Kap 11. Investeringsefterfrågan I - den mest volatila komponenten i BNP realkapital bostäder lager Investeringar I = K - K-1 (vi ignorerar depreciering)

Investeringsefterfrågan Antag att önskad kapitalstock K* = vY Acceleratorn: I = K - K-1 = vY - v Y-1 = v (Y - Y-1) Numeriskt ex.

Investeringsefterfrågan Investorerna är framåtblickande och rationella permanenta - temporära förändringar förväntade och icke-förväntade förändringar Svårigheter med rationella förväntningar Ex.1 Antag att ekonomin är på väg att bli överhettad och att staten annonserar att en skatterabatt för investeringar kommer att tas bort från och med nästa årsskifte. Vad händer med I?

Investeringsefterfråga Ex.2 Antag att regeringen normalt ger en skatterabatt för investeringar vid lågkonjunktur för att stabilisera AD. Vad skulle du som investor göra när ekonomin närmar sig en lågkonjunktur?

Kap 13 Statens budget Statens budgetunderskott = G + F + R*D - T G = statlig konsumtion (och inv.) F = transfereringar R = ränta D = statsskuld T = skatt Finansieras på två sätt: genom att emittera obligationer genom att trycka pengar

Statens budget Exogen ökning av G. Hur finansieras det? Ex. ökning i G penning-finansieras fig.

Statens budget Stat - offentlig sektor Två skäl till budgetunderskott automatiska stabilisatorer diskretionär politik Strukturellt budgetunderskott Konjunkturellt budgetunderskott

Statens budget Statens finansiella sparande 1999 (miljarder,löpande pris) (BNP 1999 = 1943) Inkomster 736 skatter 636 övrigt 100 Utgifter 688 transfereringar 395 räntor på D 97 konsumtion (G) 173 investeringar (G) 23

Statsskulden Statens intertemporala budgetrestriktion: Statsskulden är alltså summan av alla tidigare underskott

Statsskulden Sveriges statsskuld i miljarder kronor (i slutet av året) total skuld utlandsskuld skuld/BNP 90 619 78 45% 91 693 59 48% 92 880 244 61% 93 1132 364 75% 94 1286 382 81% 95 1386 391 81% 96 1411 398 80% 97 1432 386 79% 98 1448 363 77% 99 1374 291 70%

Nettoskuld - bruttoskuld Nettoskuld = bruttoskuld - tillgångar Vilka tillgångar har staten? reala tillgångar: universitet, naturreservat etc. finansiella tillgångar: aktier i statliga företag, AP-fonderna Är det ok att räkna av AP-fonderna mot statsskulden? Slutsats: nettoskuldsbegreppet skall användas med försiktighet

Utgör statsskulden en börda för framtida generationer? Skulden innebär en omfördelning mellan dem som äger statsobligationerna och övriga. Men innebär statsskulden att samhället som helhet blir fattigare? utlandsskuld- ja inhemsk skuld - ja om investeringarna (kapitalstocken) påverkas Påverkas investeringarna av statsskulden ? ja- standard svar p.g.a. crowding-out nej- om Ricardo ekvivalensen håller

Ricardo ekvivalensen RE innebär att den privata konsumtionen inte påverkas av skatternas omfördelning i tiden. Alltså: En skattesänkning idag innebär en höjning någon gång i framtiden om statens intertemporala budgetrestriktion håller. Därför påverkas inte den permanenta inkomsten och konsumtionen. När staten emitterar obligationer innebär det högre skatter i framtiden. Därför ökar den privata sektorn sitt sparande för att kunna betala dessa. I extremfallet är sparande ökningen = obligations emissionen. Då gäller Ricardo ekvivalensen.

Ricardo ekvivalensen Ricardo ekvivalensen kallas också skuldneutralitet. Om den håller uppstår ingen crowding-out (R oförändrad) och statsskulden innebär ingen börda för framtida generationer. Antagande för att RE skall hålla: Oändlig planeringshorisont Neutrala skatter osv. Konklusion: underligt om RE håller i Sverige