Behandling av psykiatriska folksjukdomar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Medicinska indikationer – Kejsarsnitt på moderns önskan
Advertisements

Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Innehåll, huvudpresentation 4. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 5. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 6. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Tidiga erfarenheter av öppen psykiatrisk tvångsvård i Sverige
Psykisk ohälsa bland barn och unga - ett folkhälsoperspektiv
BENÄMNA lätta ord SPRÅKTRÄNING VID AFASIKg VIII
Upptäckt och förebyggande verksamhet Göteborg 27 feb 2009 Sven Andréasson, docent Statens folkhälsoinstitut och Karolinska institutet.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Tillämpning av bolagsstyrningskoden vid årsstämmor 2005 och 2006.
LPT. Lagen om sluten psykiatrisk tvångsvård.
Beroende och den växande hjärnan
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Införande i Landstinget Gävleborg
Eddie Arnold - Make The World Go Away Images colorées de par le monde Déroulement automatique ou manuel à votre choix 1 för dig.
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
Svenska WebDewey Introduktion
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Skånedatabasen & Region Skånes tillgänglighetsmodell
SAMHÄLLSKUNSKAP B Henrik Larsson
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Rehabiliteringsgarantin
Kommunpussel Din uppgift är att sortera de organisatoriska delar på nästa sida på ett sådant sätt att det överensstämmer med hur din kommun är organiserad.
Program Inledning, Susanna Lindvall, Stockholm
Alkohol/droger och psykisk hälsa
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
V ersion Dialogseminarium – Patientens väg i vården Välkommen!
Dialogseminarium Dokumentation & uppföljning – fokus på KOL Välkommen!
1.
Svenska WebDewey Introduktion Harriet Aagaard Svenska Deweyredaktion
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Avgiftsstudie Nils Holgersson år 2007 Bild 1 Baserat på rapportversion
1 Vänsterskolan Debattartiklar. 2 Aktuell krok 3 Aktuella krokar 1. Direkt krok.
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
HÖK DEPRESSION Psykiatrin har ett eget vårdprogram för depression och ångest – gäller samtliga mottagningar och avdelningar inom vuxenpsykatrin i Norrbotten.
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
1.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Betydelsen av processorientering - Hur kan vi tillsammans med patienten utveckla vårt sätt att tänka och agera! Linköping 18 maj 2010 Regionala gruppen.
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
1(31) Ett omdiskuterat ämne. Vad är det som händer? 2.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
1 Munkedal 2009 Sveriges Kommuner och Landsting Signild Östgren Leif Klingensjö.
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
SDDB hösten 2003 Preliminära resultat Svensk Njurmedicinsk Förening Riksstämman Stockholm KG Prütz Verksamhetsområde Internmedicin Helsingborgs.
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
Psykiatri för AT-Läkare
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Hälsa.
Smittspårarutbildning
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Depression hos barn och ungdomar
Suicidriskbedömning- ansvar och delegation
Presentationens avskrift:

Behandling av psykiatriska folksjukdomar Fortbildning för allmänläkare 14-01-30 Lena Svartvik psykiater & psykoterapeut

Förslag till upplägg Aktuellt inom psykiatrisk diagnostik och diagnostiska instrument. Behandlingsriktlinjer för depression, ångest & sömnstörning. 3) Medicinering inkl. uppföljning & utvärdering. 4) Suicidriskbedömningar och LPT. 5) Diskussion utifrån era patientfall.

Aktuellt inom psykiatrisk diagnostik 13 arbetsgrupper bildades 1999. DSM 5 presenterades på APA maj -13. Svensk översättning prel. klar i juni -14. Ca 1000 sidor indelade i 3 sektioner: I. Introduktion, bakgrund, användarinstruktioner. II. 22 kap med 19 diagnosgrupper III. Bedömningsinstrument, forskning. 14 års arbete baserat på den nyutgivna DSM IV. Debatt om bl a gränser för normalitet. Saving Normal, A Frances.

