Ekomatsligan 2014 EkoMatCentrum 13 oktober 2014 Presentation of my self: Eva Fröman, I have been studying horticulture at the Swedish Agriculture University. I have a M Sc in Horticulture. Joined the organic ”sector” in the beginning av 1990 and started Ekomatcentrum together with some collegues in 1996. Since that I’m stucked in the organic sector – and I love it!

1 region 11 landsting 47 kommuner Totalt 59 st Ekomatsligan 2014 4:e året 1 region 11 landsting 47 kommuner Totalt 59 st

Ekomatsligan 2014 sponsras av

Klimatsmarta proteiner Mimi Dekker & Eva Fröman EkoMatCentrum 13 oktober 2014 Presentation of my self: Eva Fröman, I have been studying horticulture at the Swedish Agriculture University. I have a M Sc in Horticulture. Joined the organic ”sector” in the beginning av 1990 and started Ekomatcentrum together with some collegues in 1996. Since that I’m stucked in the organic sector – and I love it!

Köttets miljöpåverkan Matavtryck Växthusgaser Vattenåtgång

Matavtryck per person och år 2% 1% 2% 5% 75 % 6% 8 % En individs matavtryck, 4 000 m2/år = ½ fotbollsplan/person/år 50 % svenskt 50 % import Källa: Mat och klimat, Björklund, Holmgren och Johansson

Brasilianskt nötkött__ Växthusgaser från olika livsmedel, kg CO2e/kg produkt Brasilianskt nötkött__ Svenskt nötkött__ Källa, SIK 2011

Hur mycket kött äter vi per person och år i Sverige

Köttkonsumtion i Sverige 1990 – 27 kg 2000 – 41 kg 2013 – 49 kg* 2020 – 25 kg (SLV rek, 500 gr/vecka) 2050 – 10 kg (192 gr/vecka/pers) *Oräknat chark 23,4 kg och fryst 10,8 kg, SJV 2013 Källa: Jordbruksverket

13 kg 16 kg 16 kg 4 kg Källa: Jordbruksverket

Köttkonsumtionen i världen/person och år Källa: SJV, Rapport 2013:2 , Svenska matvanor och matpriser

Energi Varför behöver vi äta? För att vi ska kunna fungera behöver vi energi. Solen ger oss energi men vi kan inte tillgodogöra oss uv-strålarna direkt genom vår hud, utan vi behöver istället äta växter och djur. Efter som växterna kan omvandla solstrålarna i vår hud till energi och växtätande djur omvandlar gräs till protein (köttätande djur ytterligare proteinföda). Växterna bygger de energigivande ämnena: kolhydrater, fett och protein.

Energiprocent (E %) 25-40 E% fett (tidigare 25-35 E%) 45-60 E% kolhydrater (tidigare 50-60 E%) 10-15 E% protein Intag enligt NNR 2014 . Berätta om olika typer av kolhydrater resp fetter.

Energi och näring Antal kcal per dag i genomsnitt Kroppen behöver energi och näringsämnen för att fungera optimalt. Siffror enl LMV 2014. Behovet av antal kalorier varierar beroende på aktivitetsnivå. Här utgår vi från en medelhög aktivitetsnivå. Låg resp hög aktivitetsnivå innebär mellan 200 och 300 kcal lägre eller högre än dessa siffror.

Kött, fisk, ägg, mjölk, ost, baljväxter, sädeslag och nötter

Varför behöver vi protein ?

Aminosyror och pepider Styr en mängd olika funktioner i kroppen, t ex: Celldelning (DNA kopiering) Bildar även hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret. PH balansen (syra-bas reglering) Muskeluppbyggnad Blodets koagulering 16 % av proteinet består av kväve. Växter omvandlar kvävet i jorden till protein. Protein byggs upp av 20 olika aminosyror (9 essentiella, dvs behövs via intag av föda). Syra-bas: De biokemiska processerna hos människa, liksom hos ryggradsdjur i allmänhet, kräver att pH-värdet i vätskan utanför cellerna är mycket nära 7,4 och i vätskan inne i cellerna 6,9–7,0. Samtidigt tenderar ämnesomsättningen (metabolismen) att förskjuta pH-värdena nedåt.

Hur mycket protein behöver kroppen ? (per kilo kroppsvikt) 0,75 g Normal vuxen (70 kg = 52,5 gr/dag) 2,2 g Baby 0-1 år 1,0 g Barn 1-14 år 1,0 g Individ med lågt energiintag Antal gram per KG kroppsvikt! Ökat behov vid kirurgiska ingrepp och sårläkning och feber. Även vid hård träning 1,2-1,4 uthållighet 1,4-1,8 styrketräning. Minskat behov vid njursjukdom och ev vid hög ålder.

Olika proteinkällor (andel per 100g)

Framtidens proteinkällor

FORNUDDEN

ENTOMOFAGI Att äta insekter- innehåller mycket äggviteprotein och mineraler. I dag r