Försiktighetens pris… …och klimatets Christian Munthe Filosofiska institutionen www.filosofi.gu.se.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Meningsbyggnad.
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
Arbetslöshetsförsäkringen: Tre förslag Anders Forslund IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet
Distans- och hemförsäljningslagen
Varför bryr sig ingen om klimatförändringarna?
Biologisk mångfald och Mångfaldskonventionen i Sverige
Geografi Henrik Carlsson.
Fast bostad basen för ett mänskligt liv Bostad först
”Hållbar utveckling” - en rättvis framtid utan sopor?
Demokrati och diktatur
Svårigheter och möjligheter för ungdomar på arbetsmarknaden Anders Forslund IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet Ungdomars etablering.
Straffteori.
Synpunkter på finanspolitiken Lars Calmfors Finansutskottet 4/12-98.
SAMHÄLLSEKONOMI.
Svartes framtid? Informationsmöte Svarteskolan.
Upphandlingsbyrån Umeå kommun
Inflation  Definition: Allmän stegring av prisnivån  Mäts genom KPI (konsumentprisindex)  Riksbankens mål är att hålla inflationen på 2 procent/år (Riksbanken)
Faktorer som påverkar val av lagervärderingsprincip
Behövs det pengar? Byteshandel.
Är det väl använda pengar?
Innovativa pengar Det är inte alltid så lätt att lyfta blicken. Men jag har anat mig till att en av de lite större bistånds- och utvecklingsdiskussionerna.
Strategiskt Beslutsunderlag
Budgetpropositionen för 2013 Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen 24 september 2012.
Internationell Ekonomi
06/04/2017 Försiktighetens pris och tillämpning riskfilosofi, normativ etik & praktisk politik Christian Munthe Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet.
 I denna bilaga ger vi en kortfattad presentation inom olika områden gällande träning och hälsa som vi erbjuder på Forma träningscenter.  Kontakta gärna.
Skriv här ArtDatabanken Konventionen om biologisk mångfald Från Rio till idag – vad gör vi nu? Jan Terstad ArtDatabanken, programchef Naturtyper och naturvård.
Resultatfokus Den resultatfokuserade definitionen av en vinnare handlar om tre saker: resultat jämförelse med andra undvika misstag.
Att dela kakan rättvist i vården
Fråga 1.2 Efter att ha fått olika bedömningar av klimatförändringarna och deras konsekvenser presenterade för dig, i vilken utsträckning är du bekymrad.
Kan man väga risker mot nytta?
Malmö och skatteparadisen! Vi förväntar oss att våra tjänsteleverantörer uppvisar hög affärsetik och bidrar till det gemensamma på samma sätt som andra.
Demokrati (=folkstyre)
Kommundirektörsföreningen
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
0 Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG.
Samhällskunskap 1a1 Kursens: mål innehåll kunskapskrav samhällsfrågor
Om upphandling och arbete i EU-rätt och svensk rätt
De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
6,44 billioner km bort. 6,44 billioner km bort.
Disposition till presentation Tredje kraften på besök hos niorna
Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se.
Livcykelanalys Stefan Olander Tekn. Dr. Avdelningen för Byggproduktion
Från mode och trend till ett balanserat strategibeslut: Outsourcing - Abrahamsson, Andersson & Brege Jenna Brandon, Sofie Flint, Madelene Görs, Linnea.
SAMHÄLLET & LIVET SOM ETT SPEL… Christian Munthe Filosofiska institutionen
SPELA MED MIG, SÅ SPELAR JAG MED DIG spelteorins väg till fred & samarbete Christian Munthe Filosofiska institutionen
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Pass 7 KYOTOPROTOKOLLET. Klimatkonventionen Först i slutet av 1980-talet började politiker engagera sig i klimatproblemet IPCC grundades och 1990 kom.
Kommunerna och Kontaktcenter Framtida utmaningar Kommer offentlig sektor i framtiden att växa i samma takt som nu ? Vad tyder på motsatsen ? Befolkningens.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Egenkontroll enligt Miljöbalken
Föreläsning 5Forskningsmetodik 2005 Forskningsmetodik lektion 6.
1 NY EKONOMI - GAMMAL DEMOKRATI? Klas Eklund ABF, 25 oktober 2000.
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Arbetsmiljön 2012 – svar från ST skyddsombud
Smittskyddsområdets etik – ur ett folkhälsoperspektiv
Var går gränsen mellan att bota och förbättra? – eller är frågan fel ställd? Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.
Klimatet. Det blir bara varmare och varmare. Djuren har det svårt att överleva. Isen smälter, avgaser från trafik och fabriker är ett av skälen till att.
BNP i fasta priser.
Parti och ideologi.
Vad står vi inför i hälso- och sjukvården? Förändringar på kort och lång sikt.
Riktlinjer för misskötsamhet
Syfte -Ge en översiktligt bild över kommunernas resultat inom framförallt kunskapsområdet -Politiker och tjänsteman ska kunna använda detta som beslutsunderlag.
Regler för upphandling Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett.
H2000 Branschkunskap – lär känna din bransch Kopiering tillåten © Liber AB 8:1 PRODUKTUTVECKLING.
Det är aldrig roligt att spara Genom att ta tag i problemen skapar vi en bättre framtid!
Landsbygdskommittén.
Kan legitimitet berättiga orättvisa lagar?
Gentester och försäkringar – etiska grundfrågor
Presentationens avskrift:

