jones Kemakta Mark Elert Kemakta Marie Arnér WSP Andrew Petsonk WSP Yvonne Ohlsson Sweco +Golder +Envipro Konsekvensanalys Diskutera och lösa såväl policy- som detaljfrågor Pär-Erik Back Sweco +Enveco Miljöekonomi Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 4

Internationell utblick som underlag till vägledningsarbetet Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 5

Uppdrag Internationell insamling och jämförelse Internationell jämförelse med fokus på EU-länder Underlag till diskussioner i arbetsgruppen och till delprojekten Resultat (arbetsmaterial) Internationell jämförelse avseende policy, riktvärden och vägledningar för riskbedömning, åtgärder och riskvärdering av förorenade områden Svar på specifika frågor till delprojekten Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 6

Exempel resultat jämförande studie (2006) Hänsyn till exponering från andra källor korrigering av tolerabelt dagligt intag (TDI) för ämnen med tröskeleffekt Valt värde i Sverige 50 % av TDI Variation: 5 - 100 % av TDI Lågrisknivå för ämnen utan tröskeleffekt (genotoxiska cancerogena ämnen) Valt värde i Sverige 1/100 0001 Variation: 1/10000; 1/100000; 1/1000000 1 1/1 000 000 för enskilda PAH ”Definitioner” av ytjord Valt i Sverige Ingen generell nivå eller indelning Variation: syfte, platsspecifikt - 0,05 - 2 m Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 7

Konsekvensanalysen av vägledningsmaterialet Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 8

Genomförande Två alternativ: Nollalternativet, dvs. dagens situation Vägledningsalternativet Osäkerheterna hanterades med två olika scenarier: Scenario 1; Vägledningen får stor påverkan på det praktiska efterbehandlingsarbetet i landet Scenario 2; Vägledningen får viss inverkan på det praktiska efterbehandlingsarbetet, men riktvärdesförändringarna slår tydligast igenom Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 9

Resultat Exempel på positiva konsekvenser: Ökad kunskap och kvalitetshöjning Bättre stöd till tillsynsmyndigheter och problemägare Ökad transparens och bättre dokumentation till exempel vid beräkning av platsspecifika riktvärden Exempel på negativa konsekvenser: Ökade utredningskostnader till följd av högre krav på kvalitet i utredningar Ökade schakt-, transport- och deponeringskostnader (om scenario 2) Felaktig användning av beräkningsprogram för riktvärden kan leda till felaktiga bedömningar/åtgärder Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 10

Sammanvägd bedömning Samhällsekonomiska konsekvenserna svårbedömda. Viktigt att momentet riskvärdering fungerar som avsett. Viktigt hur vägledningsmaterialet kommer att tolkas och tillämpas av tillsynsmyndigheterna. Viktigaste nyttan är ökat stöd till aktörerna och därmed en kvalitetshöjning De positiva konsekvenserna överväger Materialet publiceras Fortsatt vägledning behövs Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 11

Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Vad är ”NV:s utgångspunkter för ebh” för något? Vår uppfattning om viktiga aspekter för efterbehandlingsarbetet i Sverige (övergripande, principiella) Formulerade utifrån långsiktighet och hållbarhet i syfte att skydda hälsa, miljö och naturresurser nu och i framtiden (syftet med ebh) Avspeglas i den utredningsmetodik som Naturvårdsverket förordar Avspeglas i Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark Bör vara vägledande i arbetet med efterbehandling av förorenade områden Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Syftet med efterbehandling av förorenade områden = grunden för utgångspunkterna Att långsiktigt minska risken för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön Att minska mängderna och halterna av metaller och naturfrämmande ämnen i miljön Vi utgår från miljöbalken och miljömålen med det gemensamma, övergripande syftet att främja en ekologiskt hållbar utveckling Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Utgångspunkter om tidsperspektiv och hälsa Bedömning av miljö- och hälsorisker vid förorenade områden bör göras i såväl ett kort som långt tidsperspektiv planerad markanvändning (utgångspunkt i riskbedömning och åtgärdsutredning) är vanligen överblickbar i mindre än 100 år mycket kan hända i längre tidsperspektiv (100-tals till 1000 år) t.ex. med kvarlämnade föroreningar Exponeringen från ett förorenat område bör inte ensam stå för hela den exponering som är tolerabel för en människa Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Motiv till utgångspunkter om tidsperspektiv och hälsa Miljöbalkens mål att främja hållbar utveckling och ge nuvarande och kommande generationer god och hälsosam miljö Förorenade områden är en av flera källor till människors exponering för föroreningar - andra exempel är via luft, mat, vatten, konsumentprodukter, läkemedel och i arbetsmiljön Miljömålet Giftfri miljö, som bl.a. uttrycker att den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen ska vara nära noll och för övriga ämnen inte skadliga för människor Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Utgångspunkter om vattenmiljö Grund- och ytvatten är naturresurser som i princip alltid är skyddsvärda Spridning av föroreningar från ett förorenat område bör inte innebära vare sig en höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt riskerar att försämra kvaliteten på ytvatten- och grundvattenresurser Sediment- och vattenmiljöer bör skyddas så störningar inte uppkommer på det akvatiska ekosystemet och så att särskilt skyddsvärda och värdefulla arter värnas Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Motiv till utgångspunkter om vattenmiljö Grund- och ytvatten är i liten utsträckning påverkade av föroreningar i Sverige, vilket är en tillgång för landet När föroreningar har hamnat i vattendrag kan de spridas både snabbt och långt, bidra till diffus föroreningsbelastning och påverka ekosystem inom stora områden och långt från källan I miljömålen slås fast att: Framtida generationer ska ha tillgång till grundvatten för dricksvattenförsörjning och som bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras Skydd av vattenresurser finns i svensk lagstiftning (områdesskydd 7 kap. MB, miljökvalitetsnormer 5 kap. MB, förordningen 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Utgångspunkter om mark Markmiljön bör skyddas så att ekosystemets funktioner kan upprätthållas i den omfattning som behövs för den planerade markanvändningen Lika skyddsnivåer bör eftersträvas inom ett område som totalt sett har samma typ av markanvändning, exempelvis ett bostadsområde Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Motiv till utgångspunkter om mark Främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser (uttrycks bl.a. i miljömålet God bebyggd miljö och PBL) Bevarande av biologisk mångfald (fastslaget i såväl miljömål som miljöbalken) Riskerna med kvarlämnade föroreningar kan vara svåra att bedöma i ett långtidsperspektiv (användning av marken i ett område kan ändras, förutsättningarna för spridning kan förändras och föroreningar kan flyttas om vid grävarbeten) I praktiken är det svårt att hantera olika restriktioner för mindre volymer eller ytor, risken ökar för felaktig hantering i framtiden Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Vad vill vi alltså skydda? Hälsa Miljö Naturresurser Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 21

Att välja efterbehandlingsåtgärd Från övergripande till mätbara åtgärdsmål

Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Övergripande åtgärdsmål Formuleras tidigt i processen, anger vilken användning eller funktion ett område är tänkt att ha efter åtgärd samt vilken påverkan eller vilka störningar som kan accepteras i omgivningen Tar hänsyn till många olika faktorer Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 24

Formulera övergripande åtgärdsmål Bör leda till en permanent åtgärd Kan uttryckas på olika sätt, till exempel som riskreduktion för människor, miljö och naturresurser reduktion av föroreningsmängd eller volym reduktion av föroreningsspridning till omgivningen minskad exponering skydd av naturresurser skydd av markanvändning och andra intressen Bör kunna omvandlas till mätbara åtgärdsmål Möjligheten att uppnå målen utreds i riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 25

Formulera övergripande åtgärdsmål forts. Exempel på kopplingen från miljömål till åtgärdskrav Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 26

Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 27

Undersökningar och utredningar Syftet viktigt! Undersökningar och utredningar ska ge rätt underlag till efterföljande moment Vägledning om praktiskt utförande finns bl.a. i: Vägledning för miljötekniska markundersökningar. Del I: strategi (Naturvårdsverkets rapport 4310) Vägledning för miljötekniska markundersökningar. Del II: Fältarbete (Naturvårdsverkets rapport 4311) Rätt datakvalitet. Vägledning i kvalitetssäkring vid miljötekniska undersökningar (Naturvårdsverkets rapport 4667) "Fälthandbok - Miljötekniska markundersökningar" (Svenska Geotekniska Föreningens rapport 1, 2004) Nordtest sampler certification. Scheme handbook. Version 2.0 (NT Envir008) Rapporter från Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar Sanering Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 28

Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 29

Riskbedömning Som underlag till åtgärdsutredning och riskvärdering bör en riskbedömning svara på: Vilka risker och vilken belastning innebär föroreningssituationen idag och i framtiden? Vilken riskreduktion krävs för att nå de övergripande åtgärdsmålen? ”funktionskrav” på åtgärden Vilka risker kan uppstå under åtgärdsfasen? första bedömning Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Jämför med bakgrundshalter Är området förorenat? Jämför med bakgrundshalter Förenklad eller fördjupad riskbedömning – samma metodik (men olika ambitioner) Problembeskrivning Exponeringsanalys Effektanalys Riskkarakterisering Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 31

