1 Lärcentret i Åbo Praktisk nätpedagogik del 1: Planering av nätundervisning Ope.fi-utbildning Tove Forslund

2 Dagens teman Verktyg för planering av nätkurser Planeringsprocessen Förberedelse –Mervärdet med nätkurser Pedagogisk planering –Beskrivning av lärprocessen och lärandemål –Översikt över kursen Val av medium/teknik Materialproduktion Utvärdering av kursupplägget Dokumentation och uppdatering

3 Tre skeden i kursens livscykel Planering & produktion –’byråkrati’ –pedagogisk planering –planering av kursmaterial –val av medium –uppgörande av övningsuppgifter –planering av handledning –tekniskt genomförande Genomförande/ undervisning –ev. närstudier –handledning och feedback Uppdatering och vidareutveckling

4 Verktyg för planeringsprocessen Handboken för nätkursproduktion > Stöd för kursutveckling > Handbok för nätkursproduktion på –Checklista för kursutvecklingsprocessen –Planeringsunderlag

5 Planeringsunderlag Modul/Helhet /Tema/Vecka 1 Modul/Helhet /Tema/Vecka 2 etc Tidsperiod Målsättning/ Lärandemål Innehåll Litteratur Aktivering/ Övningsuppgift 1 -Hurudan uppgift -Omfång -Indiv./par/grupp -Teknik -Feedback -Bedömning -Deadline Aktivering/Övn.uppgift 2 etc Uppskattad arbetsmängd för lärare / studerande

6 1. Planering2. Produktion 3. Start och genomförande 4. Avslutning Förberedelse & yttre ramar Produktion av kursmaterial Handbok för material- produktion Uppdatering av nätkurs som skapats tidigare Kursavslutning & kurs- utvärdering Pedagogisk planering Planering av aktivering av studerande Användarnamn + lösenord åt deltagarna Dokumentation, uppdatering & vidareutveckling Medieval Planering av handledning & feedback Kursstart + ev. närstudier Utvärdering av arbets- processen Lärmiljö & layout Introduktion av studerande i lärmiljön Testning av kursen Handledning Examination Handbok för nätkursutveckling > Stöd för kursutveckling > Handbok för nätkursproduktion

7 Planering Förbered else av yttre ramar för kursen Pedagogisk planering Medieval Utgångspunkt för kursen / Kursens synopsis –Praktiska frågor finansiering upphovsrätt tidsplan för projektet arbetsfördelning stöd teknik & programvara –Målsättningen med nätstöd / vilket mervärde ger nätstödd kurs? –Analys av deltagarna

8 Göra kursen tillgänglig för studerande och lärare –för studerande som inte bor i Åbo, om studerande vid ÅA i Vasa, för vuxenstuderande, då studerande börjat sommarjobba –kan minska på antalet föreläsningar i auditorium (nätföreläsningar eller studerande bearbetar lärarens och bokens material i övningsuppgifter som lämnas in) löser ev. problem med att studerande inte är med på föreläsningarna… –handledning av examensarbeten då studerande inte vid ÅA; handledning av lärare och övr.studerande via plattform, desktopvideokonferens Mervärdet med nätstödd undervisning, bl.a

9 Förbättrar förutsättningarna för inlärning –aktivera studerande bearbeta nya kunskapen i övningsuppgifter under kursens gång (läraren ser också vem som hänger med) förändra examinationsformerna från sluttentamen till kontinuerlig examination även tysta syns i nätkurser (i övningsuppgifter, i frågeforumet som kan göras obligatoriskt) –studerande kan ta del av varandras övningsarbeten (och ge feedback åt/fråga varandra) –grupparbeten –instuderingsfrågor/självrättande test/övningstenter etc. för läskurs/sluttent/självkontroll av vad man kan/lärarens mellankontroll –underlättar processkrivning –mer handledning åt var och en

10 Effektivera kursadministrationen –kursdokumentationen på nätet speciellt bra t.ex. om flera olika handledare och enheter involverade i genomförandet –enklare/snabbare t.ex. distribuera och ta emot material, speciellt i masskurser –vitsord/godkänt för prestationer under kursens gång tillgängliga bara för individen –underlättar uppdateringen av kursmaterialet Mervärdet med nätstödd undervisning, bl.a