Försiktighetens pris… …och klimatets Christian Munthe Filosofiska institutionen

Försiktighetsprincipen n Rötter i Rio-deklarationen n Nämns i många dokument och riktlinjer n Är oklar u Omvänd bevisbörda ==> ingen försiktighet u Hot kan åtgärdas utan vetenskapliga bevis på hot ==> ingen vägledning u Aktiviteter som kan medföra allvarliga risker bör inte (tillåtas) förekomma, såvida det inte påvisats att de inte medför för allvarliga risker ==> oklara praktiska följder n MEN: uttrycker en allmän idé: oförsiktigheten har ett pris u Min granne, terroristen n PROBLEM: också försiktigheten har ett pris u Exemplet bioteknik mot miljöförstöring u Klimatåtgärder medför kostnader och olika risker

Etik och riskvärdering n Hur högt ska föriktighetens pris vara (i ljuset av oförsiktighetens pris)? ==> Etisk fråga n Traditionell etik ger föga hjälp ==> En ny risk-etik behövs! n Grundtanke: allvarligare risk motiverar ett högre pris för försiktigheten n Vilka faktorer påverkar hur allvarlig en risk är? u Värdet: hur illa det är om risken blir verklighet u Trolighet: hur sannolikt det är att risken blir verklighet u Kunskapsbasens kvalitet n Huvudidé: en kombination u Exemplen rysk roulette, lotteri och Hallandsåstunneln n MEN: u Hur ska detta sammanvägas? u Hur ska det balanseras mot försiktighetens pris?

Mina grundtankar i risk-etik n Försiktighetens pris får inte bli så högt att ”allt blir förbjudet” n En bra lösning undviker omotiverad konservatism n Vilka skäl vi har att vänta med åtgärder för att förbättra vårt beslutsunderlag är självt en risk-etisk fråga n RESULTAT: u Det finns inga förbjudna risker u Lika stora risker och chanser kan vara olika allvarliga u Försiktighetens lämpliga pris beror på… F Vilka alternativa handlingsvägar som finns F Kombinationen värde, trolighet, kunskapskvalitet F Om risken medför att en acceptabel mix av risker och chanser kommer närmare från en lägre nivå ==> lägre pris överskrids eller blir mer avlägsen från en högre nivå ==> progressivt ökande pris

Från försiktighet till klimat n ALLMÄN KONSEKVENS: u Risktillskott som inte medför förbättringar är oförsvarliga F Konsumtionssamhället u Ju bättre vi har det, desto högre pris bör vi betala för försiktigheten F Rika länder vs. fattiga länder n Klimatproblemen beror på konsumtionssamhället n Vi har svårt att acceptera tanken på att vi måste betala ett pris för försiktigheten m.a.p. Klimatet ==> Tilltro till ny teknik n Tekniklösningen mkt. osäker, kostsam och leder till en felaktig fördelning av försiktighetens pris (gynnar redan välmående nationer med hög riskproduktionsnivå) n Alternativ: Politiskt framtvingad sänkning av utsläppsnivåer u Kyoto-protokollet u Nya klimat- och utsläppsavtal n Utsläppstak (ju lägre, ju högre pris) n Utsläppskvoter ==> hur ska dessa fördelas?

Försiktighetens rättvisa och klimatfrågan n Nuvarande fördelningsprincip: de med högre utsläppsnivåer får större utsläppskvoter n Dessa är rika länder som har råd att dessutom köpa fler kvoter om de vill n Min teori stöder: u de som har det sämst ställt ska få större utsläppskvoter u de idag rika länderna måste betala ett mycket högt pris för försiktigheten m.a.p. klimatet n Realpolitiska problem: leder detta till att rika länder tvingar fram högre utsläppstak? n Risk-etiken visar på grundläggande problem i internationell politik n Global federalism?