Bakgrundshalter Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 32

2017-04-09 Representativ halt Den halt som bäst representerar risksituationen i det förorenade mediet (t.ex. jord, vatten, sediment), utan att risken underskattas Vilken representativ halt du ska välja är objektspecifikt och bör bland annat baseras på: den information som du har om området hur stort ditt dataunderlag är hur representativa dina mätdata är om du ska bedöma långtidsrisker eller akuta risker hur säker du vill vara på att inte göra fel vid jämförelsen mot ett riskbaserat haltkriterium hur enkel eller avancerad metod man du vill använda dig av [1] Man kan göra två typer av fel: (1) Den beräknade representativa halten är lägre än riktvärdet trots att den ”verkliga” representativa halten är högre, eller (2) den beräknade representativa halten är högre än riktvärdet trots att den ”verkliga” representativa halten är lägre. Det första felet innebär att området felaktigt klassas som rent, vilket normalt är det fel som är viktigast att undvika Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 33 33

Representativ halt forts. 2017-04-09 Representativ halt forts. Rekommendation långtidsrisker * Vad som är ett litet, måttligt eller stort dataunderlag beror på hur heterogen föroreningsbilden är samt områdets storlek. I många fall kan ett dataunderlag på <10 mätvärden betraktas som litet. Rekommenderad arbetsgång för akuta risker (A) är: Steg A1: Välj en hög percentil som representativ halt. Valet av percentil baseras på i vilken utsträckning man kan acceptera halter över jämförvärdet[1]. Steg A2: Beräkna den representativa halten. [1] Notera att om inga halter över jämförvärdet accepteras, alltså även halter som potentiellt kan finnas men som inte har uppmätts, så kan den representativa halten inte bestämmas. Orsaken är att det alltid kan förekomma halter högre än jämförvärdet i jord som inte provtagits. *UCLM = övre konfidensgränsen för medelvärdet Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 34 34

Exempel på val av representativ halt Bakgrund och utförande Representativ halt ska bestämmas för en upplagsyta för impregnerat virke Långtidsrisker Vill ha hög säkerhet i bedömningen Använder 95 procent UCLM för medelvärdet (risken för att felaktigt bedöma området som rent 5%) Data plottas och fördelning visar sig varken vara normal eller lognormal. Icke-parametrisk metod (bootstrapping) väljs. Resultat Representativ halt 65 ng/kg TS Medelvärdet 41 ng/kg TS Platsspecifikt riktvärde 50 ng/kg TS Slutsats Medelvärdet ligger under det riskbaserade jämförvärdet Den representativa halten ligger över det riskbaserade jämförvärdet Dioxinförekomsten kan innebära en oacceptabel risk Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 35

Exempel på olika statistiska mått på verklig dioxindatamängd (25 mätvärden) Typ av representativ halt Värde [ng/kg TS] Medelvärde: Aritmetiskt medelvärde Geometriskt medelvärde Medelvärde baserat på lognormalfördelade data, MVU-skattning enligt Gilbert (1987) Medelvärde baserat på lognormalfördelade data, förenklad skattning enligt Gilbert (1987) 41 2,1 440 13 95% UCLM för medelvärde: Baserat på normalfördelning (Students t-fördelning) Baserat på lognormalfördelning (Land, se Gilbert, 1987) Baserat på lognormalfördelning (Chebyshev, se Singh&Singh, 2007) Utan antagen fördelning (standard bootstrap) Utan antagen fördelning (Halls bootstrap, se Singh&Singh, 2007) Utan antagen fördelning (Chebyshev, se Singh&Singh, 2007) 66 240 000 2100 65 68 106 Percentil: Medianvärde 90-percentilen 99,9-percentilen (extrapolering från data) 9,1 165 Ca 500 Maximalt uppmätt värde 280 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 36

Representativ halt forts. Rekommendation akuta risker Välj en hög percentil! Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 37

Problembeskrivning – alltid viktig start Riskbedömningens avgränsning i tid och rum Föroreningskällor och föroreningarnas karaktäristik Spridnings- och exponeringsvägar Skyddsobjekt Konceptuell modell Kunskapsluckor Undersöknings- och analysprogram Exponeringsanalys Effektanalys Riskkarakterisering Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 38

Exempel på konceptuell modell Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 39