11 Planering Förberedelse av yttre ramar för kursen Peda- gogisk planering Medieval Planera den studerandes inlärningsprocess –Kursens mål och innehåll Vad är kursens mål? –Uttryck målsättningarna konkret! (undvik ”kunna”, ”förstå” > använd i stället ”beskriva”, ”analysera”, ”förstå orsaker varför” etc.) –Jfr ex. Blooms taxonomi Vilka kunskaper och färdigheter får den studerande? –Notera även allmänna färdigheter som tränas via nätkurser: teamarbete, nätverkande, sociala färdigheter, IT, informationssökning, utvärdera andra etc

12 Hur är lärandemålen formulerade? Inleds med ”Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna” och därefter 4–8 målbeskrivningar som innehåller –Ett verb som beskriver vad studenten bör kunna (beror på kursens syfte och nivå), t.ex. namnge, sammanfatta, redogöra för, analysera, tillämpa, tolka –Ett eller flera ord som anger innehållet i prestationen –Ett eller flera ord som anger kvaliteten på prestationen, t.ex. självständigt, utförligt, översiktligt Prestationerna skall vara mätbara, dvs. Kunna bedömas och utgöra grund för betygssättningen Om lärandemål:

13 Allmänna kompetenser jfr KoMiTi-projektet, s i Näkymättömästä näkyvää, Verkko-opiskelun kompetenssit, mitoitus ja tilastointi (KoMiTi-hankkeen selvitys) Instrumentella kompetenser –IT, språk och kommunikation, att studera på nätet, informationssökning; förmåga ställa frågor, bearbeta information, producera ny kunskap, kritiskt värdera information & producera expertdokument Samarbetskompetenser –kommunikation, teamarbete, projektledning, förmedla kunnande, nätverkande Självständig verksamhet –Abstrakt tänkande och förmåga värdera, urskilja relevant information, se helheter, självständigt arbete och självstyrning, stå ut med osäkerhet, ansvar, förmåga att förbinda sig, livslångt lärande

14 Figur 5.4 Studierna utvecklade vs. betydelse i arbetslivet. Utexaminerade 2000 och 2001, de som gått att kombinera Ur Erlund, Kraufvelin & Kuusakoski: Fem år i arbetslivet. Placering på arbetsmarknaden – Utexaminerade från Åbo Akademi år 2000 och Arbetsforum 2008.

15 Figur 5.5 Studierna utvecklade vs. betydelse i arbetslivet. Utexaminerade år Ur Erlund, Kraufvelin & Kuusakoski: Fem år i arbetslivet. Placering på arbetsmarknaden – Utexaminerade från Åbo Akademi år 2000 och Arbetsforum 2008.

16 Figur 5.6 Studierna utvecklade vs. betydelse i arbetslivet. Utexaminerade Ur Erlund, Kraufvelin & Kuusakoski: Fem år i arbetslivet. Placering på arbetsmarknaden – Utexaminerade från Åbo Akademi år 2000 och Arbetsforum 2008.

17 Planering Förberedelse av yttre ramar för kursen Peda- gogisk planering Medieval Information om kursen Beskrivning av inlärningsprocessen hjälper studerande att se kursen som helhet att se vilka arbetsskeden som ingår i kursen att se vilket stöd han/hon får att uppskatta arbetsmängden att se kursen som en del av helhet/övriga studier –Konkreta målsättningar, vilka kunskaper och färdigheter skall studerande få –Via vilka arbetsskeden, uppgifter, arbetssätt och med vilken tidtabell går studerande framåt –Hur, när och av vem handleds den studerande på nätet –Hur och när bedöms den studerandes lärande, vem bedömer och ger feedback, vilka bedömningskriterier används

18 Beskrivning av studieprocessen 1. Allmän studievägledande information i kursen Kontaktpersoner Kurs- och ämnesbeskrivning Kurslitteratur och –material –om printning av material –biblioteksinformation Kursens upplägg/schema –länk till översiktsbild av kursen –terminologi som används i kursen Bedömning och examination –kursens examination –bedömning av uppgifter –vitsords-/betygsboken –allmänna krav på uppgifterna Handledning och feedback –vilka kommunikationskanaler används i kursen –feedback Planering av studierna och arbetsmängd –förslag på hur den studerande kan fördela sitt arbete under veckan –att arbeta i grupp Tekniskt stöd och tekniska guider –plattformsguide för studerande –att ladda ned programvara –att lämna in uppgifter Skrivtekniska instruktioner –skrivråd och -guider –referensteknik Här finns en mall för den allmänna informationen: > Allmänna anvisningar

19 2. bild på –innehåll –studiegången –se exempel på schematiska översikter: > Schematiska översikter över kurs 3. webbkarta/inlärningsplattformens struktur Beskrivning av studieprocessen, forts.

