MIFO fas 1 - utbildningsdag Välkomna på kurs i MIFO fas 1! Tips köp mifohandboken och branschkartläggningen om ni inte redan har de Ställ gärna frågor under passen eller efter Jönköping 2013-03-19

Fika och presentation Vem är vi, vilka roller har vi i projektet Låta alla prestera sig kort från vilken kommun man kommer från vad man jobbar med och vad man heter

Program 09:00 - 09:30 Introduktion och fika 09:30 - 11:00 Genomgång av metodiken, MIFO-blanketter 11:00 - 12:00 Föreläggandemallar och lagstöd kring förläggande om MIFO fas1 12:00 - 13:00 Lunchrast 13:00 - 14:30 Övning på inventering i smågrupper 14:30 - 15:00 Redovisning, sammanfattning och avslutning Gå igenom snabbt Vid 11 kommer Henrik gå igenom lagstiftningen kring MIFO Under eftermiddagen kommer invenrarna också att vara med under övningen

Projektets upplägg Få fart på tillsynsarbetet MIFO fas 1 på kommuner och Länsstyrelse Skapa listor över vad som är kvar att inventera Ta fram en strategi för hur respektive kommun ska arbeta för att slutföra inventeringarna Utbildningsdag Granskningsseminarium – få enheliga bedömningar över länet Revidera mallar och annat stödmaterial Ta fram projektwebb En kontaktperson per kommun Fortsättning på tidigare projekt Listorna är baserade på utdrag från EBH-stödet Ta fram en strategi för varje kommun hur vi slutför arbetet. Hur många objekt behöver göras per år för att bli färdiga i rimlig tid, hur mycket klaras av? Utbildningsdag – kunskaper i metodiken är viktigt för att kunna granska det som kommer in – enhetliga bedömningar Granskningsseminarium för att ge likvärdiga granskningar – diskutera hur vi ska hantera är inventeringarna inte är så bra Revidera det stödmaterial som finns och ta fram nytt om det behovet finns Ta fram en projetwebb där filer kan delas tex resultat och mallar även möjlighet till diskussioner En kontaktperson per kommun för projektet, helt ok om fler är med på sändlistan

Varför MIFO fas 1? Kunna prioritera vidare arbete så att respektive tillsynsmyndighet jobbar med rätt objekt Sammaställning av de risker som finns för förorening samlat i ett dokument Underlag för vidare arbete med FO Underlag i planer, exploatering, förändring i markanvändning, vid grävarbete m.m. Många verksamheter i, prioritering så att vår tid läggs på de objekt där riskerna är störst För att fastighetägare, fastighetsköpare, exploatörer, allmänhet, tillsynmyndighet på ett enkelt sätt ska kunna få fram grundläggande information snabbt om ett området utan att behöva leta i flera arkiv osv. Underlag i MIFO fas 2 för de som får RKL 1 och 2, hjälp vid ansvarsbedömningar Underlag för andra vid exploateringar eller andra förändringar markanvändningen så att inte det finns känslig verksamhetet eller bostäder på platser som riskerar att vara förorenade

De fem stegen i MIFO-metodiken Föroreningarnas farlighet Föroreningsnivå Spridningsförutsättningar Känslighet och skyddsvärde Samlad riskbedömning - riskklassning Då går vi in på själva metodiken: Föroreningarnas farlighet Föroreningsnivå Spridningsförutsättningar Känslighet och skyddsvärde Samlad riskbedömning - riskklassning

Föroreningarnas farlighet I MIFO-handboken finns denna tabell med vanliga föroreningar. De ämne som finns i denna tabell har den farlighet som anges alltid

Föroreningarnas farlighet Saknas ämnet i tidigare tabell titta på hur det är klassat av Kemikalieinspektionen eller jämför med ämne i tabellen som bedöms ha samma farlighet Farligaste varianten ska antas om okänt (tex krom 3 eller 6) Stöd i bedömningen när ämnena saknas i förra tabellen Jämför om det finns föroreningar med liknade egenskaper Titta på kemikalieinspektionens hemsida Googla fram produktblad men tänk på att de normal inte tar hänsyn till hur ämnet riskerna med ämnet eller produkten marken Naturvårdsverket och kemikalieinspektionen kan ha koll på gamla produktnamn

