1 PAX En fridfull analys Lennart Lönngren

2 Pax är ett vanligt ord i liturgiska sammanhang. Gloria in excelsis Deo Et in terra pax hominibus bonae voluntatis! Pax vobiscum! Dona nobis pacem!

3 Vi börjar med det sistnämnda exemplet: Dona nobis pacem! är ett explicit talaktslexem (≈ «querimus»). Ur verbformen extraheras dessutom, här för tydlighetens skull ersatt med motsvarande pronomen.

4 är treställigt, vilket vi ser om vi inför en implicit nod «nos», koreferent med nobis: Dona «nos» «i.e.» nobis pacem! «Tu» är naturligtvis «deus», «nos» är «homines».

5 För koreferenta lexem behövs egentligen bara en nod: Dona nobis pacem! «Vi bedja dig att du måtte giva oss fred».

6 Ganska nära i betydelse står (presens konjunktiv) som i följande exempel. Vi nöjer oss med att ange objektsaktanten: Fiat lux! Frid (vare ) med eder!

7 Om vi inte har någon verbform att knyta denna betydelse till kan vi tillgripa ett icke- segmentellt lexem, nämligen intonationen: Pax vobis ! I skriften representeras det sökta talaktspredikatet av utropstecknet.

8 Jfr alltså: Pax vobis ! Frid (vare ) med eder! I den svenska versionen behöver utropstecknet inte ”utnyttjas”.

9 Ett mycket vanligt predikat i dylika konstruktioner är dativmorfemet: Gloria in excelsis Deo ! Obs. att ordföljden framtvingar just denna förstaaktant hos prepositionen in!

10 Den svenska översättningen har en ganska olikartad struktur: Ära vare Gud i höjden! Verbet vara är här semantiskt och framträder som en synonym till åt och. Gud i höjden har blivit en nominalfras.

11 Låt oss jämföra de båda konstruktionerna ”pil för pil”: Ära vare Gud i höjden! Gloria in excelsis Deo !

12 Även svenskan har den verblösa konstruktionen, men inte i samma utsträckning som latinet: Nordpolen åt nordpolackerna!

13 Objektspilen från talaktslexemet kan också peka mot ett substantiv, förutsatt att detta är ett predikatord: Fred på jorden! Detta dock endast i frånvaro av åt o.likn. Jfr: Fred åt alla!

14 Lovets fortsättning: … et in terra pax osv, har samma struktur som den första delen: et in terra pax hominibus bon. vol.! Homines bonae voluntatis kan väl inte tolkas som annat än homines bona volentes?

15 Den traditionella svenska översättningen har förvanskat innehållet, kanske därför att rumsadverbialen i de båda leden har olika placering och därför att det andra ledet gärna läses med en paus efter pax: och frid på j., till människorna (ett) g. behag Möjligen är misstolkningen avsiktlig: man har velat göra innehållet ”snällare”.

16 Denna norska översättning är mer korrekt: Ære være Gud i det høyeste og fred på jorden for mennesker av god vilje. Det gäller också frasen i det høyeste, som ger mer intryck av adverbial än i höjden. Den förra ger dock sämre rytm än den senare.

17 Mer lättförståelig och lättöversatt hade väl följande latinska ordalydelse varit: Gloria in excelsis Deo Et pax in terra hominibus. Men det finns ju andra faktorer att ta hänsyn till än de semantiska…

18 SLUT