Textkritik och utgivning - digitalisering som transponering Mats Dahlström | Digitalisering av kulturarvet | Sep 2007

hållpunkter brus textkritik bok digitala utgåvor

...the scholarly activity of studying the textual histories of verbal works in an effort to propose reliable texts of those works (according to one or another definition of correctness) (Tanselle)

Gradvis utveckling Emendering Konkordering Kollationering Versioning Strategier och skolor Teoribildning

8 arbetsstadier Insamling Kollationering Analys Textetablering (bl.a. emendering) Apparat(er) Index Formering av en utgåva. Publicering och distribution

Startdokument  Måldokument 1  1 1  flera Flera  1 Flera  flera Inte bara ”återskapa”, utan också skapa nytt

Kodexutgåvan  Handskrifters släktträd: stemman  En utvald version av verket  Textkritisk variantapparat  Ordfrekvenslistor: konkordanser  Index (nominum, rerum, verborum...)  Internt och externt referenssystem  Hierarkiska strukturer och markörer i texten - ”akustisk” markup

”Trogen” – men mot vad? vad författaren avsåg - men när? –första handen (manuskript) –första utgåvan –senare utgåvor / alternativa utgåvor, t.ex. följetong –sista utgåvan –finalintention (t.ex. manuskript) en version de(n) text(er) som mötte publiken - men när? –första upplagan –sista upplagan verkets hela levnad och förändring

Strategier och traditioner Intentionalism: best-text eller copy-text Manus 1:a trycket Sista trycket Textsociologi 1:a trycket Sista trycket Materialfilologi Textgenetik

Utgåvetyper Facsimil: ”3D” (materiell nivå) ; ”2D” (grafisk nivå) Transkription (textuell nivå): diplomatarisk, moderniserad, normaliserad Etablerad text (olika former, t.ex. läsutgåva, studieutgåva) Historisk-kritisk med variantapparat Parallellutgåva Synoptisk utgåva Arkivutgåva

Nackdelar med den tryckta utgåvan (”a book form to study another book form”) En grundtext - varianter döljs i svårhanterlig ”apparat” En utgåva = en strategi och målgrupp Olika utgåvetyper för resp. utg.strategier Statiska, små och ”engångs” utgåvor Begränsad flermedialitet Dyra att (åter)skapa, dyra att köpa

Utvecklingskrafter 1. Tryckta utgåvans begränsningar 2. Nya strömningar i textvetenskaperna 3. Nya medier

Trycket från trycket Den textkritiska utgåvan är utmejslad för det tryckta mediet ”Digitala inkunabler” Behöver utgivarna hålla fast vid: –Variantapparaten –En grundtext –Axial strukturering –Begränsade hierarkier (t.ex. noter) –Verken som enbart lingvistisk text (naturligt i den tryckta boken)

Digital utgivning flerversionella verk (arkiv), stemma, kollation (1)1 ”skräddarsytt” material efter läsaren (dynamik) Multimedialitet och multimodalitet (Rossetti) interaktiva fora för undervisning (1)1 sökning flersekventiellt arbete med texterna, t.ex. varierande sortering (då vi är osäkra på ordningen ellr vill kunna variera den, exv brev) textanalys uppmärkning

Digital utgivning ”arkiv”: samarbete, påbyggbart snarare än statiskt, flera möjliga utprodukter ; långsiktighet ur en databassamling: virtuellt (åter)skapade texter, förlorade samlingar aktiv litteratur: work-in-progress, bevarande skört material kan skonas + nya möjligheter för manu-skriptologi och paleografiskört material tillgängliggörande, transportabilitet (distr. kedjan)

olika tillgängliggöranden arkiv med åtkomst till masterfiler webbsidor med ”tunna” format presentationer, visningar tryckta skrifter, faksimil, utgåvor fysiska eller digitala reproduktioner av hög kvalitet kompaktskivor e-böcker

Textkritik och TEI 1  1:,,, - finns i TEI Lite Flera  1 : textkritisk apparat – finns i P4:s ”additional tag set for textual criticism” Experience though noon Auctoritee Experiment thogh noon Auctoritee Eryment though none auctorite P5 betydligt mer kraftfullt

Nu och snart TEI som utbytesformat Arkiv/leverans-modellen för –text (XML → TXT, HTML, PDF, LIT etc) –bild (TIFF → JPG, PDF) –metadata (TEI Header XML → DC, MARC) Datautbyte och samnyttjande av resurser Kollaboration Från bokens sekvens till databasens modularitet Morphing, animationer

variabler  Strategi  Status  Utformning  One or many  More or less  Kodning  Universellt och specifikt  Kortsiktigt och långsiktigt  Kvantitet och kvalitet  Stabilitet  Aktörer

hinder  resurser  material och urval begränsar  verktygen begränsar  publiken begränsar  institutionen begränsar  rätten begränsar  strategin begränsar

Bibliotekens kulturarvsdigitalisering Strategier: text / bild Transponeringsnivå ”Deep access”: Hur brett och djupt tillhandahålls det digitala materialet? För vem? Sker ett samnyttjande av XSLT-mallar och andra resurser. Problem och möjligheter.

Ideala ingångar till allmänningen bred tillgång öppen tillgång djup tillgång från åtkomst till (åter)användning ”deep sharing”: –samdigitalisering och kompetensutbyte