Hemsjukvård i förändring, Socialstyrelsen, nov 2008 Kommunaliserad hemsjukvård, juni 2011, SoU 2011:55

Socialstyrelsens slutsatser Mindre slutenvård per vårdtagare, antal invånare med hemsjukvård ökar Ökad tillgång till behandlingar Synergieffekter i övrig kommunal verksamhet Läkemedelshantering läggs i mindre utsträckning över till egenvård/anhöriga Perspektivet förflyttas från vårdcentralens öppettider till vårdtagarens behov över dygnet, veckans alla dagar Källa: Hemsjukvård i förändring, Socialstyrelsen, nov 2008

Kommunaliserad hemsjukvård SOU 2011:55

Bakgrund Ädelreformen Lagförslag om kommunaliserad hemsjukvård (Äldrevårdsutredningen (SOU 2004:68 och Socialdepartementet 2006) SKL betonade frivillighet i remissvar Socialstyrelsens rapporter 2008 förespråkade kommunal hemsjukvård

Uppdraget Stödja kommuner och landsting i processen att överföra ansvaret för hemsjukvården från landsting till kommunerna. Syftet är att på frivillig väg få ett kommunalt huvudmannaskap för den kommunala hälso- och sjukvården och hemsjukvård i landet. Samordna, inte utreda, kommunalisering av hemsjukvården!

Län som har kommunaliserat hemsjukvården Jämtland Kronoberg Västra Götaland Värmland Örebro Uppsala Halland Kalmar Skåne Södermanland Även Gotlands kommun har överfört ansvar från HSN till SN 163 kommuner har idag ansvar för hemsjukvården

Län som ännu ej kommunaliserat hemsjukvården Stockholm – påbörjat diskussioner Östergötland siktar på 2014 Jönköpings län siktar på 2013 Gävleborgs län siktar på 2013 (flyttat fram ett år) Västmanland förhandlar om att kommunalisera 2012 Dessutom ser Hallands landsting över nuvarande ansvarsfördelning Dalarnas län siktar på 2013 Västernorrlands län har återupptagit diskussioner Västerbottens län har beslutat ta upp frågan igen Norrbottens län siktar på 2013 Blekinge förefaller vara enda länet (som ej kommunaliserat) där det f.n. inte pågår diskussioner

Erfarenheter från län som utrett frågan men ej beslutat Blekinge – Ronneby gick inte med på uppgörelsen Västmanland – kom inte överens om hemsjukvårdens kostnader Norrbotten – samma som Västmanland Västernorrland – regionfrågan satte stopp Västerbotten – kommunerna kom inte överens om ett mellankommunalt utjämningssystem

Problemområden av huvudsakligen ekonomisk art kan vara 1.Skatteväxlingsnivån 2.Den mellankommunala utjämningen 3.Tidigare skatteväxlingar 4.Bristen på statistik ang. kostnaderna 5.Enskilda kommuner kan stoppa kommunaliseringen 6.Oro för kraftig kostnadsökning

Om avtalen Alla bygger på tröskelprincipen Några avtal har tillägget ”längre vårdbehov” De flesta avtal omfattar endast primärvårdsansluten hemsjukvård Två avtal har vidgat begreppet hemsjukvård – all hemsjukvård avsett diagnos och ålder från första dagen I ungefär hälften av avtalen anges att barn omfattas av den kommunala hemsjukvården Som goda exempel ses överenskommelserna i Sörmland och Kalmar

Om tjänsteköp och lagligheten i avtal med kommuner om hemsjukvård Upphandling krävs förmodligen idag Utredningen framhåller att landstingens köp av hälso- och sjukvårdstjänster från kommunerna inte torde vara förenligt med LOU och kommunallagen

Förslag för hemsjukvården – inte bara primärvårdsbaserad Utredningen föreslår att kommunerna ges en vidgad befogenhet att tillhandahålla hemsjukvård som är ansluten till somatisk slutenvård och psykiatrisk slutenvård Argumenten –Primärvårdsnivån är inte längre en lämplig avgränsning –Den medicinska utvecklingen har gått och går framåt –Alla former av hälso- och sjukvård ska kunna ges upp till läkares nivå