20 Översikt över kursen + arbetsbelastning för studerande och lärare Arbetsbelastning per övningsuppgift: Arbetsbelastning per arbetssätt – Dimensioneringsramen för nätbaserade studier:

21 Planering Förberedelse av yttre ramar för kursen Pedagogisk planering Medieval –Graden av nätstudier – närstudier (se Strategin för nätstödd undervisning vid ÅA  )

22 2. IKT används i när- undervisni ng t.ex. - video- projektor & presentationspro gram - video 3. Närundervisning med nätstöd 3a. När- undervisning + nätet för material- distribution - obligatorisk närvaro på t.ex. seminarier, räkne- övningar och tent - kursmaterial och information distribueras via nätet. 3b. Närundervisning + interaktion via nätet - obligatorisk närvaro på t.ex. seminarier, räkneövningar och tent - övningsuppgifter lämnas in via lärplattform - skriftlig feedback och kommunikation via lärplattform - handledning och grupparbeten via desktop-videokonferens 4. Distans- undervisning via nätet Studier på distans är möjliga, t.ex. enligt följande: - ev. närstudier kan ersättas av nätstött arbete eller deltagande via videokonferens - examination via nätet - kursmaterialet (presentationsmaterial, nätföreläsningar, animationer mm) på nätet - övningsuppgifter lämnas in via lärplattform - skriftlig feedback via plattformen - handledning och grupparbeten via desktopvideo-konferens 5. Distans- undervisni ng (läskurs) Nätstödd undervisni ng 1. Närunder -visning utan IKT 3. Närundervisning med nätstöd 3a. När undervisning + nätet för material- distribution - obligatorisk närvaro på t.ex. seminarier, räkneövningar och tent - kursmaterial och information distribueras via nätet. 3b. När- undervisning + interaktion via nätet - obligatorisk närvaro på t.ex. seminarier, räkneövningar och tent - övningsuppgifter lämnas in via lärplattform - skriftlig feedback och kommunikation via lärplattform - handledning och grupparbeten via desktop- videokonferens 4. Distansundervis ning via nätet Studier på distans är möjliga, t.ex. enligt följande: - ev. närstudier kan ersättas av nätstött arbete eller deltagande via videokonferens - examination via nätet - kursmaterialet (presentationsmaterial, nätföreläsningar, animationer mm) på nätet - övningsuppgifter lämnas in via lärplattform - skriftlig feedback via plattformen - handledning och grupparbeten via desktopvideo-konferens

23 Planering Förberedelse av yttre ramar för kursen Pedagogisk planering Medie- val Teknik att välja: För kursstruktur, materialdistribution och skriftlig icke- samtidig kommunikation: –Lärplattform Moodle –Blogg/gratisvara –Wiki/gratisvara (även deltagarna producerar kursmaterial) För handledning, föreläsningar och grupparbeten i realtid via egen dator: –desktopvideokonferens Adobe ConnectPro (videokontakt, delning av dokument) –Skype (videokontakt) För produktion av nätföreläsningar: –Adobe Presenter (för att synkronisera ljud till PowerPoint) –Windows Movie Maker/Pinnacle (för att editera film) –Utrustning att låna från AV-centralen: Digitalvideokamera, Minidiskspelare, Hörlurar med mikrofon. För animationer och nätföreläsningar: –Adobe Flash –Adobe Captivate (filmning av screenshots, med eller utan tal) Annvändarguider, stödpersoner och produktionshjälp, se > Utrustning&programvarawww.abo.fi/lc

24 Produktion Produktion av kurs- material Handbok för materialproduktion Planering av aktivering av studerande Planering av handledning och feedback Lärmiljö och layout Utvärdering och testning av kursen Produktion av kursmaterial

25 Moodle ● Produktion av material (”Lägg till resurs”) ● (Text-)material i kursen som…. ● ren text (obs välj webbsida – här finns textredigerare) ● uppladdade filer ● länkar till webbplatser ● Rubriker och bilder ● Lägg till beskrivningar var som helst på kursens hemsida, t.ex. mellanrubrikrer. ● Länk till bilder ● Produktion av övningsuppgifter (”Lägg till en aktivitet”) > Utrustning & programvara > Moodle

26 Web 2.0/Sociala medier Interaktivare användning av webben, ett socialare sätt att producera och distribuera material, där öppen kommunikation, decentralisering av makt, fri spridning och återanvändning av information betonas. Exempel: wiki, bloggar, podcasts, flickr, del.icio.us, youtube m.fl.

