Riktlinjernas viktigaste konsekvenser för vården av astma

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Advertisements

HISTORIA så hängde vi med trots ekonomiska problem och rekryteringsproblem, vi verkade efter en fyraårsplan med slutmål EM i frankrike. Men.
Rökning och KOL i Reftele Fråga alltid om rökning!
Hälsolyftet och LSH-studien
Biologi 2 Niklas Dahren Hälsingegymnasiet
Kultur för alla – gäller det mig
Gävleborg förskriver flest antal FaR i landet Regina Bendrik leg sjukgymnast/specialistsjukgymnast PV FaR-samordnare
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Vårdprogram för prevention och behandling av övervikt och fetma hos vuxna i Region Skåne ”Angeläget att så långt som möjligt ha gemensamma riktlinjer.
Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping
”Rehabilitering som omfattar fysisk träning ger god effekt på livskvalitet, andnöd och funktionell arbetsförmåga hos patienter med måttlig KOL.” (SBU-rapport.
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Dietisten i teamet Vivianne Haapalahti, dietist Kalix Sjukhus
Landstinget i Värmland Primärvårdens FoU-enhet
Gränsöverskridande samverkan. Uppföljning 2012 Temporär förlängning av samverkansavtal ; -”Omtag” av samarbete och samverkan inom Vårdsamverkan.
Stimulansmedel ”Försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre” Förslag om en gemensam ansökan från Vårdsamverkan Fyrbodal med dess samtliga ingående parter.
Bättre liv för sjuka äldre
Förberedelser av barn som ska genomgå magnetkamera undersökningar
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Cochleaimplantat och språkighet
Horisontella mål i projektverksamhet
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Regionala arbetsgruppen-cancerrehabilitering
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
De nationella riktlinjerna: Vad innebär de för läkaren? Levnadsvanor och läkarrollen 2012 – Lars Jerdén Lars Weinehall.
Att leva med osäkerhet Vad berättar våra prognoser och analyser och hur kan ni använda er av dem? Fredrik Ribbing arbetsmarknadsanalytiker.
/1 Landstinget Kronoberg 2009 – 2015 Strategisk utvecklingsplan, delrapport april 2009.
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Farmakologisk behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
Nationella riktlinjer Astma KOL
Rehabiliteringsmedicin Jönköping. Agenda Presentation Uppdraget RMPG Senaste minnesanteckningar 2009 Årsrapport 2010 Hur arbetar vi fortsättningsvis?
Trygg och säker utskrivning och uppföljning
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Nationella Geodatastrategin – Geodatasamverkan - Standarder Gunnar Lysell Lantmäteriet 19 november 2013.
Socialstyrelsens underlag till Ansvarskommittén ”God vård på lika villkor” GÖTEBORG
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Onkologidagarna / Swedpos nationella konferens
Svenska Palliativregistret
Minispirometri – maximal nytta?
SPIROMETRI i företagshälsovården
AVGRÄNSNIGNAR Läkemedelsbehandling-ej grundbehandling KOL Astma: läkemedelsbehandling endast ej välkontrollerad. Vissa undergrupper barn och gravida.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Astma eller KOL? ACOS?? Asthma & COPD overlap syndrom Docent Anne Lindberg, överläkare Institutionen för Klinisk Medicin och Folkhälsa, Umeå Universitet.
Processbaserat arbete i Primärvården Kliniska processer; KOL, diabetes typ 2, artros knä/höft.
DIVISION Närsjukvård Astma/KOL-mottagning Sjuksköterskans roll Caroline Stridsman Fil dr. i omvårdnad, Leg. ssk.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Introduktion Ledande inom exakt mätning av:  Kvävemonoxid (NO)  Flöde och volymer Innovativa produkter för:  Lungfunktionstest för småbarn  NO-mätning.
2016 ASTA dagarna 2016 Harmonisering med riktlinjerna! Kerstin Fjällman Schärberg Rikskoordinator Bitr. Registerhållare
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
BALANS SE-HÖR-GÖR-DAGEN SE-HÖR-GÖR-DAGEN Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Helena Fridberg, Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Christina Mahammid,
Spirometri – varför då? Maria Ingemansson
Bakgrund, klinisk bild och behandling
Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, 15 hp - KTH
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Nationella riktlinjer MS/Parkinson
KOL-sköterskans roll i primärvård
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Take home messages kring Astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Dietisten i teamet Vivianne Haapalahti, dietist Kalix Sjukhus
GAP analys, astma och KOL Region Jönköpings län
Helén Kastemyr Hälsovalsenheten
Årsrapport RMPG lungsjukvård 2018
Sammanfattning.
För få KOL patienter kommer på planerade besök efter exacerbationer - resultat från TIE-studien Lise-Lotte Sundgren1, Marieann Högman2, Andrei Malinovschi2,
Astma och KOL Inhalationsbehandling, AKT, CAT och screening av KOL
Presentationens avskrift:

