CELLEN

Grunden för allt liv Ämnesomsättning Retbarhet Rörelse Fortplantning

cellen Människokroppen består av en mängd olika celltyper Cellen är den minsta biologiska byggstenen i vår kropp. Det finns 70 - 100 biljoner celler i kroppen. Cellen är så liten att det finns en hel miljon i varje kubikcentimeter. Ändå är den en komplicerad "elektrokemisk fabrik med egna kraftverk." Kraftverken, batterierna, är de gula "bönorna". Där produceras ATP, adenosintrifosfat, som är en stor energirik molekyl som ger energi till kroppen. Cellen drivs elektriskt, och spänningen skall vara mellan 70 och 90 millivolt. Om spänningen är lägre orkar inte cellen med sitt arbete. Avfall lagras och ATP-produktionen sjunker med påföljd att vi blir trötta, även sjuka.  Om den elektriska energin är för låg behöver vi uppladdning. Ca 80 biljoner celler bildar människokroppen

Cellens beståndsdelar Cellmembran Cellkärnan Kärnmembran Cellorganeller: Mitokondrier Ribosomer Golgiapparaten Endoplasmatiskt retikelsystem Centrosomen /Centrioler

Cytoplasma Cytosolen är en geléaktig äggvitelösning 20 % äggvita 14% kolhydrater Fett och salt samt 66 % vatten Cytoplasman innehåller cytosolen och alla organeller. I Cytoplasman sker energiutvinningen (förbränningen) Det sker även en bildning av de ämnen som bygger upp cellen ( proteinsyntes) Cytosolen är en tjock trögflytande vätska som innehåller proteiner, enzymer, näringsämnen, joner och andra små molekyler, som alla ingår i olika faser av metabolismen. Cytosolen består av 70-90% vatten.

Cellmembran Cellmembranet bestämmer vad som ska finnas på in-, och utsidan. Membranet är uppbyggt av lipider, som har en bärriärfunktion. Proteinerna i membranet sköter in-, och uttransport av specifika molekyler, enzym- och receptorfunktion. Kolhydraterna fungerar också som receptorer. Det finns tre olika membranlipider: 1. Fosfolipider 2. Kolesterol 3. Glykolipider

Cellkärnan Cellkärnan - nukleus - är den största strukturen i cellen. Kärnan avgränsas från cytoplasman av ett dubbelmembran med porer. Nukleolen är kärnans ribosomfabrik Kärnan är förvaringsplats för genomet, det totala DNA-innehållet i en cell Cellkärnan - nukleus - är den största strukturen i cellen. Kärnan avgränsas från cytoplasman av ett dubbelmembran med porer. Mellanrummet mellan membranen kallas för perinukleära cisternen PNC. Insidan av membranet är klätt med ett tjockt proteinlager, kärnlamina proteiner. I kärnan finns en nukleol som är en rund, lättfärgad kropp. Den upplöses under celldelningen, men återbildas sedan under medverkan av bestämda kromosomsegment. Nukleolen består bla. av nukleinsyror och innehåller även rRNA, som transporteras ut i cytoplasman där det har en väsentlig roll i proteinsyntesen. Nukleolen är kärnans ribosomfabrik. Kärnan är förvaringsplats för genomet, det totala DNA-innehållet i en cell. I nukleus finns cellens flesta ärftliga enheter, så kallade gener, som har kontroll över cellens sturktur och aktiviteter. Generna är arrangerade i en stuktur som kallas kromosomer. Humana kroppsceller har 46 kromosomer, varav man ärver 23 från vardera förälder.

Ribosomerna Ribosomer bildas i nukleolen i cellkärnan. Ribosomer innehåller ribosomalt RNA (rRNA) och ribosomala protein. I ribosomen tar proteinsyntesen plats. Vissa ribosomer, så kallade fria ribosomer, hittar man i cytosolen. De fria ribosomerna förekommer enskilda eller i grupper, så kallade polysomer, och deras uppgift är att främst syntetisera proteiner för användning inne i cellen. Andra ribosomer sitter fast på andra organeller, ex. endoplasmatiska nätverket, där de har till uppgift att syntetisera proteiner som förs in i plasmamembranet eller för export ut ur cellen. Ribosomerna skiljer i storlek hos eukaryota och prokaryota celler. I eukaryota celler är storleken på en ribosom 80S, emedan storleken på en prokaryot är 70S.

Golgiapparaten Golgi apparaten är en organell som är lokaliserad nära kärnan Golgiapparaten är en sortering-, modifiering- och förpacknings- och levereringsmasking av proteiner Golgi apparaten är en organell som är lokaliserad nära kärnan. Golgiapparaten är en sortering-, modifiering- och förpacknings- och levereringsmasking av proteiner och lipider till plasmamembranet och formar sekretblåsor. Den består av flata blåsor som kallas cisterner, som ligger tillsammans som staplade tallrikar. För det mesta är det 5-6 cisterner, men minst 3 och högst 8. Första cisternen kallas för cis-cistern, här sker den första sorteringen och förändringen. Därefter kommer mellancisternerna som kallas intermediära cisterner. Och sist kommer trans-cisternen. Förbunden med golgiapparaten är TNG , transgolginetwork, där blåsor som innehåller den färdiga produkten, kopplas av. Lysosomer kopplas av ifrån golgiapparaten.