Föroreningsnivå Blir en grov uppskattning i MIFO fas 1 Svårt att veta i MIFO fas 1 men ofta går det att uppskatta om man vet vilka mängder kemikalier som hanterats, dess farlighet och hur länge på platsen Tex har en verstadsindustri använt tonvis med trikletylen under många år är det sannorikt att de spillt tiotals kilo och eftersom farligheten är mycket hög blir nivån mycket stror Kan vara svår att fylla i om mängder kemikalier saknas

Spridningsförutsättningar (grundvatten) Vid 1% lutning Är lutningen 2 % så dubblas spridningshastigheten Hjälp för bedömning av spridningsförutsättningar i mark och grundvatten. Titta på SGU: jordartskartor för bedömning av jordart, kan ev kompletteras med bedömning i fält om den som inventerar har den kunskapen Fyllnadsmassor har normalt bättre spridningsförutsättningar än naturliga jordar Kan vara klurigt på ej detaljkarterade områden, då det kan stå morän ospecifierad

Spridningsförutsättningar Från byggnad och anläggning, kan tex faktorer som skicket på golvet, ev golvbrunnar vägas in Spridningsförutsättningar i mark och grundvatten, titta på tidigare resultat Till ytvatten se spridningsförutsättningar och multiplicera med antal meter till ytvatten För övriga saknas tydliga riktlinjer och en rimlighetsbedömning får göras utifrån intryck vid platsbesök och ev andra källor Sediment blir en uppskattning

Spridningsförutsättningar I mark och grundvatten = tabell + sgu:s jordartskarta Separat fas = antas ha samma hastighet som grundvatten Till vattendrag = m/år * antalet meter I vattendrag = oftast inte relevant, kan användas vid små vattendrag med liten utspädning Damning = damm kan transporteras långt, uppskattning får göras vad som är rimligt beroende på hur utsatt platsen är

Känslighet och skyddsvärde Bedömningen ska göras för alla relevanta exponeringsvägar Känslighet = markanvändningen i vilken grad kan människor riskera att exponeras Bedömning hänsyn tas till det som kan ligga inom ett rimligt spridningsavstånd och inte enbart inom fastighetsgränsen Liten = deponi, andra inhägnade områden Måttlig = tex lager till industrier där personal inte vistas heltid Stor = arbetsplatser, köpcentrum, parkering Mycket stor= Bostäder, skolor, dagis

Känslighet och skyddsvärde Bedömningen ska göras för alla relevanta medier Skyddsvärde = kan naturen påverkas, kan grundvattenmagasin som i framtiden kan användas till dricksvatten påverkas Långsiktigt perspektiv Bedömingen ska ske för ett rimligt spridningsavstånde För grundvatten kan viss användas för att se om det finns en grundvattenförekomst

Samlad riskbedömning - riskklassning Spridningsförutsättningar, föroreningarnas farlighet, känslighet och skyddsvärde och föroreningsnivå (ev.) ska vägas samman Motiveringen ska vara så objektiv så möjligt, i inventerarens intryck ges möjlighet att väga in mer subjektiva faktorer Riskklassningsdiagrammet kan ge stöd i bedömningen och hjälpa till att förklara för den som granskar men är ingen absolut sanning Risk= sannoliket * konsekvens ”Troligt men dåligt fall” Spridningsförutsättningar, föroreningarnas farlighet, känslighet och skyddsvärde och föroreningsnivå (ev.) ska vägas samman Motiveringen ska vara så objektiv så möjligt, i inverterarens intryck ges möjlighet att väga in mer subjektiva faktorer Riskklassningsdiagrammet kan ge stöd i bedömningen och hjälpa till att förklara för den som granskar men är ingen absolut sanning Risk= sannoliket * konsekvens ”Troligt men dåligt fall” dvs inte worst case men näst värsta