DSM 5 ”Diagnostiskt verktyg att betrakta som sorteringsmanual, användes med omdöme och klinisk erfarenhet.” - Ingen vägledning för behandling Katalog snarare än klassifikationssystem

De viktigaste förändringarna i DSM 5 Dimensioner istället för axlar Vissa omgrupperingar Några diagnoser har konsoliderats till spektrumstörningar ex autism, beroende. Personlighetsstörningar väsentligen oförändrade trots dimensionella intentioner. GAF har utgått, ersätts av WHO skala. Asperger har fallit bort. WHO Disability Assessment Schedual.

DSM 5 förändringar inom ångest & depression Sorgeundantaget borttaget vid depression diagnostik Blandat ångest och depressionstillstånd upphöjt fr ”slaskdiagnoserna” Ny ångestdiagnos: ”hoarding” Bipolär depr. utflyttat fr depr. till eget kap om mood disorders.

Nyhet: DSM screeningfrågor Självskattningsformulär med 23 frågor om psykiatriska symtom inom 13 domäner. -Snart översatt och nedladdningsbart från Pilgrim Press Boktips: Minipsykiatri, Jörgen Herlofsson, Natur & Kultur 2014. Ger överblick över många relevanta områden. MINI saknar kriterier…

SoS rek om diagnostik Diagnostik i form av konsultation som kan kompletteras med strukturerad informationsinsamling. (Ex. M.I.N.I.) Uppföljning och utvärdering bör göras med stöd av symtomskattningsformulär. Strukturerad suicidriskbedömning vid behov

Behandlingsriktlinjer SBU-rapporterna om ångest och depression fr 2004. SBU-rapporten om sömn fr 2010: http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Behandlin g-av-somnbesvar-hos-vuxna/ SoS riktlinjer från 2010 uppdateras kontinuerligt http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinje rfordepressionochangest/sokiriktlinjerna

Sammanfattning av behandlingsriktlinjerna I Vid lindriga till medelsvåra depressioner och vid de olika ångesttillstånden rek företrädesvis KBT/IPT och ev Psykodynamisk korttidsterapi. Jmf Nice Guidelines: Internetbehandling –> gruppbehandling ->individuell psykoterapi. Råd om egenvård och fysisk aktivitet. SBU rapporterna för 10 år sedan var revolutionerande: rek KBT som likvärdigt medicinering vid ångest och lindrig-måttlig depression.

Sammanfattning av behandlingsriktlinjerna II Vid lindriga till medelsvåra depressioner och vid de olika ångesttillstånden rek läkemedelsbehandling med antidepressiva i andra hand. Tveksamt om kombination med psykoterapi ger tilläggseffekt.

Sammanfattning av behandlings riktlinjerna III Vid depression med melankoliska drag är läkemedelsbehandling att föredra framför psykoterapi. Vid svåra tillstånd av egentlig depression rek läkemedelsbehandling alternativt ECT om snabb effekt är nödvändig.

SoS rek. – bensodiazepiner Vid paniksyndrom och social fobi kan man under vissa förutsättningar erbjuda läkemedelsbehandling med bensodiazepiner under begränsad tid och ej som enda åtgärd (prio 10) Vid GAD är läkemedelsbehandling med bensodiazepiner icke-göra.

SBU 2012: Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården ”Korta utbildningsinsatser för att öka följsamhet till evidens och riktlinjer om depression, oavsett pedagogiskt upplägg, påverkar inte allmänläkares diagnostiska eller kommunikativa förmåga och inte heller patienternas symtombörda…” Istället rek care manager. Vad säger ni om detta???

Vägledning från Skånelistan 2014 Bakgrundsmaterialet: http://www.skane.se/Upload/Webbplatser/L akemedel/Dokument/PDF/Listan%202014/Ba kgrundsmaterial2014_Psykiatri.pdf

Läkemedelsval enligt Skånelistan -14 Depression vuxna: Sertralin Mirtazapin Depression barn & ungdom: Fluoxetin Tillfällig ångest: Alimemazin (Theralen) Hydroxizin (Atarax) Oxazepam Ångestsyndrom: Sertralin

Läkemedelsval enligt Skånelistan – 14 Sömnstörning Vuxna: Zopiklon - vid missbruk: Propiomazin (Propavan) Barn & ungdom: Alimemazin Hydroxizin

Hur gör man i praktiken?

