Försiktighetens pris… …och klimatets Christian Munthe Filosofiska institutionen
Försiktighetsprincipen n Rötter i Rio-deklarationen n Nämns i många dokument och riktlinjer n Är oklar u Omvänd bevisbörda ==> ingen försiktighet u Hot kan åtgärdas utan vetenskapliga bevis på hot ==> ingen vägledning u Aktiviteter som kan medföra allvarliga risker bör inte (tillåtas) förekomma, såvida det inte påvisats att de inte medför för allvarliga risker ==> oklara praktiska följder n MEN: uttrycker en allmän idé: oförsiktigheten har ett pris u Min granne, terroristen n PROBLEM: också försiktigheten har ett pris u Exemplet bioteknik mot miljöförstöring u Klimatåtgärder medför kostnader och olika risker
Etik och riskvärdering n Hur högt ska föriktighetens pris vara (i ljuset av oförsiktighetens pris)? ==> Etisk fråga n Traditionell etik ger föga hjälp ==> En ny risk-etik behövs! n Grundtanke: allvarligare risk motiverar ett högre pris för försiktigheten n Vilka faktorer påverkar hur allvarlig en risk är? u Värdet: hur illa det är om risken blir verklighet u Trolighet: hur sannolikt det är att risken blir verklighet u Kunskapsbasens kvalitet n Huvudidé: en kombination u Exemplen rysk roulette, lotteri och Hallandsåstunneln n MEN: u Hur ska detta sammanvägas? u Hur ska det balanseras mot försiktighetens pris?
Mina grundtankar i risk-etik n Försiktighetens pris får inte bli så högt att ”allt blir förbjudet” n En bra lösning undviker omotiverad konservatism n Vilka skäl vi har att vänta med åtgärder för att förbättra vårt beslutsunderlag är självt en risk-etisk fråga n RESULTAT: u Det finns inga förbjudna risker u Lika stora risker och chanser kan vara olika allvarliga u Försiktighetens lämpliga pris beror på… F Vilka alternativa handlingsvägar som finns F Kombinationen värde, trolighet, kunskapskvalitet F Om risken medför att en acceptabel mix av risker och chanser kommer närmare från en lägre nivå ==> lägre pris överskrids eller blir mer avlägsen från en högre nivå ==> progressivt ökande pris
Från försiktighet till klimat n ALLMÄN KONSEKVENS: u Risktillskott som inte medför förbättringar är oförsvarliga F Konsumtionssamhället u Ju bättre vi har det, desto högre pris bör vi betala för försiktigheten F Rika länder vs. fattiga länder n Klimatproblemen beror på konsumtionssamhället n Vi har svårt att acceptera tanken på att vi måste betala ett pris för försiktigheten m.a.p. Klimatet ==> Tilltro till ny teknik n Tekniklösningen mkt. osäker, kostsam och leder till en felaktig fördelning av försiktighetens pris (gynnar redan välmående nationer med hög riskproduktionsnivå) n Alternativ: Politiskt framtvingad sänkning av utsläppsnivåer u Kyoto-protokollet u Nya klimat- och utsläppsavtal n Utsläppstak (ju lägre, ju högre pris) n Utsläppskvoter ==> hur ska dessa fördelas?
Försiktighetens rättvisa och klimatfrågan n Nuvarande fördelningsprincip: de med högre utsläppsnivåer får större utsläppskvoter n Dessa är rika länder som har råd att dessutom köpa fler kvoter om de vill n Min teori stöder: u de som har det sämst ställt ska få större utsläppskvoter u de idag rika länderna måste betala ett mycket högt pris för försiktigheten m.a.p. klimatet n Realpolitiska problem: leder detta till att rika länder tvingar fram högre utsläppstak? n Risk-etiken visar på grundläggande problem i internationell politik n Global federalism?