Lärcentret i Åbo Referensgruppsseminarium 28 maj 2008 Tove Forslund, Lärcentret

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tillgänglighet vid Åbo Akademi
Advertisements

Lärcentret i Åbo Lärcenter- och virtualiserings-verksamheten vid Åbo Akademi i Åbo Tove Forslund
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Handlingsplan för matematikutveckling
Ett projekt kring nätbaserade studier: kompetenser, omfattning och statistikföring Projektpresentation 1/11.
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 1 Uppdatering av utbildningsstrategin för Egentliga Finland Carola Bryggman
Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo1 Välkommen på tionde minikonferensen om kursutveckling – första gången invid Lärcentrets egna.
IT i undervisning som stöd för genomströmningen TF:s personalmöte Tove Forslund, Lärcentret
Utveckla din Praktiska IT
Eva Pärt Enander och Malin Wester
/LMRHH-seminarium SAMARBETE PÅ SVENSKA MELLAN HÖGSKOLOR I HELSINGFORS Rapport utförd på uppdrag av RHH (Rektorsdelegationen för högskoleutbildningen.
Möte om MinPlan / KDB med studiechefer m.fl MonicaN&Tove F 1 Lc-pcinst/MinPlan.
Vår styrka Liten enhet Matematiskt-naturvetenskapliga ämnen
Digital portfolio Annika Hössjer, Lärum.
Åbo Akademi, Lärcentret/Forslund 1 E-tent Tove Forslund, Lärcentret Februari
Om nätstödd undervisning SVF:s personaldag Helena Hurme.
Undervisningens planering vid ÅA Utbildning för institutionsrådens studentrepresentanter Studiechef Sanna Westerlund Åbo Akademi -
Lärcentret i Åbo Startseminarium för nätkursproduktionsprojekten 2008 Tove Forslund
Lärcentret i Åbo Startseminarium för nätkursproduktionsprojekten 2007 Tove Forslund
Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo Översikt över studierådgivningen vid Akademin och utvecklingen av studerandes akademiska studiefärdigheter.
Välkommen till Åbo Akademi
Resurser för kand- och graduskribenter Tove Forslund, Lärcentret Åbo Akademi -
Lärandemålklinik – vanliga och ovanliga frågor om lärandemål (=LM) Kvalitetsenheten och Lärcentret samarbetar inom projekt Alcuin, som har som.
Den individuella utvecklingsplanen
Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www
UngDOK Strukturerad intervju för kartläggning och bedömning inom ungdomsbehandling Ingegerd Nilsson, Mini-Maria Göteborg Liliana Pellegrino och Annica.
Aktuellt inom forskarskolan vid Åbo Akademi Monica Nerdrum, lärcentret Åbo Akademi | Domkyrkotorget 3 | Åbo 1.
För kunskap och bildning NY TEKNIK I UNDERVISNINGEN Henrik Laurén Forskningens fronter
1 Lärcentret i Åbo Mervärdet med nätstöd i kurser Tove Forslund, Lärcentret
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Nya föreskrifter och allmänna råd
STUDIETEKNIK INOM SOCIOLOGI
Auditeringsmodellen för Ole Karlsson
GYMNASIESÄRSKOLAN i skollagen
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Riis & ÖgrenPU-funktionen vid Linköpings universitet - en utvärdering 1Riis & ÖgrenPU-funktionen vid Linköpings universitet - en utvärdering 1 PU vid LiU.
Åbo Akademis Arbetsforum - Henriksgatan 1 b Åbo 1 ARBETSFORUMS TJÄNSTER TkF:s egenlärarträff.
1 Lärcentret i Åbo Lärcenter- och virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Åbo Info om enheternas arbete med virtualiseringsstrategier.