27 Bloggar Va´då blogg? –Enkelt sätt att publicera/distribuera material (inkl. multimedia) och att skapa interaktion –Enkel tillgång till programvara –Kursblogg –Varje studerande har egen blogg För produktion av kursarbeten, seminariediskussioner, diskussion kring aktuella teman, samarbete, nättidningar –Kan göras visuellt attraktiva; möjliggör länksamlingar, foton, film –Ser enkelt vilka senaste inlägg som gjorts –Öppen: tränar studerandes färdigheter för offentlig diskussion och kan ge upphov till nya kontakter

28 Gratis programvara på nätet, t.ex. –Blogger Publicera/Borja-blogga/ - utmärkta instruktioner för hur man använder blogger Publicera/Borja-blogga/ –Wordpress (ex på kursstruktur i wordpress Om bloggar i undervisningen –Jere Majava: Webbloggar som redskap för personlig inlärning inkl. länkar till ytterligare info (Synvinkeln i FVU-nyhetsbladet februari 2006) Bloggar

29 Varför nätföreläsningar? -Möjligt för studerande att ta del av en föreläsning fastän de inte kan närvara på närstudier -Tilläggsvärde till enbart textmaterial genom att det stöder flera inlärningsstilar, dvs. också auditiva lärande -Variation i nätkurser som ofta är rätt långt textbaserade. -Kan spara in föreläsarens tid (man behöver inte upprepa av samma föreläsning i många grupper; föreläsaren behöver inte resa till kursorten, gäller t.ex. gästföreläsare, ÖPU-kurser) -Gästföreläsning kan dokumenteras för framtida användning (obs upphovsrätten - kontrollera med gästföreläsaren hur man får använda materialet) -Möjlighet att åskådliggöra processer eller att demonstrera något -Samma föreläsninmg kan användas på olika sätt/återanvändas -De studerande kan repetera, ta del av föreläsningen eller delar av den på nytt -m.m.

30 2. Produktion Produktion av kursmaterial Handbok för material- produktion Planering av aktivering av studerande Planering av handledning & feedback Lärmiljö & layout Testning av kursen Se hjälpfrågor för testning av kursen  ( Handboken för nätkursproduktion, kap. 2.5 )

31 Avslutning Kursavslutning och kursutvärdering Dokumen- tation, uppdatering och vidare- utveckling Dokumentation (på kurshemsidan) –basfakta om vem som har varit med och producerat kursen och när, finansiering av utveckling och handledning, upphovsrätt –beskrivning av pedagogisk idé –utvärderingar av studerande + självutvärdering –erfarenheter av att hålla kursen –ändringsförslag som framkommer under kursen gång –materialbank ”överlopps” material studerandes produktioner –för handledning och feedback: spara feedbacken som handledaren gett (för återanvändning eller som instruktioner) spara bra svar som modellsvar för nästa grupp spara exempel på nöjaktiga/goda/utmärkta svar (ex för nästa lärare på kursen, för hjälplärare)

32 Avslutning Kursavslutning och kursutvärdering Dokumen- tation, uppdatering och vidare- utveckling Uppdatering gör korrigeringar i kursen genast efter kursens slut eller innan kursen startar nästa gång? –arbetstid för uppdateringen? checklista vad som bör göras när kursen skall gå nästa gång Vidareutveckling alternativa sätt att avlägga kursen på (valmöjligheter mellan övningsuppgifter) mer teknik, för att stöda fler inlärningsstilar mm.

33 Material Användarguider för programvara och utrustning: Handbok för utveckling av nätkurser: Handbok för produktion av digitalt undervisningsmaterial: Pedagogiska guider: –Forslund, Tove: Guide för handledning på nätkurser (kompendium) –Ramström, Joachim: Kvalitativ handledning och feedback på stora virtuella kurser –Aktiverande metoder för föreläsningar (kompendium) Anvisningar, bl.a. studieguider, bilder av kursstruktur mm., Litteraturtips och webblänkar TieVie-projektets material: Verkko-opetuksen suunnittelu Digitaaliset aineistot Oppimisen teoriasta tukea tieto- ja viestintätekniikan pedagogiseen käyttöön.