Mer om Plan B finns på www.svenskaplanb.se Mer av James Hansen finns på www.framtidsverket.se Denna presentation kan laddas ner på www.svenskaplanb.se/Fristad.pptx eller som pdf www.svenskaplanb.se/Fristad.pdf (Anteckna dig gärna för vårt nyhetsbrev)

Kort presentation av Plan B av Lester R. Brown (I vår version) Doris Norrgård Almström Lars Almström www.svenskaplanb.se 2

Första boken 1963: Man, Land and Food Worldwatch Institute 1974 50 böcker 40 språk Earth Policy Institute 2001 Hedersdoktor vid 25 universitet Civilisationens väg på svenska 2011

Boken Plan B 2.0 hade tre röda trådar. - En vision om ett verkligt mänskligt samhälle - En övertygande beskrivning av hur visionen kan uppnås - En skrämmande tydlig beskrivning av vad som väntar människorna och de andra arterna på jorden om vi fortsätter som hittills, enligt Plan A Visionen var formulerad med 4 mål.

Photo Credit: iStockPhoto / Joe Gough Plan B har fyra mål Stabilisera folkmängden. Utrota fattigdomen. Återställa jordens ekologiska system, som ju är ekonomins bas. Stabilisera klimatet genom att minska koldioxidutsläppen med 80 % till år 2020. Och de är sammanflätade: varje framsteg mot något av målen gör det lättare att nå de andra. 5 Photo Credit: iStockPhoto / Joe Gough

Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand Möjligheterna och hoten Alternativet är att civilisationen går under Vi kan nå dessa 4 mål Alla lösningar som behövs finns redan och används någonstans idag. Ekosystemen överbelastas Oljeberoende Matbrist Klimatförändring Sönderfallande stater Och den tid vi har på oss är mycket knapp. 6 6 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Business as usual (Plan A) kommer inte att hålla länge till. Dagens bilcentrerade köp-och-släng-samhälle måste ersättas av ett samhälle - som baseras på hållbara energiformer - som har ett mångsidigt transportsystem och - som återvinner och återanvänder allt. Det är fullt möjligt och det måste ske tillräckligt snabbt.

Så vad kan vi som enskilda individer göra? Var och en av oss kan bara göra sin del. Vad är då ”vår del”? Det bestämmer var och en själv, men det måste kännas meningsfullt och helst också vara roligt. Och vi kan bara hoppas att tillräckligt många gör sin del tillräckligt snabbt.

Samma sak gäller för Naturskyddsföreningen och för Sverige. En förening kan bara göra sin del. Ett litet land kan bara göra sin del. Och vi kan bara hoppas att tillräckligt många föreningar och länder gör sin del tillräckligt snabbt. Plan B är översatt till 25 språk och läst av makthavare i ett stort antal länder.

Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand Klockan går… Lester Brown påpekar att vi befinner oss i en kapplöpning mellan politiska och naturliga omslagspunkter. Vi vet inte idag om klimatförändringens omslagspunkt hinner komma innan människorna har gjort tillräckligt för att stoppa den. Men var och en av oss kan ändå bara göra sin del och hoppas att det räcker. Åsas insikt: Omedvetet bidrog vi alla i små steg till den hemska situation vi nu är i. Varför skulle vi då inte medvetet, genom alla steg vi tar, kunna bidra till den lösning som krävs? 10 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Ibland kan man tvivla, men också en till synes långsam utveckling kan visa sig vara snabbare än man trodde … Emergent politik

(Paul Hawken, till en avgångsklass vid collage) ”Först slår vi fast vad som måste göras. Sedan gör vi det. Och först därefter frågar vi om det är möjligt.” (Paul Hawken, till en avgångsklass vid collage) Se filmen Blessed Unrest på YouTube. www.paulhawken.com/paulhawken_frameset.html