EXAMENSSTADGAN [ES] Utveckling och studentrespons Monica Nerdrum.
I det nationella materialet kan vi urskilja tre olika nivåer på arbetet att förbättra högskoleutbildningarna.
Fastlagsseminarium: aktuellt inom utbildning Tove Forslund och Monica Nerdrum Åbo Akademi | Domkyrkotorget 3 | Åbo 1.
1 Lärcentret i Åbo Praktisk nätpedagogik del 1: Planering av nätundervisning Ope.fi-utbildning Tove Forslund
Åbo Akademi/Lärcentret i Åbo - Fänriksgatan Åbo1 Lärcentret i Åbo EduTechs och Lärcentrets samarbetsdag Tove Forslund, Lärcentret.
Studier på lika villkor vid Yrkeshögskolan Novia Tillgänglighetsprojekt åren Utveckla rutiner – ett Best Practice system, för att.
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
1 L U N D S U N I V E R S I T E T Resultat av internundersökning om information på LTH Genomförd våren 2007.
Flexibelt lärande - bakgrund 2002 – Flexibel utbildning på distans 2004 * integrera nätbaserad utbildning * flexiblare utbildning för enskilda individer,
Lärcentret i Åbo Aktuellt vid Lärcentret och inom virtualiseringen Minikonferensen Tove Forslund
Stödtjänster och resurser för studerande - diskussion kring teman enligt gruppens val  hur stöda genomströmningen  studiepsykologverksamhet  utveckling.
1 LC-verksamheten lägesrapport och planer för 2010 Tove Forslund LC-möte
Oktober 2009Sammanställning: Lärcentret i Åbo/Forslund1 Vad görs för att utveckla undervisningen vid ÅA? Vilket stöd för utveckling av undervisningen finns.
Startmöten för nätkursprojekten 2013 Tove Forslund & Maria Sundström, Lärcentret
1 Lärcentrets stöd för studerande och stöd för studierådgivningen STUDS-mötet Tove Forslund
1 Kreativa och hållbara lärmiljöer, CLL Tove Forslund Lärcentret i Åbo
1 Lärcentret i Åbo Introduktion i användningen av nätet i undervisningen Moodle/Blackboard Maria Söderbacka och Tove Forslund
Åbo Akademi, Lärcentret/Forslund 1 Elektronisk tentamen och vad kan studentrepresentanterna göra för dess införande på den egna institutionen? Studentrepresentanternas.
Åbo Akademi, Lärcentret/Forslund1 1 e-tent – så här kan man göra i praktiken. Exempel från andra fakultetsområdet Minikonferensen om kursutveckling Minikonferensen.
Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo1 Teknik för multimediaproduktion Referensgruppsseminariet, november 2011 Tove Forslund, Lärcentret
Studieklimatundersökningen 2015 Presentation av resultaten.
Vilka åtgärder för att stärka arbetslivsrelevansen i utbildningarna ger rapporten ”ett år efter examen” anledning till för fakulteterna? Fakulteternas.
Fortbildningscentralens verksamhetsidé
Lärcentret - ÅA:s stöd i användningen av teknik i undervisning och för utveckling av undervisningen, genom kurser, individuell handledning och stödmaterial.
Lärcentrets stöd för nätkursutveckling
Att bygga upp en undervisningsportfolio
Moderna inlärningsmILJÖER och utnyttjande av undervisningsteknologi i undervisningen ABI-info Tove Forslund, koordinator/lärandestöd, Åbo Akademi,
Nytt system för kursutvärdering vid Åbo Akademi
Förbättra klubbkvalitet
Egenlärar- och tutorträff för EK-utbildningen i Åbo
Presentationens avskrift:

