Varför ett helt kapitel om kol?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Atomer och kemiska reaktioner
Organisk kemi Läran om kolföreningarnas kemi.
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
Handlar om kolföreningar
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Kol och kolföreningar.
Varför är kolatomer så viktiga ?
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
KOL KEMISK BETECKNING: C ATOMNUMMER: 6
Kolets olika allotroper (kristallina former)
Unika egenskaper hos kol
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Atomen och periodiska systemet
Kol och Kolväten.
Alkaner Alkoholer Organiska syror
Kemi.
Vetenskapsfilosofi. Y125 Tieteellisen tutkimuksen perusteet:Tieteellinen ajattelu “kritisk vetenskaplig läsförmåga” 2-3.
Kolföreningar Organisk Kemi Kallas även ”livets kemi”
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Organisk kemi-kolföreningars kemi
Varför är kolatomer så viktiga ?
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Periodiska systemet.
Organisk kemi Läran om kolföreningarnas kemi
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
Kol och kolföreningar Kort och snabbt.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Fysikaliska förändringar och Kemiska förändringar
Farliga ämnen.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Kemi & fysik tillsammans!
Materia och densitet.
Kemins grunder.
Repetition.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
1800 t var grunden för Organisk kemi
Sammanfattning Ämnenas beståndsdelar Fast, flytande och gas
Organisk kemi Kap 3.
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
Kemisk Bindning.
KEMI Vad är det egentligen?.
Materia Niklas Dahrén.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Vad är det? Organisk kemi Organiska molekyler Grunden till allt liv
Organisk Kemi.
Metaller Kap 12 Sid
Kolets kemi Organisk kemi.
Organisk kemi.
Organisk kemi Läran om kolföreningarnas kemi. Det är ett atomslag som är viktigare än alla de andra för att bygga liv Kolatomen.
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Diamant är det hårdaste ämne som förekommer i naturen, men i dag kan man tillverka några få material som är hårdare Alla kolatomerna är lika hårt bundna.
Kemi- ett arbetsområde i år 6 Ämnen runt omkring oss.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Unika egenskaper hos kol
Natrresurser; Berggrunden
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Lös rebusen för att få reda på vad Veckans fördjupning handlar om!
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
KOLFÖRENINGAR.
Atomen och periodiska systemet
Materiallära, nanoteknik och energiteknik
Kol och kolföreningar.
Presentationens avskrift:

Varför ett helt kapitel om kol? KOL OCH KOLFÖRENINGAR Varför ett helt kapitel om kol? Annika Adolfsson 2012

Rent kol = enbart kolatomer: inte så vanligt Kolatomer i kemiska föreningar: mycket, mycket vanligt!!! Hur många kemiska föreningar tror du att det finns? Svar: Det finns 20 miljoner kemiska föreningar. I hur många av dem ingår det kolatomer? Svar: i 95% av dem Det finns alltså 19 miljoner kemiska föreningar som innehåller kolatomer. Det finns 1 miljon kemiska föreningar som inte innehåller kolatomer Annika Adolfsson 2012

Allt detta är uppbyggt av kolföreningar: Dvs allt levande är uppbyggt av Kolföreningar! Annika Adolfsson 2012

Fyra former av kol Annika Adolfsson 2012

Fyra former av kol Det finns fyra former av rent kol, dvs ämnen som består av bara kolatomer: Diamant Grafit Fullerener (inkl. kolnanorör) Grafen Annika Adolfsson 2012

Kolatomer bildar olika ämnen beroende på hur atomerna är arrangerade. Annika Adolfsson 2012

Diamant Alla kolatomer sitter lika långt ifrån varandra. Alla bindningar är lika starka. Vi får ett hårt ämne Annika Adolfsson 2012

Diamant I ren form färglös och glasklar. Det hårdaste ämnet som finns i naturen Leder inte ström Vikten mäts i carat Förr använde man vikter från johannesbrödträdet. 1 carat = vikten av ett frö = 0,200 gram Annika Adolfsson 2012

Största diamanten… Kallas Afrikas stjärna eller Cullinandiamanten. 3 100 carat (ca 600 gram). Upphittad 1905. Uppdelad i 105 mindre diamanter. De två största (100 g och 60 g) ingår nu i brittiska kronjuvelerna. Den största delen av cullinandiamanten Annika Adolfsson 2012

Diamanter Bryts i gruvor, mest i Sydafrika och Brasilien. Förekommer glest, så det blir stora gruvhål. De flesta är små: av 20000 hittade är alla utom en mindre än 1 cm3 Annika Adolfsson 2012

Diamant De största och finaste används till smycken. Övrig användning: borrkronor ( t ex tandläkarborrar), slipmedel och putsmedel i industrin. Annika Adolfsson 2012

Tillverka diamanter Man kan faktiskt tillverka diamanter. Om man utsätter grafit för högt tryck och hög temperatur så bildas små diamanter som duger till t ex borrkronor (inte till smycken) Annika Adolfsson 2012

Grafit Uppbyggt av skikt. Korta, starka bindningar i skiktet. Långa, svaga bindningar mellan skikten. De långa bindningarna bryts lätt – grafit är mjukt. Annika Adolfsson 2012

Grafit Bryts i gruvor. Används i blyertspennor. Blyerts är en blandning av grafit och lera. Övrig användning: smörjmedel (eftersom det är mjukt) och elektriskt kontaktmaterial (eftersom det leder ström) Annika Adolfsson 2012

Fulleren:Kolfotbollar och kolnanorör Annika Adolfsson 2012

Fullerener Fullerener upptäcktes på 80-talet och upptäckten belönades med Nobelpriset 1996. Kolfotbollarna består av 60 kolatomer, ordnade i 5- och 6-ringar Man forskar på att kunna framställa nya material med bra egenskaper av dessa kolfotbollar, t ex supraledare eller ljuskänsliga glas. Annika Adolfsson 2012

Kolnanorör Kolnanorör är en slags fulleren. Riktigt ”heta” inom materialforskning! Ser ut som ett rör av hönsnät, där hönsnätet är uppbyggt av kolatomer i ett enda lager. Framtida användning: kanske elektronik, solceller, starka & tunna material mm Annika Adolfsson 2012

Grafen Ett enda skikt av kolatomer. Uppbyggt av sexringar. Nobelpris 2010. Annika Adolfsson 2012

Nobelpris i fysik 2010: Grafen 2010 års nobelpris i fysik tilldelades två forskare som tagit fram grafen. Grafen är ett platt nät av kolatomer i sexkanter. Det är bara en enda atom tjockt! 3 miljoner grafenskikt på varandra blir bara 1 mm tjockt! Annika Adolfsson 2012

Grafen…. Leder ström lika bra som koppar Leder värme bättre än alla andra kända material Nästan helt genomskinligt Är så tätt att inte ens helium, den minsta gasatomen kan ta sig igenom. Annika Adolfsson 2012

Framtida användning Snabbare datorelektronik Hållbara kompositmaterial Genomskinliga pekskärmar, eftersom grafen både är genomskinligt och leder ström Effektivare solceller (av samma skäl) Plast som leder ström Annika Adolfsson 2012

Sammanfatta. 1)FÖRKLARA BEGREPPEN: Diamant grafit kolfiber fulleren kolnanorör 2)Vad används grafit och diamant till? Vilka egenskaper är viktiga då? 3)Berätta lite om vad de nyupptäckta formerna av kol kan komma att användas till. Vilka egenskaper kan vara till nytta? Annika Adolfsson 2012