Vilken medicin ska jag välja? Förväntad effekt på aktuella symptom Biverkningar Pat´s ev. erfarenhet och önskemål Komplikationer; interaktioner, somatisk sjd, ålder, graviditet/ amning, missbruk etc. Kostnad

”Serotoninsystemet”: Symtom Ångest Aptitlöshet Sömnstörning Aggression Impulsivitet Nedstämdhet Tvång   Biverkningar Oro initialt Sexuell funktionsstörning Trötthet/ insomnia Viktuppgång Illamående Man vet att SSRI har effekt på symtomen men inte om det är något direkt orsakssamband

”NA systemet” Symtom Nedstämdhet Intresseförlust Trötthet Konc.påverkan Tröghet Biverkningar Tremor Takykardi Muntorrhet Svettning Insomnia Urinretention Melankoliska drag bättre med TCA. Anticholinerg effekt?

”Dopaminsystemet” Symtom Låg motivation Olust Viljelöshet Uppmärksamhets- störning Biverkningar Psykomotorisk aktivering Sömnstörning Psykotiska symtom Illamående

Vilken dos? Individuell dostitrering ca var 4-6:e vecka Begränsas ev. av biverkningar Behandlingsmålet är remission inte enbart symptomreduktion S-konc kan vara vägledande

Hur lång behandlingstid? Aktuella rekommendationer: 1:a depressionen: 6-12 mån efter remission 2:a skovet: 1-2 år ev. livslång medicinering 3:e skovet (kronisk sjd.): livslång medicinering

Om otillräcklig effekt trots dosökning: - compliance? Fråga hur det går med medicineringen! behandlingsmotivation, oro för biverkningar, rutiner för tablettintag, kostnadsprioritering mm. - s-konc - kombinationsbehandling - medicinbyte - ompröva diagnosen!

Repetition: Vid otillräcklig effekt av SSRI medicinering Höj dosen om viss men otillräcklig effekt och om pat tolererar medicinen. Lägg till en kompletterande antidepressiv medicin (sederande/aktiverande). Byt till SNRI. Gör strukturerade utvärderingar var 4-6 vecka tills remission uppnåtts.

Skånelistans guide Typfall för primärvården: http://www.skane.se/Upload/Webbplatser/L akemedel/Dokument/PDF/L%c3%a4kemedels riktlinjer/2011/farmdeprbeh.pdf

Bedömning & förberedelser inför KBT Behandlingsindikation? Vilken problematik ska vara i fokus? Är pat kapabel att engagera sig i terapin? Är pat tillräckligt motiverad? Har pat ett optimalt medicinunderstöd? Optimera förutsättningarna för positiva förändringar, ex gradvis nedtrappning av sjukskrivning.

KBT interventioner vid depression Motivera, var ett ställföreträdande hopp Beteendeaktivering - egenvård, normalisering av dygnsrytm -schemaläggning av aktiviteter Problemlösning Uppmärksamma negativa förväntningar/kognitiva förvrängningar

KBT interventioner vid ångest Psykoedukation; förklara normala fysiologiska reaktioner vid stress. Uppmärksamma vidmakthållande faktorer; - undvikanden, - säkerhetsbeteenden (ex bensodiaz.) Motivera för gradvis exponering; t ex besök på arbetsplatsen.

Litteraturtips: Diagnostik:   Diagnostik: Psykiatri Red: Herlofson J., Ekselius L., Lund L- G., Lundin A., Mårtensson B., Åsberg M. Studentlitteratur, 2009. M.I.N.I. Mini Internationell Neuropsykiatrisk Intervju. Svensk reviderad version 5.0.0

Litteraturtips: Farmakologi: Läkemedelsboken Psykofarmaka Läkemedelsbehandling av psykiska sjukdomar. Odd Lingjaerde. Studentlitteratur, 2005. Psykiatri Red: Herlofson J., Ekselius L., Lund L-G., Lundin A., Mårtensson B., Åsberg M. Studentlitteratur, 2009.