Lärcentret i Åbo Referensgruppsseminarium 28 maj 2008 Tove Forslund, Lärcentret

2 Strategi för nätstödd undervisning vid Åbo Akademi åren Första virtualiseringsstrategin 2001, andra 2004, tredje godkänd Sex av sju fakulteter (ej TF) + språkcentret har gjort egna uppdaterade virtualiseringsstrategier för

3 Exempel på åtgärdsförslag i strategin Samarbete med yrkeshögskolan vid ÅA/Novia Kontaktpersoner för nätstödd undervisning/lärcentra vid alla ämnen Årliga målsättningar och uppföljningar av nätstödd undervisning vid ämnena; åtgärdsprogram för att öka nätstödd undervisning vid ämnena Multimediautrustning/-utrymmen Programvara för plagiathantering Webbpubliceringssystemet anpassas för undervisningens behov Mervärdet av nätstödd undervisning dokumenteras Ope.fi-utbildning (LIN, Ope.fi-portfolio) meriterande vid tjänstetillsättningar Forskningsprojekt om nätstödd undervisning initieras Internationellt virtuellt studentutbyte

4 Åtgärdsförslag som direkt berör referensgrupperna (se handout) 5.2 Organisation och finansiering Precis av uppgiftsbeskrivningarna för olika grupper som nämns i strategin Kontaktpersoner för ämnena utses 5.3 Nätstödd undervisning Ämnena: årliga målsättningar för användningen av nätet i undervisningen Ämnena utvärderar genomförd nätundervisning Utreder utvecklingsbehoven inom undervisningen Ämnes-/fakultetsspecifika åtgärder för att öka användningen av nätet i undervisningen 5.4 Undervisnings- och studiemiljön Referengsgrupperna förmedlar behov av lärverktyg Referensgruppernas syn på behovet av eTent

5 5.5 Stöd för utveckling av nätstödd undervisning Utveckling av personalens ope.fi-färdigheter Referensgrupperna definierar fakultetsvisa behoven på personalutbildnig Utveckling av de studerandes allmänna kompetenser 5.7 Forskning och utvärdering Referensgrupperna utarbetar underlag för utvärdering av virtualiseringsverksamheten tills. Med ledningsgruppens sekreterare Referensgrupperna genomför utvärderingarna 5.8 ÅA som partner i nätverk

6 Referensgruppernas uppgifter (enl. organisationsplanen för virtualiseringsverksamheten vid ÅA: ) Referensgrupperna består av representanter för alla ämnen eller för grupper av närliggande ämnen. Uppgifter för referensgrupperna: –att fungera som kontaktpersoner för virtualiseringsverksamheten –att sprida information till lärarna vid det egna ämnet/den egna ämnesgruppen om möjligheterna med nätstödd undervisning, om utbildningar som ordnas, om tillgång till programvara och stödtjänster mm. (förmedla epost, ordna informationsseminarier vid ämnet/enheten mm.) –att tillsammans med resp. ämnesansvarig årligen i januari ställa upp målsättningar för nätstödda undervisningen för varje ämne –att tillsammans med resp. ämnesansvarig årligen i januari följa upp hur målsättningarna uppfylls och rapportera om fakultetens nätstödda verksamhet –att ta reda på behoven av stödtjänster och utbildning o.dyl. vid fakulteten och se till att det inom personalutbildningen ordnas sådan utbildning som behövs –att förmedla information vidare till studerandena och uppmuntra dem att delta i kurser i s.k. allmänna färdigheter.

Ämnenas representanter?

Fakultets-/ämnesvisa behov av teknik, stöd och utbildning - bakgrund

9 Stöd för utveckling av nätstödd undervisning Tillgång till teknik och programvara 2.Multimediaarbetsrum 3.Individuell handledning –nätkursplanering –i användningen av teknik för undervisningen 4.Produktion av multimedia 5.Skriftligt stödmaterial 6.Utbildning inkl. introduktioner/korta kurser beställda av enheterna 7.Finansiering för nätkursproduktion

10 Tillgänglig teknik, bl.a. Kursens ’ryggrad’: Moodle För handledning: Adobe Connect Pro (desktopvideokonferens) För materialproduktion: –Adobe Presenter (nätföreläsning till ppt) –Ljud- och videofiler –Adobe Connect Pro (korta inbandade föreläsningar till ppt) –Adobe Captivate (ljud till screenshots)

11 Kurskatalog Korta kurser och infotillfällen –även gärna infon/demon/kortkurser vid enheter! –I olika tekniker + Praktisk nätpeda (planering, aktivering, handledning Smågruppshandledning Minikonferenser – presentationer av Akademins nätkurser Ope.fi-portfolio 2-10 sp fr.o.m. hösten 2006 Längre utbildningsprogram: –Köpta platser på Lärocenter Tritonias utbildning LIN 8 sp ( > Learning in Networks) –Universitetspedagogik 12 sp (IT-modul fr.o.m. ca 2003) –Öppen universitetskurs Utbildningsteknologi 8 sp Kvotplatser på seminarier –Pedagogisia verkkoja kokemassa-seminariet i Åbo ( ) –Finlands virtuella universitetsdagar i Esbo/Dipoli (på våren) –Peda-forum-dagarna (nästa gång i aug. 2009) Personalutbildning

12 Ope.fi-portfolio 2-10 sp Syftet –verktyg för att visa på det egna kunnandet i användningen av IT i undervisningen –dokumentation av deltagande i ope.fi-kurser –visa på att Åbo Akademis (undervisande) personal uppfyller kraven som UVM ställer på universitetspersonalens ope.fi-kunnande –kartlägga best practices av IT-produktioner för demo vid ÅA –vid behov utgöra ett underlag för utvecklings- och lönesamtal