Analys och karakterisering Problembeskrivning Exponeringsanalys Föroreningshalter och mängder Spridning och belastning Exponering Biologisk tillgänglighet Bioackumulation Biomagnifiering Nedbrytning Effektanalys Rikt- och gränsvärden Biologiska undersökningar Ekotoxikologiska tester Toxikologisk data Epidemiologisk data Riskkarakterisering Utvärdering av exponering mot effekter Orsakssamband Beviskedjor Kombinationseffekter Osäkerheter Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 40

Sammanfattande riskbedömning Risken vilka negativa miljö- och hälsoeffekter kan uppstå idag och i framtiden? Förändring över tid förväntas risker och belastning vara oförändrade, öka eller minska med tiden? vilka episodiska händelser, kort- och långsiktiga förändringar som förändrar riskbedömning och belastning kan förväntas? Riskreduktion Hur mycket behöver riskerna minska för att de ska vara acceptabla (i förhållande till de övergripande åtgärdsmålen)? Vilka former av riskreduktion kan på kort och lång sikt minska riskerna till acceptabel nivå (reduktion av föroreningskälla, spridning eller exponering)? Vilka risker kan uppstå under utförande av åtgärd (första bedömning)? Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Förenklad eller fördjupad riskbedömning? 2017-04-09 Förenklad eller fördjupad riskbedömning? Flytande övergång Exempel på motiv till en fördjupad riskbedömning kan vara: Omfattande och komplicerad föroreningssituation och komplicerade spridningsförhållanden Flera förorenade medier bidrar till risken Stora osäkerheter föreligger avseende riskernas storlek Riktvärden eller andra riskbaserade haltkriterier saknas för det förorenade mediet Riktvärden eller andra riskbaserade haltkriterier finns, men är inte tillämpbara på grund av avvikande förutsättningar avseende spridning, exponering eller skyddsobjekt geologiska, hydrologiska och kemiska förhållanden avviker fri fas andra spridningsvägar än antagna förekommer exponeringssförutsättningar avviker akuta hälso- eller miljörisker kan finnas kombinationseffekter endast del av en analyserbar förorening är tillgänglig för spridning och upptag. hotade eller särskilt skyddsvärda arter eller ekosystem finns inom området eller i omgivningarna det förorenade området har högre eller lägre skyddsvärde än i det generella fallet risk föreligger för oacceptabel belastning av skyddsvärda grund- och ytvattenresurser. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 42 42

Förenklad riskbedömning 2017-04-09 Förenklad riskbedömning Utförs om området är förorenat, dvs. om bakgrundshalter överskrids eller annan information pekar på det Avgör om risk finns genom att jämföra representativa halter med effektbaserade haltkriterier Ger första bedömning av områdets belastning på omgivningen Förenklad riskbedömning av mark med NV:s riktvärdesmodell, två nivåer: Jämförelse med generella riktvärden för mark Jämförelse med platsspecifika riktvärden för mark geologiska, hydrologiska och kemiska förhållanden avviker fri fas andra spridningsvägar än antagna förekommer exponeringssförutsättningar avviker akuta hälso- eller miljörisker kan finnas kombinationseffekter endast del av en analyserbar förorening är tillgänglig för spridning och upptag. hotade eller särskilt skyddsvärda arter eller ekosystem finns inom området eller i omgivningarna det förorenade området har högre eller lägre skyddsvärde än i det generella fallet risk föreligger för oacceptabel belastning av skyddsvärda grund- och ytvattenresurser. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 43 43

Fördjupad riskbedömning 2017-04-09 Fördjupad riskbedömning En fullständig beskrivning av fördjupad hälso- och miljöriskbedömning ryms inte inom föreläsningen eller i rapporten... I rapporten ”Riskbedömning av förorenade områden” beskrivs översiktligt: Spridning till olika medier samt belastning Direkt skattning av hälsorisker Fördjupade miljöriskbedömningar, inklusive direkt skattning av risk för skyddsvärda djur (Kombinationseffekter av föroreningar) geologiska, hydrologiska och kemiska förhållanden avviker fri fas andra spridningsvägar än antagna förekommer exponeringssförutsättningar avviker akuta hälso- eller miljörisker kan finnas kombinationseffekter endast del av en analyserbar förorening är tillgänglig för spridning och upptag. hotade eller särskilt skyddsvärda arter eller ekosystem finns inom området eller i omgivningarna det förorenade området har högre eller lägre skyddsvärde än i det generella fallet risk föreligger för oacceptabel belastning av skyddsvärda grund- och ytvattenresurser. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 44 44

Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Vad är riktvärden för förorenad mark i efterbehandlingssammanhang? Ett av flera verktyg i riskbedömningen: förenklad riskbedömning genom att jämföra uppmätta halter med riktvärden (generella eller platsspecifika) Framtagna för bedömning av föroreningshalter i mark Anger en nivå under vilken risken normalt är acceptabel: inga negativa effekter på människor, miljö och naturresurser halter över riktvärden innebär inte automatiskt risk Rekommendationer (inte juridiskt bindande) Inte automatiskt detsamma som mätbara åtgärdsmål. Tar inte hänsyn till teknik, ekonomi, allmänna och enskilda intressen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Riktvärdesmodellen Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 47

Generella riktvärden - förutsättningar Skyddsobjekt KM MKM Människor som vistas på området Heltidsvistelse Deltidsvistelse Markmiljön på området Skydd av markens ekologiska funktion Begränsat skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten Grundvatten intill området skyddas Grundvatten 200 m nedströms området skyddas Ytvatten Skydd av ytvatten Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 48

Exponeringsvägar som beaktas med avseende på hälsa Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 49

Generella riktvärden – antaganden och val Resultat av utgångspunkterna Grundvatten skyddas vid KM och MKM: exponering via intag av dricksvatten i hälsoriktvärde (KM) halter i grundvatten nedströms* underskrider halva dricksvattennormen (KM och MKM) Ytvatten skyddas så att tillskott inte gör att haltkriterier överskrids (KM och MKM) liten avvikelse i förhållande till normalt förekommande halter för metaller halter underskrider halva effektgränsen för organiska ämnen Markmiljön skyddas på en nivå som motsvarar skydd av: 75% av arterna vid KM och 50% av arterna vid MKM Exponeringen från ämnen med tröskeleffekt från det förorenade området begränsas till: 50 % av tröskeldosen (TDI/RfC) generellt 20 % av tröskeldosen (TDI/RfC) för Pb, Cd, Hg och 10 % för dioxin, PCB För genotoxiska, cancerogena ämnen (utan tröskeleffekt) accepteras maximalt ett extra cancerfall per 100 000 invånare *0 m för KM, 200 m för MKM Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 50

Urval av ämnen Nya ämnen antimon, barium, molybden alifatiska och aromatiska kolväten Polycykliska aromatiska kolväten i tre grupper PAH-L med låg molekylvikt: naftalen, acenaften och acenaftylen PAH-M medelhög molekylvikt: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten, pyren PAH-H med hög molekylvikt: bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, dibens(ah)antracen, benso(ghi)perylen, indeno(123cd)pyren PAH-M och PAH-H cancerogena med viktningsfaktorer (baserat på uppmätta halter i svenska förorenade områden) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Nyheter i beräkningsmetodik Förbättrade eller nya modeller: transport av ångor till inomhusluft och utomhusluft upptag av organiska föroreningar i växter utspädning till brunnar spridning i vatten med mobilt organiskt material Ny modell för halter i fisk, men exponeringsvägen ingår inte i beräkningen av riktvärden Justeringen för dricksvattennormer i brunnar har ändrats jämfört med NV 4639 Gränser för när fri fas av organiska ämnen kan förekomma Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Några ”att tänka på” vid platsspecifika riktvärden för förorenad mark Var restriktiv med att utesluta exponeringsvägar om det inte säkert går att avgöra att de inte har betydelse på lång sikt eller i omgivningen Transportmodellen för spridning av ångor in i byggnader beaktar inte förångning från förorenat grundvatten riskbedömning av flyktiga ämnen bör också omfatta analys och bedömning av halter i grundvattnet Vid stor vattenföring eller vattenomsättning kan man med modellen få en överdriven utspädning, utsläpp av stora föroreningsmängder ”tillåts” Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 53

Några ”att tänka på” vid platsspecifika riktvärden för förorenad mark, forts. Hela jordprofilen är ett ekologiskt system och markekosystemet begränsas inte heller av olika användningsområden på markytan generellt är det mindre lämpligt att definiera olika skyddsnivåer för olika djup i marken Variationen i bakgrundshalt är stor mellan olika delar av Sverige en platsspecifik bedömning av bakgrundshalter kan vara motiverad (gäller särskilt As där bakgrundshalten styr riktvärdet för KM) I genomsläppliga jordarter kan modellen ge mycket låga riktvärden för vissa flyktiga ämnen i jorden kompletterande analys av markluft, inomhusluft och grundvatten kan behövas (anm 1 resp 2 i tabellen över generella riktvärden) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 54

Riktvärden för förorenad mark Beräkningsprogram Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff

Konceptuell modell Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 56

Referenslista Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 57

Uttagsrapport Kommentar saknas! Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 58

Praktiskt exempel Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff 59