Samlad riskbedömning - riskklassning Spridningsförutsättningar F S K N g.v. N mark Mycket stora mark/gv Klass 1 Stora Klass 2 Måttliga Klass 3 F S K ytv Linjerna läggs ut på rätt nivå på y-axeln efter hur spridningsförutsättningarna är och bokstäverna plottas in Riskklassningsdiagrammet ett stöd i bedömningen men ingen absolut sanning då det är en förenkling För hoppningsvis hamnar bokstäverna någorlunda samlat Stöd för den som utför inventeringen att förklara för tex tillsynsmyndigheten hur den tängt Små Klass 4 Föroreningarnas farlighet (F) Föroreningsnivå (N) Känslighet (K) Skyddsvärde (S) Låg/liten Måttlig Hög/stor Mycket hög / mycket stor

Samlad riskbedömning - riskklassning Viktigt med bra motiveringar som återknyter till resultaten från tidigare blanketter Ska vara relevant mot typverksamheter i branschkartläggningen Varning för risklass 3 pga inga kända föroreningar! Ev. mindre provtagningar får inte övertolkas Även små verksamheter kan hamna i risklass 1 Motiveringen ska återknyta till de fyra tidigare stegen och ta hänsyn till Föroreningarnas farlighet Föroreningsnivå Spridningsförutsättningar Känslighet och skyddsvärde och verksamhetstid mängder hanterade kemikalier m.m. Bra att titta i branschkartläggningen vad hur tex en bkl 2 verkstadsindustri ser ut, har den en större eller mindre risk än min verksamet, hur matchar bkl-rkl, finns det bra motiverat varför risken skiljer sig? Klassas objekt ned från den generella klassningen ska det finnas en bra motivering till varför Varning för bkl 3 och 4 pga inga kända föroreningar eftersom även potentiella föroreningar ska tas i beaktan, bara det hanterats så finns risken för spill och olyckor. Även om det inte skett några kända utsläpp eller olyckor kan det tex troppat från en tank under många år Mindre provtagningar, tex ett prov från ett sågverk som visar sig vara rent är inte skäl nog för att klassa ner Små verksamheter kan ha stora risker, t.ex. om de hanterat PCB, DDT, klorerade lösningsmedel på ett slarvigt sätt och risken för att det inte funnits rutiner kring avfallshanteringen är större

Bensträckare 5 min

MIFO-blanketter Blankett A: Administrativa uppgifter ” B: Verksamhets-, områdes och omgivningsbeskrivningar ” C: Föroreningsnivå ” D: Spridningsförutsättningar ” E: Samlad riskbedömning Gå igenom blankett för blankett vad som är viktigt Minimikraven kan skickas med föreläggandet så att den som ska inventeras vet vad som förväntas

Granskning av MIFO fas 1 Är alla gula fält ifyllda? Är spridningsförutsättningar, känslighet och skyddsvärde, föroreningens farlighet ifyllt på rätt sätt? Är hela verksamhetstiden som bolaget är ansvarig för med i inventeringen? Har alla relevanta spridningsvägar vägts in? Har alla tänkbara föroreningar vägts in? Finns en bra motivering? Är riskklassen rimlig? Titta på mallen Spridningsförutsättningar ifyllda rätt med hänsyn till jordart? Verksamhetstid? Spridningsvägar med tex porgasinträngning? Tex vid provtagning på sågverk, har det gjorts analyser på dioxin eller enbart på klorfenoler Bra tydlig som knyter bakåt till de tidigare stegen Rimlig riskklass

Tidigare erfarenhet

Mallar och stödmaterial Förslag på mall till föreläggande om att utföra inventering PM –inventering Minimikrav MIFO-blanketter Föreläggande om att utföra inventering Förslag på mall till föreläggande om att utföra komplettering Kommer att läggas ut på projektwebben!