13 Deltagande i ope.fi-kurserExempel på produktioner Utvärdering av de egna färdigheterna Kursmodul 1. Att komma igång med nätkurser/Kursplanering Uppläggning av nätkurser Aktivering och examination på nätet Handledning på nätkurser Minikonferenser om kursutveckling o.dyl. Kursmodul 2. Innehållsproduktion Användningen av Blackboard eller Moodle Webbdesign, textbehandling och presentationsprogram. Informationssökning och källkritik Upphovsrätt Produktion av ljud-, bild- och videomaterial för undervisningen Minikonferenser om kursutveckling o.dyl. Kursmodul 3. Att genomföra kurser Pedagogiska metoder och angreppssätt (PBL, samarbetsinlärning, kollaborativt lärande, inlärningsstilar mm) Videokonferens Nätkommunikation Minikonferenser om kursutveckling o.dyl. Exempel på användningen av olika tekniker i undervisningen eller annan virtualiseringsverksamhet -kurs gjord i Blackboard eller Moodle -digitalt undervisningsmaterial -artikel, undervisningsmaterial eller motsvarande om IT i undervisningen -plan för nätkurs eller tillämpning av pedagogisk metod i nätkurs eller produktion av nätundervisningsmaterial -dokumentation av handledning på nätkurs -o.dyl. Kartläggning av färdigheterna (undersökningen tillgänglig på kartlaggning/) kartlaggning/ Rapport som innehåller: -datum för genomförd kartläggning av färdigheterna -reflektion över vad du fått ut av de för dig viktigaste ope.fi- kurserna du deltagit i -pedagogisk grundsyn -beskrivning av hur du använder eller kunde använda IT i undervisningen -dina utvecklingsbehov vad gäller användningen av IT i undervisningen Omfattning: För varje sp krävs deltagande i 12 h närstudier. I portfolion bör finnas kurser från alla tre kursmoduler ovan (Kursplanering, Innehållsproduktion, Att genomföra kurser). Omfattning: För varje sp krävs tillämpningar av två-tre tekniker, programvara eller motsvarande. Omfattning: Rapporten bör omfatta ca en sida (ca 500 ord). Ope.fi-portfolio 2-10 sp

14 Vilka (fakultets-/ämnesvisa) åtgärder kunde vidtas för att öka användningen av IT/nätstöd i undervisningen? –Kurser, introduktioner –Tema: teknik, demo av hur existerande kurser ser ut –annat Behoven av stöd, programvara för nätstödd undervisning och utbildning vid fakulteterna –Vilka är behoven? –Hur få fram dem? Fakultetsvisa behov och åtgärder

15 Åtgärder Se till att datorerna tillräckligt bra för den programvara som används (gäller både lärare och stud.) –Använd ’enklare’ program –Bättre PC åt lärarna Studentdatorer anpassade för nätstudier Även icke-ÅA-stud. bör ha tillgång till MinPlan Virtuell anslagstavla för alla anställda att använda (info för studerande och personal) –Praktisk info om kurser mm Få fram info att nätet kan användas också för annat än 100%nätstudier Få ämnesansvariga intresserad –Hitta argumenten som går hem just hos de mottagare man vänder sig till –Referensgruppen kontaktar ämnesansvariga Demo och fak.specifika minikonferenser –med mat och vin –Nådendals spa Mer koordinering inom ämnet inkl. diskussion om undervisningsformer Mer pengar någonstans ifrån Motivera lärarna –Inte aggressiv marknadsföring –Genom likartade exempel (ämnen) –Särskild drive hos nya lärare –Hitta argumenten som går hem just hos de mottagare man vänder sig till Behov av stöd, program, utbildning Info om vad finns, vad kan man göra, vad är möjligt I infon om pu-kurser i tekniker: visa på vad de kan användas för, visa på exempel Kräver lösning Distansstuderandes tillgång till ÅAB:s resurser (VPN svår att använda för en del)