Riktlinjernas viktigaste konsekvenser för vården av astma Lennart Nilsson Nationella riktlinjer för astma o KOL, 2015-03-05, Lennart Nilsson

För barn och vuxna med astma Beskriver idag enbart de delar där effekten av rekommendationerna påverkas oss kraftigt. Andra lungfunktionstester, blodtester, övriga åtgärder som ofta görs tas inte upp. Mycket bra rekommendationer som kan ge lika villkor, bättre effektivitet och kvalitet. Medför att många lungsjuka kommer att få ett bättre liv! A till E Nationella riktlinjer för astma o KOL, Lennart Nilsson

Återbesöken; spirometri A Återbesöken; spirometri Flöde liter/sek Återbesöken MEF F75 F50 F25 FEV1 FVC 12 10 8 6 4 2 Volym (l) I50 - en utmaning för regionen både på vuxen- och barnsidan; 1-2 ggr om året - Astma- och KOL-sjuk-sköterskor och läkare på alla nivåer behöver omprioritera/bli fler Från 6-7 års ålder God medverkan viktigt

B Allergiutredning Riktad allergiutredning med blodprov eller pricktest Fler tester fr.a. inom primärvården Riktade tester

Patientutbildning och behandlingsplan Gemensamma träffar Svårast sjuka Använda de behandlingsplaner som finns sen ett halvår tillbaka Behandlingsplan Både på barn- och vuxensidan

Läkemedelsbehandlingen Viktiga punkter Inhalationssteroider utan långtidsverkande luftrörs-vidgande Spacer istället för nebulisator 6

Symtomtester Samverkan mellan professioner Frågeformulär Används inte tillräckligt Stort gap, fr.a. på vuxensidan Dietist Sjukgymnast Rökslutarstöd Samverkan

Tack

SoS Nationella riktlinjer astma och KOL GAP-analys KOL SoS Nationella riktlinjer astma och KOL Thomas Gars, överläkare, Lungmott, MSK, LiM, Nässjö 150305

KOL-patienten Exacerbationer Andfåddhet Dålig livskvalitet Multisjuklighet KOL-patienten Läkemedel Rökstopp Fysisk träning Ca 700.000 individer Översiktligt om KOL: Vanlig sjukdom som orsakas till 90% av tobaksrökning Tidig diagnostik viktig med spirometri Vad besväras KOL-patienten av? Hörnstenarna i behandlingen Nutritionsstöd Utbildning