Mitokondrie Mitokondrien är kraftverket i en cell. Det finns i genomsnitt ca 2000 i en cell Pga sin veckade struktur får man en enorm yta för en rad kemiska reaktioner som är kända som cellandningen, En mitokondrie har en livslängd på ca 10 dagar och förökar sig genom delning. Mitokondrien är kraftverket i en cell. Det finns i genomsnitt ca 2000 i en cell. Här bildas ATP genom många krångliga vägar. En mitokondrie består av två membran. Mellanrummet mellan membranen kallas för intermembran spalt och har ungefär samma sammansättning som cytoplasma. Det yttre membranet är slätt, men det inre membranet är arrangerat i en serie veck som kallas för kristor. Kristorna kan variera i form. Vanligast är den veckade formen, men det förekommer även tubform och prismaform. Pga sin veckade struktur får man en enorm yta för en rad kemiska reaktioner som är kända som cellandningen, som försörjer cellen med ATP. Enzymer som katalyserar dessa reaktioner är lokaliserade till matrix och på insidan av kristorna. Innanför innermembranet hittar man matrix som består av proteiner som sköter andra synteser bla. citronsyracykeln. Mitokondrie granula, ribonuklein partiklar och DNA hittar man också i matrix. Granula fungerar som resovar för joner och reglerar det osmotiska trycket. Ribonuklein partiklar RNP gör att mitokondrien kan tillverka sitt eget protein (kan ej exporteras). Mitokondrien har eget DNA som ger information till RNP att bilda protein. DNA är cirkulärt i mitokondrien. Generna i detta DNA ärvs bara efter modern, till skillnad från de gener som finns i DNA i kärnan, som ärvs både från fadern och modern. En mitokondrie har en livslängd på ca 10 dagar och förökar sig genom delning. Man tror att mitokondrien är en gammal kvarleva efter en bakterie som gått in i cellen för att leva i cymbios. Mitokondrien har flera likheter med bakterier: *cirkulärt DNA *samma RNP *förökar sig genom delning *samma typ av elektrontransportkedja *gener som styr mitokondrien liknar bakteriegener.

Endoplasmatiskt retikelsystem Endoplasmic reticulum ER är ett system av membranomslutna kanaler som kallas cisterner. ER är kopplat till cellkärnans membran. ER delas upp i två typer: * rough ER (RER) som är täckt med ribosomer * slätt ER (SER) som inte har några ribosomer

Centrosomen / centrioler Nära kärnan finns ett område med microtubuli som kallas centrosom. Centrisomer fungerar som centrum för microtubuli i odelade celler och formerar kärnspolen under celldelningen. I centrosomen finns två cylindriska strukturer som kallas centrioler. Nära kärnan finns ett område med microtubuli som kallas centrosom. Centrisomer fungerar som centrum för microtubuli i odelade celler och formerar kärnspolen under celldelningen. I centrosomen finns två cylindriska strukturer som kallas centrioler. Varje centriol består av nio kluster som i sin tur består av tre microtuber, arrangerade i cirkulär struktur. Centrioler saknar de två centrala microbubuli som finns i flagella och cilia.

Lysosomer Lysosomer innehåller en enzymgrupp som kallas för sura hydrolaser som har till uppgift att bryta ner olika kemiska substanser i cellen. Protaser bryter ner proteiner. Nucleaser bryter ner nukleinsyror. Glykosidaser bryter ner glykos. Fosfolipaser bryter ner cellmembran. Sulfafaser bryter ner sulfatföreningar. Fostataser bryter ner fosfoföreningar. Lysosomerna bildas från golgiappareatens sista cisterna där den knoppas av. När den är inaktiv kallas den för primär lysosom. När en endosom och en lysosom smälter samman kallas den för sekundär lysosom. Inuti lysosomen är pH 5 till skillnad från cytosolen pH 7. Lysosomer innehåller en enzymgrupp som kallas för sura hydrolaser varav det finns ett 40-tal. Hydrolaserna har till uppgift att bryta ner olika kemiska substanser i cellen. Protaser bryter ner proteiner. Nucleaser bryter ner nukleinsyror. Glykosidaser bryter ner glykos. Fosfolipaser bryter ner cellmembran. Sulfafaser bryter ner sulfatföreningar. Fostataser bryter ner fosfoföreningar. I den sekundära lysosomens membran finns det protonpumpar och i lysosomen finns det som skall brytas ned. Vätejoner pumpas in och pH sänks och enzymerna aktiveras.Det finns olika sekundära lysosomer: Digestionsvakuol: stora partiklar ex. virus eller bakterier, fagositeras. Multivasikulär kropp: innehåller flera endosomer från pinocytos. Autofagvakuol: som bryter ner celleget material ex. mitokondrie.

Sammanfattning