Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se tfn:013-201826 Riskbedömningar Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se tfn:013-201826 Riskbedömningar NVs nya generella riktvärden

Ny litteratur NV-rapport 5978: Att välja efterbehandlingsåtgärd NV-rapport 5977: Riskbedömning av förorenade områden NV-rapport 5976: Riktvärden för förorenad mark Beräkningsprogrammet för riktvärden för förorenad mark (version 1.00) Flertal rapporter från Hållbar Sanering

Innehåll Vad är en riskbedömning? Olika typer av riskbedömningar Representativ halt

Riskbedömning - Riskvärdering Riskbedömning: vetenskaplig bedömning av hälso- och miljörisker Riskvärdering: miljömässig, teknisk, ekonomisk och politisk värdering av risker och åtgärder Värdering i grundförutsättningar: t ex vad som är skyddsvärt

När uppstår en risk? Skydds- objekt Förorenings- källa (Riskobjekt) Transportväg Spridning i mark, vatten el luft Förorening i mark, grundvatten, sediment Konceptuell modell, kan göras i alla utredningsskeden Gärna i samband med provtagningsplan – lättare att få koll så att man inte missar någon källa, kan sedan revideras beroende på undersökningsresultat Människa Miljö

Riskbedömningens centrala frågor Vilka risker och vilken belastning innebär föroreningssituationen idag och i framtiden? Vilken riskreduktion krävs för att nå en acceptabel risknivå? 2 frågeställningar som riskbedömnignar ska svara på! Risk är ngt relativt (jmf åtgärdsmål, KM/MKM)

Syften med riskbedömningen En riskbedömning ska: identifiera vilka föroreningar som förekommer uppskatta halter, mängder och fördelning av föroreningar bedöma eller beräkna transport och spridning av föroreningar identifiera exponeringsvägar för olika typer av markanvändning uppskatta hälsoeffekter uppskatta miljöeffekter

Riskbedömning – inledande steg Identifiering av Styrande ämnen Exponering/spridning ►vad är den största risken? ►har vi undersökningar som är tillräckliga?

Riskbedömningsmetodik – strukturerat angreppssätt Problembeskrivning Effektanalys (bedömning av effekter) Exponeringsanalys (bedömning av spridning o exponering) NVs riskbedömningsmetodik enl nya vägledningen, liksom de flesta internationella riskbedömningsmetodiker (förorenad mark) består av fyra huvudmoment Problembeskrivning: avgränsning i tid, rum; övergripande åtgärdsmål; konceptuell modell; föroreninskällor o egenskaper; spridnings- och exponeringsvägar; skyddsobjekt; framtids- och händelsescenarier; kunskapsluckor; undersöknings- och analysprogram Exponeringsanalys: halter o mängder, sprdinign o belastning, biologisk tillgänglighet, bioackumulation/magnifiering, nedbrytning Effektanalys: rikt- och gränsvärden (el andra haltkriterier);jmf halter – kriterier; biologiska undersökningar, toxikologiska data, ekotoxikologiska data Riskkarakterisering: utvärdering av exponering mot effekter, orsakssamband, beviskedjor, kombinationseffekter, behov av riskreduktion;osäkerheter Riskkarakterisering (sammanvägd riskbedömning)

Riskklassning enl MIFO Riskklassning baserat på: Föroreningarnas farlighet Föroreningsnivå Spridningsförutsättningar Känslighet och skyddsvärde Samma utgångspunkter/rubriker kan användas i andra typer av riskbedömningar MIFO Fas 1 o 2: MIFO-rapportens indelningar används och man kan utifrån vad man vet om det förorenade området få en uppfattning om risken. (Jmf riskklassning) Samma princip kan användas även i senare undersökningsskeden, t.ex. huvudstudie.

Förenklad riskbedömning Är området förorenat? Jmf med bakgrundshalter Förenklad riskbedömning Beskriv problemet Ta fram representativa halter för området Välj riskbaserade haltkriterier (jämförvärden) Jmf representativ halt med haltkriterier Beskriv osäkerheter Beskriv miljö- och hälsorisker, belastning, behov av riskreduktion Problembeskrivning Exponeringsanalys Effektanalys Riskkarakterisering Jmf bakgrund: screening, vilka ämnen är intressanta. Området förorenat – inte samma sak som att det är i behov av åtgärd! Beskriv problemet: konceptuell modell Representativa halter: vilken halt ska jag jmf med? Max, min, medel? Riskbaserade haltkriterier: jord (Nv generella), gv, yv, sediment – t ex NV bedömnignsgrunder Sammanfattande bedömning (riskkarakterisering): belastning – mängder, hurmycket, vilka miljö- och hälsorisker – styrande exp vägar, osäkerheter – finns olika typer, ej underskattar riskerna (troliga men dåliga fall)

Fördjupad riskbedömning T ex om… Generella riktvärden saknas/inte är tillämpliga Komplicerad o omfattande föroreningssituation Komplicerad spridningsbild ”Generella” beräkningsmodeller inte räcker till för att beskriva situationen Hotade el särskilt skyddsvärda arter/ekosystem i (när-)området

NVs generella riktvärden Finns för förorenad mark Reviderade, redovisas i NV-rapport 5976 Ej juridiskt bindande Ett av flera verktyg i riskbedömningen Generella riktvärden – kom första gången 1996, därefter även kompletterats med riktvärden för bensinstationer Excel-verktyg tagits fram