SYMPTOM och HÄLSOSTATUS - CAT DIAGNOSTIK COPD-6 Dynamisk spiro FYSISK TRÄNING via sjukgymnast - 6-min.gångtest KOL-UTBILDNING ASTMA-KOL-SSK SKRIFTLIG BEHANDLINGSPLAN DIAGNOSTIK: Ökad anv av COPD-6 (prio 2) selekterar ut de pat som sen ska gå till dynamisk spirometri  tid frigörs till astma-KOL-ssk. Enhetliga rutiner för anv av COPD-6 måste skapas. Rekom är att enbart forcerad postdilatationsmätning vid dynamisk spirometri ska göras (prio 1). Uppgifter om reversibilitet uteblir och diff.diagnostiken gentemot astma försvåras. FYSISK TRÄNING: Ta alltid upp fysisk träning i patientmötet! Mål minst 30min/d minst 5 dagar/vecka. Prio 3 6-min.gångtest (prio 1) kan användas som underlag för att lägga upp träningsprogram. Kan utföras på resp enhet (ssk/usk), behöver ej utföras av sjg. Stort gap. Inandningsmuskelträning (prio 3) – arb.gruppen ställer sig tveksam till denna åtgärd som enskild åtgärd. Ssk apparatur behövs, finns endast på US. KOL-UTBILDNING: KOL-skola / KOL-team sker på sjukhusen, ingen strukturerad utbildning i PV. Ojämlik vård att inte alla erbjuds detta (dvs remisser skrivs inte). Prio 4. Ha kvar på sjukhusen? SKRIFTLIG BEH.PLAN: Saknas i dagsläget, stort gap. Mall i Cosmic. Prio 4. PROGNOS OCH KOMORBIDITET: Tillgänglighet till rökslutarstöd (prio 1) måste vara högprioriterat. Tid måste skapas för utbildade tobaksavvänjare. Resultaten måste följas. 77 avvänjare i länet. Hjärtsvikt vanligt vid KOL. Utredning för detta (prio 2) hos dem där det inte stämmer. SoS anger inte HUR detta ska ske. Därtill oklart varför SoS inte rekommenderar en bredare kardiovaskulär riskfaktorbedömning (glukos, lipider, hsCRP, proBNP, EKG) eller lyfter betydelsen att överväga osteoporos (FRAX-mätning mm). 6-min.gångtest (prio 1) betraktas i första hand som ett prognostiskt mått och kan prediktera risk för såväl mortalitet som exacerbationer / sjukhusinläggningar. Kan utföras av ssk eller usk, behöver ej vara sjg. Stort gap jmf idag. NUTRITIONSSTÖD VIA DIETIST: Med nutritionsbehandling menar SoS kostråd och näringsdryck (prio 3), enl dietister avser nutritionsbeh mkt mer än detta! Stort gap – enl LVR är det få KOL-pat som erbjuds dietistkontakt vid undervikt, ssk i PV. Viktigt att alltid ta upp i patientmötet! ÅTERBESÖK: Rekom ställer ökade krav på åb (prio 2-3) – stort gap, fr.allt i PV där många inte får komma på besök idag regelmässigt (kontakter enbart vid exacerbationer). Åb viktigt för att i tid kunna upptäcka försämring, förebygga exacerbationer och kunna påverka prognos. ”Bedömning av symtom och fysisk aktivitet” vid besöken är ngt oklart (mest rimligt med anamnes samt MRC och CAT). Luftvägsregistret kan här utnyttjas som en checklista där de viktigaste variablerna finns med. Ökad användning kan leda till en såväl bättre som mer jämlik KOL-vård. SYMPTOM OCH HÄLSOSTATUS: LVR och arb.gruppen delar SoS rekom (prio 2). Enkelt, 8 frågor. Poängen kan användas för beh.justering, exacerbationsprofylax och som underlag för ev specialistremiss. Stort gap i länet. Finns redan (Cosmic) men behöver marknadsföras. ASTMA-KOL-SSK: 15 högskolepoäng-utbildning borde finnas i Linköping. Målet om minst 1,5 timme/1000 listade/vecka – helst 4 tim. PROGNOS OCH KOMORBIDITET Rökslutarstöd Hjärtsviktsutredn. 6-min.gångtest NUTRITIONS-STÖD VIA DIETIST vid BMI<22 ÅTERBESÖK - Luftvägsregistret

Så sammanfattningsvis… GAPET till rekommendationerna är i flera avseenden stort Med enstaka undantag är rekommendationerna bra Ger förutsättningar för en bättre och mer jämlik KOL-vård Konsekvensanalys om INTE rekommendationerna införs? MEN… Ska ställas mot på enhetsnivå DR-/SSK-/TIDSBRIST Rimligt att uppnå en definierad ”lägsta-nivå”