Solceller s. 100-104.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället
Atomer och kemiska reaktioner
Av: Almir, Martin, Ismail, Edvin
E n e r g i.
När sker en kemisk reaktion?
Kemi.
Värmelära.
Värme är rörelse.
Solenergi- dagar Datum Ort.
Joakim Byström, Priono AB
Energi, grunder Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare LRF Konsult
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Atomfysik.
Vad är orsaken till problemet?
Vad är skillnaden på klimat och väder?
Värme och väder del 2.
Energi!.
Solvärme&Solel Björn Karlsson.
Vår hållbara skola.
Energiteknik Teknik direkt s
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemi.
Jonföreningar och molekyler
Värme och väder del 1.
Olika energiformer Energiprincipen
Inför prov 1 i Energiteknik
Av: Elin, Alva, Emilia, Joel och Rasmus
Brf Myrstacken möte 29 jan Kort information om lägenheternas ventilation, el och uppvärmningssystem.
STJÄRNOR Solen - en relativt liten stjärna av miljarders miljarder stjärnor i universum Klot bestående av heta gaser, främst helium och väte I solens centrum.
Kemi för hållbar utveckling och ökad livskvalitet
6,44 billioner km bort. 6,44 billioner km bort.
Vind, vatten och jord
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
ATOM & KÄRNFYSIK.
Vid fission skjuts en neutron in i en Uran235-atom.
Energiteknik Teknik direkt s
VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett miljöanpassat sätt att värma bostäder, lokaler, skolor etc. Vatten värms upp centralt och leds ut.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Kemi & fysik tillsammans!
Atom och kärnfysik.
Stjärnor Stjärnor uppträder ofta i grupper
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Energiformer & omvandlingar
William Sandqvist Optokomponenter Alla halvledarkomponenter har optiska egenskaper och detta utnyttjas numera i en rad viktiga komponenter.
Repetition.
Vi kommer att ta upp: Har vår skola grön el?
läran om ljusets utbredning och brytning
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är alltså en form av energi.  En viss temperatur hos ett.
Först fanns all materia som bygger upp universum samlat i en liten punkt. Mindre än en knappnålsspets. Plötsligt expanderade den utåt till en enormt mycket.
I rymden kan ingen höra dig gråta
Vad minns du från förra lektionen?
Atom och kärnfysik Kap 1 Atomens inre Sven SvenssonNorregård 2010.
Vår hållbara skola. Vi kommer att ta upp: Grön el Hur man kan minska energianvändningen Bra energikällor för uppvärmning av vatten och el Vad vi har valt.
Energi Var kommer energin ifrån Vad är energiprincipen
Atomfysik och kärnfysik
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Big bang ca 13,7 miljarder år sedan
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Ljus/optik.
Metaller Kap 12 Sid
OPTIK Läran om ljuset.
Solel. En timmes solinstrålning mot jordytan motsvarar den energi mänskligheten förbrukar under ett år! Ett vanligt villatak i Sverige tar emot ca fem.
Vad är energi? Åsa Kallebo, Stenungskolan, Stenungsund –
Inför solenergilabben
Först fanns all materia som bygger upp universum samlat i en liten punkt. Mindre än en knappnålsspets. Plötsligt expanderade den utåt till en enormt mycket.
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Atom och kärnfysik.
Vad kan du om kemi?.
Solenergi.
Presentationens avskrift:

Solceller s. 100-104

Flödande energi Solen är en flödande energikälla, den kan vi ta hur mycket som helst av, den tar inte slut Solen består av 75% av väte och 25% helium

Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner (Vid ekvatorn ger solen 3400 kWh/m2 och år I Sverige ger solen uppemot 1000 kWh/m2 och år)

Sammanfattning Prata med klasskamraten bredvid och gör en sammanfattning av det vi just gått igenom.

Solceller Från solceller får man elektrisk energi Verkningsgraden är inte så hög, 15-20% av solenergin kan tas tillvara med dagens teknik Men det forskas på solceller så de blir hela tiden bättre

Solcell funktion Ljus träffar p-skiktet och får elektroner att hoppa upp till n-skiktet Det är nu för många elektroner i n-skiktet, men de kan inte hoppa tillbaka till p-skiktet direkt Men kopplas en sladd från n till p-skiktet kan elektronerna röra sig där Elektricitet är elektroner i rörelse

Sammanfattning Prata med klasskamraten bredvid och gör en sammanfattning av det vi just gått igenom.

Tre vanliga solcellstyper Kiselsolcell Tunnfilmssolcell Grätzelsolcell

Kiselsolcell Vanligast Gjort av kisel Måste ha ganska tjockt lager av kisel

Tunnfilmssolcell En legering av olika grundämnen så de liknar kisels egenskaper Billigare än kiselsolceller De tunna metallerna kan fästas mot glas Verkningsgraden är sämre än kiselsolcell

Grätzelsolcell Man försöker efterlikna fotosyntesen Finns inte så mycket forskning Verkningsgraden knappt 10 % Används sällan

Användningsområden Bra till platser dit man inte kan dra elledningar Bra för att minska elbehovet, särskilt under sommaren hos oss Man planerar bygga solcellsparker i Saharaöknen för att kunna leverera stora mängder el Ska tillgodose 20% av Europas elanvändning

Sammanfattning Prata med klasskamraten bredvid och gör en sammanfattning av det vi just gått igenom.

Solfångare s. 104-107

Solfångare funktion Solfångare värmer vatten. Det varma vattnet leds till en varmvattenberedare, eller till en ackumulatortank (varmvatten lagras) För att få varmvatten även när solen inte skiner Det finns en temperaturmätare vid solfångaren och en i varmvattenberedaren Är temperaturen varmare utomhus startar en cirkulationspump så vattnet rör sig och värms Verkningsgraden är 30 %

Sammanfattning

3 typer av solfångare Plana solfångare Vakuumrör – U-rör Vakuumrör – heatpipes

Plana solfångare Svarta plåtar med rör i med vattnet (och sprit/glykol) Plåtarna läggs i en låda med glaslock

Vakuumrör – U-rör U-format kopparrör med vattnet i Kopparröret är placerat i ett rör med dubbla glasväggar, det är vakuum mellan vägarna Gör att värmen stannar kvar Strålning från solen går igenom glasväggarna och värmer vattnet i kopparrören Vattnet värmer vattnet i ackumulatortanken/ varmvattenberedaren Dyrare och effektivare än plana solfångare

Sammanfattning

Vakuumrör – heatpipes Ungefär som U-rör men vattnet i kopparrören är blandat med glykol, bra i kallt klimat Vattnet i vakuumrören kommer inte i kontakt med varmvattnet i huset Man kan byta en heatpipe utan att tappa ut allt vatten i värmesystemet

Sammanfattning