Litteraturtips: Behandlingsrekommendationer Skånelistans bakgrundsmaterial, 2014 SBU rapporter: - Depression, 2004 - Ångest, 2004 - Sömn, 2010 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 – 13, stöd för styrning och ledning.

Utvärderingsinstrument http://www1.psykiatristod.se/Psykiatristod/P sykiatriprogram/Bipolar- sjukdom/Skattningskalor/ Depression: MADRS-S Beck Depression Inventory Sömn: Sömndagbok Vårdprogram för depressioner ännu ej upplagt.

Utvärderingsinstrument http://www1.psykiatristod.se/Psykiatristod /Psykiatriprogram/Angestsyndrom/Skattnin gsskalor/ Generaliserat Ångestsyndrom (GAD): HAM-A Paniksyndrom: Beck Anxiety Inventory Social fobi: Social Anxiety Scale Tvångssyndrom (OCD): BOCS

Till hjälp för diff. Diagnostik Kognitiva (neuropsykiatriska) funktionsnedsättningar: Beteenderegistrering + 4 frågor Bipolär sjd: Stämningslägesdagbok, MDQ Riskbruk/missbruk: Audit och Dudit

Suicid Vanligaste dödsorsaken bland yngre män och näst vanligaste bland yngre kvinnor. 20 000 suicidförsök i Sverige/år(2000 Skåne) 1400 suicid i Sverige/år (200 i Skåne) 90% har haft symtom på psykisk sjukdom vid tiden före självmordet 75% har sökt sjukvård < 6 mån före suicidet - Vilken grupp står för de högsta suicidtalen? Äldre, separerade män med bristande socialt nätverk.

Riskfaktorer för suicid Tidigare suicidförsök! Alkohol och droger Suicid i familjen Personlighet (lättkränkthet, impulsivitet) Kroppslig sjukdom Depression, fa bipolär sjukdom Bristfälligt socialt nätverk Invandrare från länder med höga suicidtal

Skyddsfaktorer mot suicid Personliga värderingar: - motstånd mot suicid - religiös tro Ansvar för barn/familj Förmåga till nära relationer Rädsla för smärta Negativa konsekvenser av suicid

Strukturerad suicidriskbedömning? Av värde endast som komplement till anamnes och klinisk bedömning! MADRS/MADRS-S sista frågan -> svar på var på suicidtrappan? SAD-Person Scale SUAS/SUAS-S (The Suicide Assessment Scale) Enl SoS räcker MADRS-S som strukturerad suicidriskbedömning

Svensk Psykiatrisk Förening SPF´s riktlinjer vid behandling av suicidnära patienter http://www.svenskpsykiatri.se/Riktlinjer/SPF _Suicidnara%20patienter%20- %20slutversion.pdf

OBS! Kollegorna 28.8% av med stud på KI har haft s-tankar. 5.5% har haft s-tankar under det senaste året Läkare och ssk har betydligt högre suicidtal än andra högutbildade. Svårare att söka hjälp? 75% skriver rec till sig själva Kunskap om toxicitet och tillgång till tabl.

Vårdintyg OBS! Ladda ner aktuell blankett, leta ej i byrålådan. Sök på SoS, blanketter, vårdintyg: http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDoc uments/Blankett-sosfs-2013-4-bilaga5.pdf Fyll i samtliga rutor, viktigast är näst sista sidan med de tre kriterierna.

LPT- lagen om psykiatrisk tvångsvård 3 kriterier måste vara uppfyllda och bedömda av 2 läkare i allmän tjänst, varav den senare specialist i psykiatri. Allvarlig psykisk sjukdom Oundgängligt behov av slutenvård/öppenvård med behandlingsplan Vägrar frivillig vård/saknar förmåga att fatta ett grundat beslut.

Patientfall ???

Tack för mig! lena@svartvik-psykiater.info