Signalsystemet forts hjärnan neuroner

Intelligens och kreativitet* Förstånd, begåvning förmåga att läsa problemlösning matte, språk Skaparförmåga uppfinningsrikedom Emotionell intelligens → förmåga att visa känslor för andra

Somatiska och autonoma nervsystemet* Människans nervsystem delas in i centrala och perifera nervsystemet. Men man kan också dela in nervsystemet i en (i stort sett) viljestyrd del och en icke viljestyrd del. Dessa delar finns i både centrala och perifera nervsystemet.

Somatiska nervsystemet Det somatiska nervsystemet skickar impulser till skelettmusklerna och känselimpulser från bland annat huden, musklerna och senorna och är till stora delar viljestyrt; vi bestämmer själva om vi ska lyfta en arm.

Autonoma nervsystemet autonom = självständig, oberoende - sker alltså automatiskt, vi kan inte styra medvetet Det arbetar autonomt, alltså på egen hand, utan viljans kontroll. De autonoma nerverna skickar signaler till och från hjärtat, lungorna, blodkärlen, tarmen och andra organ. Det autonoma nervsystemet är i sin tur uppdelat i tre delar: det sympatiska, det parasympatiska och det enteriska nervsystemet. Det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet har ofta har motsatta effekter på kroppen. Till exempel ökar det ena pulsen och det andra minskar den

Det sympatiska* nervsystemets nervknutor (många cellkroppar tillsammans), sitter som pärlor på ett snöre av nervtrådar på båda sidor om ryggraden. Från dessa går nervtrådar till organ och blodkärl i kroppen. Det sympatiska nervsystemet styr kroppens temperatur och blodtryck. Är särskilt aktivt när man behöver samla kroppens krafter, till exempel när man är rädd eller stressad. Då ökar pulsen och blodtrycket, musklerna får mer blod, luftrören vidgas så att det blir lättare att andas och man svettas. Det parasympatiska* nervsystemets nervknutor sitter ute i kroppen vid de organ som de påverkar. Systemet är främst aktivt när man vilar. Det parasympatiska nervsystemet gör att pulsen minskar och blodtrycket sjunker och att man kan kissa och bajsa. Det enteriska nervsystemet styr bukspottkörteln, gallblåsan samt muskler och blodkärl i tarmen.

Sömn* sömn, regelbundet återkommande, spontant uppträdande tillstånd med nedsatt förmåga att reagera på yttre stimuli, en form av vila. Sömn skiljer sig från medvetslöshet främst genom att den sovande kan väckas till fullt medvetande Sömnen är en livsviktig funktion; djur som i flera dygn hindras från att sova dör i ett tillstånd av utmattning. De mekanismer som ligger bakom sömnbehovet har inte helt identifierats. Man kan därför inte exakt fastställa en individs sömnbehov. Sömntiden hos vuxna ligger i flertalet fall mellan 6 och 9 timmar; sömnbehovet avtar hos de flesta efter hand i högre ålder.

Vad händer när man sover? Hjärnans ämnesomsättning minskar under sömnen med 15–20 %, Kroppstemperaturen faller med ca 0,5 °C. Blodtrycket faller med 10–30 mm Hg, pulsen blir något långsammare hudens blodkärl vidgas. Andningen blir också långsammare. Under REM-perioderna stiger blodtrycket och andningsfrekvensen något. Under normal sömn rör man på sig 30–40 gånger per natt. Sömnryckningar förekommer (som kan leda till tillfälligt uppvaknande), tandgnissling, rullningar med huvudet och tal under sömnen. En ovanligare form är sömngång bildningen av stresshormoner avtar under nattens lopp, men kortisolnivån stiger på efternatten, så att koncentrationen i blodet av detta hormon når dygnets högsta värde under de tidiga morgontimmarna. Halten av tillväxthormon ökar under natten, särskilt under non-REM-sömn. Hos män har halten av manligt könshormon, testosteron, angivits öka under REM-perioderna; dessa är normalt även åtföljda av erektion av penis. Hos kvinnor varierar andelen REM-sömn med menstruationscykelns faser: andelen är lägst närmast efter menstruationen och högst närmast före denna.

REM-sömn (Youtube-länk) Drömsömn (REM-sömn Rapid Eye Movement) - vanligtvis då man drömmer, - infaller 4-5 ggr/natt - ögonen rör sig snabbt under ögonlocken och hjärnans aktivitet är den samma som när man är vaken. - vanligt att ”problem” löses i denna sömn Djupsömn (non-REM-sömn) - ger en känsla av utvilad REM-sömn (Youtube-länk)

Varför sover man? Man kan ännu inte ge ett tillfredsställande svar på frågan om sömnens betydelse. Sömnen ses som en viloperiod för hjärnan och därmed för hela kroppen. Nedsättningen av hjärnans energiförbrukning tecken på detta. Kanske sker även en nybildning av vissa signalsubstanser när man sover. Stor betydelse har sannolikt även den fortfarande gåtfulla omställning av hjärnans informationsbehandling som sker under såväl REM- som non-REM-sömn. Denna omställning spelar sannolikt en viktig roll för både medveten och omedveten psykisk aktivitet.

Skador och sjukdomar på hjärnan* hjärnskakning CP (cerebral pares) → skador i stora hjärnan Huvudvärk (inte en sjukdom i sig) Epileptiska anfall – epilepsi MS (multipel skleros) – broms medicin Parkinson → brist på ett ämne som för signalerna vidare (ingen medicin finns) Alzheimer → nervceller dör i förtid, medicinering kan hjälpa