Förslag – inga kommunala läkare Utredningen föreslår att kommunerna inte ska ges rätt att anställa läkare Motiven är främst –Brist på läkare – ökad risk för rekryteringsproblem –Oklara ansvarsgränser och begrepp –Svårt kombinera kommunala läkare med vårdvalet –Inget uttalat önskemål från kommunerna Bör endast bli aktuellt om man överför primärvården till kommunerna

Patienter från andra länder och län Utredningen föreslår att kommunerna ska få rätt att få ersättning för vård av patienter från EES- länder m.fl. I övrigt hänvisas till avtal mellan parterna

Motiv – inte bara primärvårdsbaserad hemsjukvård (sidan 29) ”Vissa patientkategorier får hemsjukvård som omfattar både primärvård och specialiserad/avancerad hemsjukvård. Ur den enskildes perspektiv är det inte till fördel att flera hemsjukvårdsteam kommer hem till patienten endast beroende på att en viss insats är att bedöma som primärvård och en annan som specialistvård”

Vad bör hemsjukvården innehålla? (Miniminivå) All planerad hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå som, med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i den enskildes hem. Kommunen ansvarar för insatserna inom hemsjukvården från den dag behovet uppstår och samordnad vårdplan har upprättats. Hemsjukvård omfattar alla sjuksköterskeinsatser, inklusive insatser som erfordrar specialistsjuksköterska, samt basal rehabilitering och habilitering av sjukgymnast och arbetsterapeut. Hemsjukvård utförs hela dygnet. Palliativ vård på primärvårdsnivå Hemsjukvården omfattar alla personer över 18 år.

Vad kan hemsjukvården innehålla? (maximinivån) All planerad hälso- och sjukvård på specialiserad somatisk vårdnivå och inom specialiserade psykiatrisk vårdnivå, som kan ske med bibehållen patientsäkerhet, i den enskildes hem, utförd av sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Hemsjukvård för alla personer, inkl. barn upp till 18 år. Planerade eller oplanerade hembesök. Med oplanerade besök avses snabb insats från sjuksköterska vid oförutsedda behov. Hjälpmedel till personer i ordinärt boende.

Instrument för den ekonomiska regleringen Omfördelning av intäkter mellan landsting och kommun –Skatteväxling Kostnadsskillnader inom kommunkollektivet –Kommunernas kostnadsutjämningssystem för äldreomsorgen –Ev mellankommunal utjämning (HSL 19 §)

Skatteväxlingsnivån Ska baseras på nuvarande faktiska kostnader för överförda verksamheter Den framtida kostnadsutvecklingen bör inte beaktas (intäkterna från en skatteväxling ökar i samma takt som medelskattekraften i riket) Omöjligt att fastställa en generell beräkningsformell för skatteväxlingsnivån I Äldrevårdsutredningens förslag beaktades inte inkomstutjämningen och tidigare skatteväxlingar för överförd ”hemsjukvård” togs inte heller med

Utjämning mellan kommunerna Äldreomsorgsmodellen i kommunernas kostnadsutjämningssystem –Inomkommunal utjämning (nollsummespel) –7,2 mdkr omfördelas i delmodellen –80 kommuner betalar en avgift och 210 får ett tillägg Standardkostnad för riket: kr per invånare En kommunalisering av hemsjukvården ger ökade kostnader i äldreomsorgen och större omfördelning i kostnadsutjämningen I Jönköping är 3 kommuner avgiftskommuner (betalar) och 10 kommuner bidragskommuner

Förslag – hemsjukvårdstillägg i kostnadsutjämningsmodellen Utredningen föreslår att ett hemsjukvårdstillägg på 1,5 procent av standardkostnaden införs i kostnadsutjämningens äldreomsorgsmodell till de kommuner som ansvarar för hemsjukvården Konsekvens blir minus 26 miljoner jämfört med nuvarande utfall för Jönköpings läns del. Dessutom föreslås att mellankommunala utjämningssystem endast får införas under en period av högst fem år

Sammanfattning av den ekonomiska regleringen Kommuner med låg skattekraft får samma intäkt per invånare som kommuner med hög skattekraft Kommuner med hög andel äldre och ogynnsam bebyggelsestruktur kompenseras genom kostnadsutjämningssystemet Framtida kostnadsutveckling mildras av medelskattekraftens utveckling