Www.regionvarmland.se ”Hur mår den äldre värmlänningen?” Lisa Brunzell, utvecklingsledare ”Bättre liv för sjuka äldre” i Värmland 11 maj 2012.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tredje steget i tandvårdsreformen
Advertisements

Kan färre avhopp från gymnasiet förbättre folkhälsan?
Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Viktiga utgångspunkter
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren Karin Althoff.
Tre attitydkomponenter som påverkar våra bilder av äldre
Vad ser du? Anne Bylund.
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Jämlikhet – en hälsofråga
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Kapitel 9 November 2008/Leif Carlsson Hem och hushåll Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och 2008.
Kapitel 12 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Sjukskrivning Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Senior alert Linnea Grankvist, Lisa Brunzell, Josefin Hellberg Bättre liv för sjuka äldre, Region Värmland.
Svenska palliativregistret Linnea Grankvist, Lisa Brunzell, Josefin Hellberg Bättre liv för sjuka äldre, Region Värmland.
Utvecklingsledare Lisa Brunzell Josefin Hellberg Linnea Grankvist
Personalstaben Landstinget i Värmland. Framtiden Hög medelålder Ökat behov av geriatrisk och psykiatrisk vård Nya sjukdomspanorama Rekrytera pga. generationsväxling.
Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre.
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3.
Vad menar vi med begreppet behov?
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Öppna Jämförelser SKL Öppna Jämförelser -SKL Sammanställning av resultatet ur flera olika undersökningar och register: Socialstyrelsens.
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
BPSD-registret -nuläge 24 oktober 2012
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser -Vård och omsorg om äldre 2012.
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Social hållbarhet -processägarskapet
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Resultat för Mål och mått hösten 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Skaraborg 2014.
Kapitel 5 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Psykisk hälsa och livskvalitet Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor.
Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Tack för inbjudan Nationella riktlinjer Årsrapport Graviditetsregistret Årsrapport mödrahälsovård Värmland Graviditetsövervakning Preventivmedelsrådgivning.
Information om pågående överenskommelser 2013 mellan staten och SKL.
Formuläret Liv & hälsa år 2008 November 2008/ Margareta Lindén-Boström & Carina Persson Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008.
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Klientinventering inom hemvården Riikka Väyrynen Raija Kuronen.
Framtidens utmaningar
Kapitel 6 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Behov av stöd och hjälp Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor.
En ny modell för samverkan mellan stat, region och kommuner.
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Formuläret Liv & hälsa år 2008 Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008 Margareta Lindén-Boström
Och forsarna sjunga sin ljuvliga sång -vid den vill jag somna så stilla en gång och vila i värmländska jorden I Värmeland - ja där.
Den sårbara familjen Relationen till föräldrar är viktigast varför det gäller att reducera risk- och öka friskfaktorerna I barnens liv Ordförande:
Landstingets flerårsplan 2013–2015 Nya perspektiv.
Hälsa.
Erfarenhetsutbyte Svenska palliativregistret 24 oktober 2012.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Kapitel 1 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Kapitel 11 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Arbete och arbetsmiljö Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor.
”Samverkansmodell före ett hälsosamt åldrande”
Presentation till Hälsobokslut 2008
Kapitel 9 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Hem och hushåll Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Att bryta långvarig skolfrånvaro Workshop 8 oktober Psynk
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Främja kvinnors företagande Gunilla Evers, Beredningssekreterare Anna Knutsson, Beredningssekreterare.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Liv och Hälsa i Västernorrland 2014 Folkhälsoenheten i samarbete med Forskning och Utveckling.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Undersökning vart 4:e år 11-, 13- och 15-åringar 8000 elever Start 1985/86 Nationell – internationell jämförelser.
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Vårddagar enligt registret till
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
Anhörigstödet i Falkenberg
Presentationens avskrift:

”Hur mår den äldre värmlänningen?” Lisa Brunzell, utvecklingsledare ”Bättre liv för sjuka äldre” i Värmland 11 maj 2012

Tredje och fjärde åldern - ingen biologisk ålder Tredje åldern - den för många långa och relativt friska tiden som ålderspensionär - innan man blivit beroende av andras hjälp för sitt dagliga liv Fjärde åldern - präglas av högre grad av sjuklighet samt nedsatt fysisk och/eller psykisk förmåga - man klarar sig inte själv, utan är beroende av hjälp från andra

Andel äldre personer som anger att de mår bra eller mycket bra, år (Liv och hälsa 2008)

”Långvarig sjukdom, men mår bra!” Andel män och kvinnor med någon långvarig sjukdom som uppger att de har bra/eller mycket bra hälsotillstånd (Liv och hälsa 2008)

Socioekonomiska skillnader

Fallskador bland äldre personer Antalet personer med fallskador per 1000 invånare, 80 år och äldre som skrevs in på sjukhus (Öppna jämförelser, Vård och omsorg av äldre 2008 och 2011)

Kommunala vård- och omsorgsinsatser

Seniorguiden Nationell vägledning och plattform för dig som vill skapa förutsättningar för ett hälsosamt åldrande för personer över 60 år Hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande perspektiv? Investering eller kostnad? ”Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande” Kunskapssammanställning