Fakultets-/ämnesvisa målsättningar för nätstödd undervisning - bakgrund

17 Målgrupper för och målet med nätstödd undervisning (Se Strategin för nätstödd undervisning för ÅA) Målgrupper: –Speciellt magistersnivån, forskarutbildningen, men även kand-nivån fortsätter –Där flexibiliteten viktig: delt. från olika fakulteter, ÖPU, fortbildning, kompletterande studier för magistersstudier, magisterutbildningar, kurser med utländska studerande inom virtuellt studentutbyte –OBS! Alla studerande bör få erfarenhet av nätstudier Målet: –Uppnå inbesparingar och effektivitet Studerande slutför studierna Förbättrade möjligheter för samarbete Handledning på distans Effektiverad kursadministration Delat material –Uppnå förbättrad kvalitet på undervisningen Ökad flexibilitet Mer variation och genomskinlighet i undervisningen, mer aktivering Bättre förutsättningar för lärande –Ökade allmänna kompetenser hos studerande –Förbättrat samarbete och ökad konkurrenskraft

18 Fakultetsvisa målsättningar för nätstödd undervisning Förslag på ramar för arbetet : –Görs för 2009 –Görs under hösten, deadline (för inskickning till ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen) –Görs av referensgruppen, behandlas av XX Utgående från ÅA:s och fakultetens strategier –Konkret: vad ska åstadkommas, av vem och med vilken tidtabell –Tänk på t.ex. Användning av nätet och IT i undervisningen För vilka syften används nätet och –I vilka kurser –Vilken programvara/teknik Utveckling av personalens kunnande och färdigheter Utveckling av studerandes allmänna färdigheter Forskning och utvärdering Samarbete (nationellt, internationellt) Hur uppföljs detta vid slutet av år 2009?

eTent

20 Fördelar slipper själv arrangera tenter för enskilda studerande korrigeringen av tenterna sparar lärarens tid (lättare läsa svar skrivna på dator, tenterna finns genast i lärarens dator) Tentsvaren uppbevaras av systemet, läraren behöver inte göra det studerande får skriva tent på dator endast verkliga prestationer registreras korrigerandet av flervalstest kan automatiseras anonymitet (läraren kan läsa svaren utan att veta vems det är) svaren har tendens att bli bättre uppbyggda problemet med svårtillgänglig och bristfällig kurslitteratur minskar i längden sparar läraren tid då inte behöver skapa frågor för varje tent vissa ämnen (t.ex. programmering) bättre utföra på dator lättare att organisera ”stora” tenter System som håller koll på –hur många gånger varje studerande har anmält sig till tent/år –hur snabbt en studerande kan anmäla sig på nytt till en tent

21 För vilka slags tentamen passar det? omtenter för individer sommartent boktent som ytterligare alternativ för att avlägga viss tent (kan avlägga viss tent när som helst under viss tidsperiod, i kurser där finns frågebanker) mognadsprov (ämnena slipper organisera övervakningen) tenter med självrättande frågor stora kurstenter språkens nivåtest (de självrättande frågorna kan automatiseras) får frågorna via moodle men tenten besvaras på papper (ex. matematik); tentövervakningen fixad bättre tentmöjligheter för vissa former av handikappade tent för studeranden från övriga ÅA-orterna för samarbete: övervakad tent vid närmaste utbildningsenhet (ex. mellan universiteten) utbytesstuderande: tent via nätet efter att de återvänt hem (men för detta kan även ex. Moodle i sin nuvarande form användas) hemtent (men för detta kan även ex. Moodle i sin nuvarande form användas)

22 Nackdelar videoövervakning kräver lagtekniska utredningar investeringsbehov ifråga om beredning av ibruktagande av systemet, maskiner och inträdesarrangemang till tentamensutrymmet att eTent inte (ännu) passar för alla ämnen och enheter (ex. där krävs att man ritar, matematiska formler?) måste läraren kontinuerligt korrigera enstaka tentsvar? (rättvis bedömning?) skrämmer tekniken?

23 Övrigt Plagiathanteringsprocessen vid ÅA Övriga frågor/ärenden

24 Material Årsrapportering av verksamheten 2007 (lärcenterverksamheten i Åbo, virtualiseringsverksamheten vid hela Akademin): Strategierna för nätstödd undervisning: strategi.htm strategi.htm Webbsida för referensgrupperna: Handbok för nätkursutveckling: > Stöd för kursutveckling > Handbok för nätkursproduktionwww.abo.fi/lc Handbok för produktion av digitalt material: > Stöd för kursutveckling > Handbok för prod. av digitalt materialwww.abo.fi/lc Arbetsgruppens för eTent rapport kommer in här: