RYGGRADSDJUR Har utvecklats från ett liv i vatten till landliv Kan ha yttre eller inre befruktning Kan vara växelvarma eller jämnvarma Har ett inre skelett med kotor som bildar en ryggrad
FISKAR 30 000 ARTER, DE FLESTA I HAVET ANDAS MED GÄLAR VÄXELVARMA – KROPPSTEMPERATUREN ÄNDRAR SIG EFTER OMGIVNINGEN YTTRE BEFRUKTNING – ROM OCH MJÖLKE SLÄPPS UT I VATTNET DELAS IN I BENFISKAR OCH BROSKFISKAR
GRODDJUR 5000 arter grodor och salamandrar Lever både i vatten och på land Växelvarma Yttre befruktning Andas med gälar som yngel men med lungor som vuxna Har tunn och fuktig hud, kan andas med huden
KRÄLDJUR - REPTILER Ödlor, ormar, krokodiler och sköldpaddor 8000 arter Hud med fjäll och plåtar av hornämne som skyddar mot uttorkning Andas med lungor Växelvarma Inre befruktning, de flesta lägger ägg men en del föder levande Ungar Dinosaurierna var reptiler
FÅGLAR Jämnvarma Utvecklats från dinosaurierna Inre befruktning Bygger bo och lägger ägg som ruvas De flesta kan flyga Har god syn och hörsel Sjunger för att hävda sitt revir
DÄGGDJUR Tar hand om sina ungar Ger näring via modersmjölk – diar 4500 arter Jämnvarma Inre befruktning Delas in i tre grupper : Kloakdjur Pungdjur Moderkaksdjur
KLOAKDJUR Lägger ägg Har en kloak för kiss, bajs och könsceller Har näbb som vuxen Australien
PUNGDJUR Föder små outvecklade ungar Skyddar ungarna i en pung I pungen finns en spene som ungen diar från Australien
MODERKAKSDJUR Bär ungen i livmodern under lång tid Fostret får näring via moderkakan Många arter lever i grupper Många utrotningshotade arter Små djur – hög ämnesomsättning – måste äta nästan jämt Stora djur – muskler och skelett sätter gränsen