Generella riktvärden – hur ska de användas ? Rekommendationer, en del i den totala riskbedömningen Anger föroreningshalt där inga skadliga effekter på hälsa o miljö förväntas Innebär inte ”noll risk”, utan acceptabel risk Beräknade utifrån ett nationellt perspektiv Finns för enskilda ämnen och vissa grupper av ämnen Beräkningsmodell Nivå för ej skadliga effekter, lågrisknivå. Innebär inte nödvändigtvis att ett överskridande av riktvärden medför skadliga effekter. - beräknade för att kunna användas nationellt och för ett stort antal förhållanden Finns för ett flertal metaller och för många organiska ämnen (ofta grupper)

Exempel på övriga jämförvärden (jmf tabell i NV-rapport 5977) Bakgrundshalter i mark, NV Rapport 4640 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, tillstånd: Sjöar och vattendrag, NV rapport 4913 (ytvatten,sediment, vattenmossa, fisk) Grundvatten, NV rapport 4915 (Cd, Zn, Pb, As) Kust och hav, NV rapport 4914 Dricksvattenkriterier, SLV 2001: 30, SOSFS 3002:17 WHO – dricksvatten Riktvärden från t.ex. Kanada, USA, Nederländerna, Norge Även dessa – behövs för MIFO

Fördjupad riskbedömning Två principiella angreppssätt: Bedömningen utgår från den faktiska föroreningssituationen och beskriver risk utifrån exponeringsförutsättningar (risknivå) Bedömningen utgår från effektbaserade lågrisknivåer o utifrån exponeringsförutsättningar beräknas acceptabla halter (riktvärden) Risknivå – framlängesberäkning Riktvärde – baklängesberäkning För båda angreppssätten är exponeringssituationen viktig. Underlaget f a bedöma effekter baserar i båda fallen på acceptabla lågrisknivåer för hälsa (TDI, RfC o riskfaktorer för genotoxiska ämnen) el effektbaserade haltkriterier för djur o växter. Att beräkna och beödma den verkliga risken är vanligt internationellt. Problembeskrivning (inkl. konceptuell modell), bedömning av halter, spridning, exponering, bedömning av effekter, sammanvägd riskbedömning Underlättar sannolikhetsbaserad analys av riskerna.

Exempel på andra delar i en riskbedömning – främst i fördjupad riskbedömning Beräkning av exponeringssituationen, t ex CalTOX Beskrivning av sannolikhet att överskrida ett riktvärde el akuttoxisk halt Ekotoxikologiska tester (bedömning av effekter)

Kvantifiering av exponeringsvägar (CalTOX) – exempel kemtvätt, PCE storlek på exponering exponeringväg till människa Sammanställning av möjliga exponeringsrisker vid de föroreningsnivåer av PCE som råder(dvs uppmätta halter) vid Senapen om intag av dricksvatten och som användning för dusch. Största exponeringsrisken är inhaltering av inomhusluft (stapeln inhalation intake från rootzon soil). Inhalering av utomhusluft utgörs av stapeln ihaltion intake från air. Risk från förorenat gv är genom upptag av föroreingar i hemodlade grönsaker som bevattnas med grundvatten o som sedan konsumeras. typ av medium

Beräknade risknivåer – exempel kemtvätt, PCE % av acceptabel exponeringsnivå 0,05 mg/kg kroppsvikt (TDI) och dag vid inhalering av inom- och utomhusluft samt intag av hemodlade grönsaker Tabellen visar att de uppskattade risknivåerna vid dagens föroreningssituation och markanvändning (dvs då grundvattnet ej används för dricksvatten el för dusch o bad) sannolikt är liten även om exponeringsrisken kan anses förhöjd jmf ett helt opåverkat område Jmf med de humantoxiska jmf-värden som används i den svenska riktvärdes-modellen

Exponeringsmodellering Om intag av bladgrönsaker viktig exponeringsväg – vilket ämne har störst betydelse? Intag av bladgrönsaker som % av TDI vid olika markkoncentrationer Upptag i bladgrönsaker utgörs av rotupptag, bevattning m grundvatten, upptag fr luft samt deposition av jordpartiklar Ämne 1 o 3 mest relevanta ur risksynpunkt. Risken beror av vilken markkoncentration som grönsakerna odlas i. (Exempel fr Envinova, Annika Åberg)

Kvantifiering av risk – exempel Scharins Sannolikhetsplot på många analysdata – arsenikförorenat sågverksområde Sannolikhet – överskrider acceptabel halt (35 mg/kg) → 17 % Sannolikhet – överskrider akut risk (tröskelkonc 100 mg/kg TS) → 6 % Anger även andelen av området som överskrider en viss halt (Exempel fr Huvudstudie 2008, Geo Innova)

Representativ halt Vilken halt ska man jämföra riktvärdena mot? ►Den halt som bäst representerar föroreningssituationen

Representativ halt Objektspecifik Påverkas av: Dominerande exponeringsvägar Långtidsrisk el akut risk Antal data Hur representativa mätdata är Vilken säkerhet i jmf Val av statistisk metod Förhandskunskap om området

Representativ halt - långtidsrisker Dataunderlag Metodik o grad av säkerhet Litet Måttligt/stort Enkel metodik. Säkerheten mindre viktig Aritm. medelvärde Enkel metodik o viss säkerhet. Graden av säkerhet får vara okänd Maximalt mätvärde el. percentil Percentil Väldefinierad säkerhet UCLM UCLM= upper confidence limit of the mean ≈ den övre gränsen för vad den verkliga medelhalten i området kan vara

Statistik förorenade områden Statistisk sammanställning – bra uppfattning om den generella föroreningsnivån Förorenade områden – heterogen haltfördelning - egenskapsområden Medelvärde: medelhalt inom området, relevant för att bedöma om området behöver saneras Akut toxicitet – maxhalt? Statistisk bearbetning - kräver slumpmässig provtagning, annars blir resultatet missvisande….Jmf provtagning hot spot