Iran USA kol/vind Sydkorea Tyskland Texas Nederländerna Skottland Några hoppingivande exempel ur Plan B Iran: Från år 1987 till 1994 minskade Iran folkmängdens ökningstakt med hälften. 7 barn blev 3 per familj. Sydkorea – totalt avskogat efter koreskriget 1953. Nu åter beskogat med 60 % av ytan täckt med skog. Texas: Länge den största oljeproducenten bland USAs delstater, nu leder denna delstat också framställningen av el från vind. Skottland: planerar att få 100 procent av sin el från förnybara källor år 2025 Ungern står i beredskap att stänga sitt sista kolkraftverk. USA: både olje- och kött förbrukningen minskar New York: Om energieffektiviteten hos alla de andra 49 delstaterna skulle höjas till New Yorks nivå, den mest energieffektiva delstaten, skulle det spara så mycket energi att man kunde stänga 80 procent av landets kolkraftverk. Nederländerna: 25 procent av alla resor sker med cykel USA : Kolförbrukningen i USA sjunker samtidigt som hundratals nya vindparker kopplas till nätet. USA har nu i praktiken ett moratorium på nya kkv. Nu arbetar Sierra Club på att lägga ner befintliga. Och det går bra Ifall de 40 minst effektiva delstaterna skulle uppnå samma el-effektivitet som de 10 mest effektiva skulle USAs elförbrukning skäras ned med en tredjedel, vilket skulle göra det möjligt att stänga 62 procent av alla kolkraftverk i USA Tyskland: Tre nordliga tyska delstater får idag 40 procent av sin el från vindkraft. Japan : Top Runner-programmet kräver hela tiden bästa befintliga teknik när nya produkter ska tillverkas. Marina parker: För mellan 12 och 14 miljarder dollar om året kan man skydda haven mot utfiskning. = Subventionerna Algeriet har i öknen tillräckligt med solenergi för att klara hela världsekonomins energibehov. Mexiko City: dagen efter det att en såpopera hade ett avsnitt där hjälten till slut anmälde sig till en läs- och skrivkurs kom det 250 000 nya anmälningar till sådana kurser i Mexico City. Iran USA kol/vind Sydkorea Tyskland Texas Nederländerna Skottland Marina parker Ungern Algeriet USA kött & olja Mexico City New York 13 Photo Credit: iStockPhoto / Alexandr Denisenko

Stabilisera folkmängden och utrota fattigdomen Allmän grundläggande utbildning Avskaffande av analfabetism bland vuxna Skollunchprogram i de 44 fattigaste länderna Mödra- och barnavårdsinsatser i de 44 fattigaste länderna Det finns 800 miljoner vuxna analfabeter Nigeria, geographically not much larger than Texas, now has 167 million people and is projected to have 390 million by 2050. In Ethiopia, one of the world’s hungriest countries, the current population of 87 million is expected to reach 145 million by 2050. Reproduktiv hälsa och familjeplanering Allmän grundläggande hälsovård Årliga tilläggsanslag, totalt: 75 miljarder dollar 14 Photo Credit: iStockPhoto / Wallenrock

Photo Credit:: Fundacion Zoobreviven Återställa jorden Återställa jordens ekologiska system, som ju är ekonomins bas. Plantera träd och återställa skogar Bevara och bygga upp jordar Skydda den biologiska mångfalden Återställa fiskbestånden Stabilisera grundvattnen Plantera träd för att binda koldioxid Årliga tilläggsanslag, totalt: 110 miljarder dollar 15 Photo Credit:: Fundacion Zoobreviven

Plan B-budgeten Årliga tilläggsanslag som behövs (miljarder dollar) Grundläggande sociala mål 75 Återställande av jorden 110 Total Plan B-budget 185 Dessa kostnader motsvarar en åttondel av världens årliga militärutgifter... 16 Photo Credit: iStockPhoto / Achim Prill

Livsmedelsfrågan är viktigast Lester Brown varnar för att livsmedelstillgången kan vara den svaga länken till och med för vår moderna civilisation. Antalet hungrande i världen har börjat öka igen. År 2009 översteg detta antal 1 miljard. Matpriserna stiger igen. Orsaken är långsiktiga trender i utbud och efterfrågan. 17 Photo Credit: iStockPhoto / Claudiad

Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand Efterfrågan ökar Jordens befolkning ökar med 80 miljoner varje år. Runt 3 miljarder människor försöker klättra uppför näringskedjan och äta mer köttprodukter som produceras av spannmål. Livsmedel står numera mot fordonsbränslen: När produktionen av biobränslen ökar måste människorna konkurrera med bilarna om skördarna. 18 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Majs som omvandlas till bränsle-etanol i USA 1980-2010 Livsmedel ställs mot bränsle Majs som omvandlas till bränsle-etanol i USA 1980-2010 Ökande oljepriser har gjort det lönsamt att omvandla spannmål till bränsle. 2011 användes över 30 % av USAs spannmålsskörd till etanolproduktion. Om USA omvandlade hela sin spannmålsskörd till etanol skulle det bara räcka till 18 % av USAs bränslebehov. Photo Credit: iStockPhoto / Dave Huss

Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand Utbudet begränsas Skördarnas avkastning ökar långsammare. Åkermark förloras till andra användnings- områden. Öknarna brer ut sig. Grundvattnen och floderna överutnyttjas. Extremt väder och stigande temperaturer hotar skördarna. (Pakistan & Ryssland) Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Ett tydligt exempel: Saudiarabien Saudiarabien har kraftigt subventionerat veteproduktionen och därigenom varit självförsörjande i mer än 20 år. Med oljeborrningstekniker kunde man bevattna öknen från en akvifär som inte fylls på. År 2008 meddelade man att akvifären var nästan tömd och att veteproduktionen måste fasas ut helt senast år 2016. Saudiarabien kommer att tvingas importera all spannmål till sin befolkning på 30 miljoner. 21 Photo Credit: NASA

Sönderfallande stater Matbrist, befolkningstillväxt och minskande naturresurser ökar pressen på regeringarna i svaga stater och de tenderar att falla sönder. Hur många kollapsande stater tål civilisationen innan den också börjar falla sönder? Sedan år 1988 har Rotary International bidragit med imponerande 800 miljoner dollar till detta projekt. Sponsrad av denna sammanslutning har Global Polio Eradication Initiative kunnat bidra till att antalet insjuknade i polio i världen sjönk från ungefär 350 000 om året 1988 till under 700 år 2003. År 2003 återstod det bara några få fickor av polio, de flesta i Nigeria, Indien, Pakistan, Niger, Tchad och Burkina Faso. Då stoppades emellertid vaccinationerna i några av de till övervägande del muslimska delstaterna i norra Nigeria på grund av ett rykte om att vaccinering kunde skapa sterilitet eller sprida AIDS. Mot slutet av år 2004, sedan den felaktiga informationen hade rättats till, återupptogs Men under uppehållet hade polion etablerat sig igen i åtskilliga länder, vilket medförde att det totala antalet infekterade år 2006 åter stigit till nästan 2000 Trots dessa bakslag startade det internationella samfundet i början av 2009 ett nytt större åtgärdspaket för att utrota polion. Detta är en 630 mil-joner dollars satsning från Gates Foundation, Rotary International och regeringarna i Storbritannien och Tyskland. Paul Harris föddes 1868 i den lilla staden Racine i Wisconsin 22 Photo Credit: iStockPhoto / William Walsh

Pakistans översvämning 2010 lade 1/5 av landet under vatten dödade 2000 människor och 1 miljon boskapsdjur förstörde 2 miljoner hem skadade eller förstörde grödor på 2,4 miljoner hektar spolade bort vägar och broar Pakistan är ett exempel på hur de sociala och ekonomiska trender som vi står inför kan samverka – med farliga konsekvenser. 23 Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather

Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather Pakistan 2010 – bakgrund Befolkningen växer ohejdat och boskaps-hjordarna också. Människor och djur har skalat bort Pakistans naturliga växttäcke. 90 % av de ursprungliga skogarna i Indus dalgång är borta. Temperaturen satte ett nytt rekord för Asien: 53 grader Celsius. Avsmältningen från Himalayas glaciärer satte nya rekord. 24 Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather

Pakistans översvämning 2010 Pakistan 2010 – bakgrund Pakistans översvämning 2010 För 20 år sedan, eller lite mer, valde Pakistan att definiera säkerhet främst i militära termer. När man borde ha investerat i att återskapa skog och skydda matjord, i utbildning och familjeplanering, bytte man bort dessa åtgärder mot upp-rustning och militär kapacitet. År 1990 var de militära utgifterna 15 gånger större än utgifterna för utbildning och 44 gånger större än utgifterna för sjukvård och familjeplanering. För drygt 20 år sedan valde Pakistan att definiera säkerhet främst i militära termer. När man borde ha investerat i att återskapa skog och skydda matjord, i utbildning och familjeplanering, bytte man bort dessa åtgärder mot upprustning och militär kapacitet. Följden är att Pakistan nu är en fattig, överbefolkad kärnvapen-makt med förstörd miljö, där 60 procent av kvinnorna varken kan läsa eller skriva. År 1990 var de militära utgifterna 15 gånger större än utgifterna för utbildning och 44 gånger större än utgifterna för sjukvård och familjeplanering. Vi kan skaka på huvudet åt sådan mänsklig dumhet, men är vi själva bättre? I Sverige lägger vi 40 miljarder kronor om året på vår egen militär, när vi istället borde vara ett ledande exempel på vad en utvecklad stat kan göra för att rädda civilisationen. Våra politiker, journalister och lärare blundar, i stället för att rädda våra barns och barnbarns framtid. Följden är att Pakistan nu är en fattig, överbefolkad kärnvapenmakt med förstörd miljö, där 60 procent av kvinnorna varken kan läsa eller skriva. 30 25 Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather

Pakistans översvämning 2010 För 20 år sedan, eller lite mer, valde Pakistan att definiera säkerhet främst i militära termer. När man borde ha investerat i att återskapa skog och skydda matjord, i utbildning och familjeplanering, bytte man bort dessa åtgärder mot upp-rustning och militär kapacitet. År 1990 var de militära utgifterna 15 gånger större än utgifterna för utbildning och 44 gånger större än utgifterna för sjukvård och familjeplanering. Vi kan skaka på huvudet åt sådan mänsklig dumhet, men är vi själva så mycket bättre? I Sverige lägger vi 40 miljarder kronor om året på vår egen militär, när vi istället borde vara ett ledande exempel på vad en utvecklad stat kan göra för att rädda civilisationen. Följden är att Pakistan nu är en fattig, överbefolkad kärnvapen-makt med förstörd miljö, där 60 procent av kvinnorna varken kan läsa eller skriva. Pressmeddelande 120825: I budgetpropositionen för 2013 kommer regeringen att föreslå att Försvarsmaktens anslag ökar med 300 miljoner kronor 2013 och 2014 och därefter 200 miljoner kronor årligen. OECD:s Simon Upton, tidigare miljöminister i Nya Zeeland och nu chef för OECD:s klimatarbete: Men även i Sverige subventioneras alltså fossila bränslen, 23 miljarder kronor under 2010 enligt OECD. http://lantmannen.com/sv/omvarld-och-naringspolitik-pa-lantmannen-energi/lantmannens-energiblogg/111/lantmannens-energiblogg/500/oecd-subventioner-till-fossil-energi-bor-fasas-ut/ Vi kan skaka på huvudet åt sådan mänsklig dumhet, men är vi själva bättre? I Sverige lägger vi 40 miljarder kronor om året på vår egen militär, när vi istället borde vara ett ledande exempel på vad en utvecklad stat kan göra för att rädda civilisationen. Våra politiker, journalister och lärare blundar, i stället för att rädda våra barns och barnbarns framtid. 26 Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather Photo Credit: iStockPhoto / Kmerryweather

Vi måste omdefiniera “säkerhet” Världen har ett arv från det förra seklet att säkerhet kan uttryckas i militära termer. Men de värsta hoten mot vår säkerhet är inte längre militära. Klimatförändring, vattenbrist, tilltagande hunger och kollapsande stater: detta är de nya hoten mot vår säkerhet. Vår viktigaste uppgift är därför att prioritera om bland de statliga utgifterna och öka anslagen till sådant som möter dessa nya faror. Photo Credit: iStockPhoto / kryczka

Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand Klimatförändringen Människan har funnits i 200 000 år och under hela denna tid har atmosfärens halt av koldioxid legat under 280 ppm - ända fram tills industrialiseringen startade för några hundra år sedan. Sedan dess har förbränningen av fossila bränslen höjt koldioxidhalten till dagens rekordnivå, 394 ppm. Det är denna höjda koldioxidhalt i atmosfären som driver klimatförändringen. 28 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand Klimatförändringen Det är inte våra nya utsläpp som orsakar dagens klimatförändring, utan alla de utsläpp som redan har gjorts. Alltså kan man inte stoppa klimatförändringen genom små nedskärningar i våra nya utsläpp. Detta är det många som inte förstått, annars skulle vi inte ha sopförbränning, vedeldning, klimatkompensation och ohållbara biobränslen Vi måste sänka koldioxidhalten i atmosfären – från dagens nivå 394 ppm till 350 ppm. Men hur ska det gå till? 29 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

0,9 Gt kol/år Atmosfären 50 % 5,0 Gt kol/år Land 26 % 2,6 Gt kol/år Hav 24 % 2,4 Gt kol/år 9,1 Gt kol/år GCP: De mänskliga koldioxidutsläppens öde (2010) uppdaterad från Canadell et al. 2007, PNAS 30

0,9 Gt kol/år Land 2,6 Gt kol/år 9,1 Gt kol/år Hav 2,4 Gt kol/år 31 GCP: De mänskliga koldioxidutsläppens öde (2010) uppdaterad från Canadell et al. 2007, PNAS 31

Atmosfären - 3 Gt kol/år Land 2,6 Gt kol/år 2 Gt kol/år Hav GCP: De mänskliga koldioxidutsläppens öde (2010) uppdaterad från Canadell et al. 2007, PNAS 32

Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand Klimatförändringen Alltså: land och hav kan bara ta hand om hälften av alla nya utsläpp. Resten hamnar i atmosfären. Vi måste skära ner våra nya utsläpp med mer än hälften, annars ökar koldioxidhalten i atmosfären. Jorden är redan för varm – och tiden är den knappaste resursen av alla. 33 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand Smältande is Havet stiger: Landisarna på Grönland och Västantarktis smälter i en allt snabbare takt. Tillsammans innehåller de tillräckligt mycket vatten för att höja havet med 12 meter. En havshöjning på 2 meter skulle kunna inträffa före år 2100. Men redan 1 meters havshöjning skulle översvämma viktiga jordbruksområden och skapa kaos i livsmedelsförsörjningen. 34 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand Smältande is Bergsglaciärerna i hela världen smälter bort snabbt. Himalayas glaciärer förser Asiens stora floder med vatten under den torra årstiden, vilket är livsviktigt för jordbruket. Om dessa glaciärer fortsätter att smälta i dagens takt kan floderna runt Himalaya torka ut under torrperioden och vete- och risskördarna minska drastiskt. 40 35 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Vi kan stabilisera klimatet Skär ner de globala nettoutsläppen av koldioxid med 80 % före år 2020. Tre delmål: Förbättra energieffektiviteten och strukturera om transportsystemen. Stoppa avskogningen och plantera träd för att binda koldioxid. Byt ut fossila bränslen mot förnybara. 36 Photo Credit: iStockPhoto / Grafissimo

1. Förbättra energieffektiviteten Bättre isolering i byggnader kan skära ner energibehovet med 20-50 %. Lågenergibelysning kan spara energi motsvarande 700 kolkraftverk. (Totalt finns det cirka 2800.) Med ständigt växande krav på apparater och vitvaror kan man spara lika mycket. Industrin kan minska energibehoven kraftigt för de värsta utsläpparna. Omläggning av transportsystemet mot mera järnväg, spårväg och snabba busslinjer ger stora energivinster. 37 Photo Credit: iStockPhoto / James Jones

2. Stoppa nettoavskogningen och plantera träd Om vi planterar träd och inför mer skonsam jordbearbetning och markanvändning kan vi både stabilisera jordarna och binda kol. 38 Photo Credit: iStockPhoto / AVTG

3. Byt ut fossila bränslen mot förnybara Vind Sol Geotermisk energi Andra: småskalig vattenkraft, våg- och tidvattenkraft, vissa typer av biomassa 39 Photo Credit: iStockPhoto / Gary Milner

Installerad vindkraftskapacitet i världen 1980-2011 (megawatt) Hörnsten i Plan B. Installerad vindkraftskapacitet i världen 1980-2011 (megawatt) Förekommer rikligt: Norddakota, Kansas och Texas skulle ensamma klara hela USAs elbehov. Finns i varje land. Kina har tillräckligt med användbar vindenergi på land för att tillgodose en elkonsumtion som är 16 gånger så stor som den nuvarande. Det finns tillräckligt mycket användbar vindenergi till havs i Europa för att sjudubbelt svara mot världsdelens behov. Globalt sett skulle vågkraften kunna stå för häpnadsväckande 10 000 gigawatt av elproduktionen, mer än dubbelt så mycket som världens nuvarande elproduktion från alla källor. Blir allt billigare. Kina investerar mest av alla stater i vind. Vindkraft på land skulle kunna generera 40 gånger mer elektricitet än vad världen idag förbrukar ifrån alla slags källor sammanlagt. Källa: http://www.earthpolicy.org/data_center/C23 (Enligt USAs National Academy of Sciences.) 40

Världens samlade installerade solceller 1998-2011 (megawatt) Solkraft Världens samlade installerade solceller 1998-2011 (megawatt) Solceller, solvärme- kraftverk och solfångare för värme och varmvatten. Den solenergi som träffar jorden på bara 1 timme motsvarar det globala energibehovet för ett helt år. Källa: http://www.earthpolicy.org/data_center/C23 41

Photo Credit: iStockPhoto / Xiaofeng Luo Geotermisk energi Värmen i jordskorpans översta 10 km innehåller 50 000 gånger så mycket energi som de totala globala reserverna av olja och gas. Alla länder som ligger vid plattgränser kan utnyttja denna energiform. 42 Photo Credit: iStockPhoto / Xiaofeng Luo

James Hansen är en av världens främsta klimatforskare James Hansen är en av världens främsta klimatforskare. Han är chef för NASAs Goddard Institute for Space Studies (GISS) och medlem av USAs högsta vetenskapliga råd National Academy of Sciences. Hansen anser att vi fortfarande kan stoppa klimatförändringen OM vi:   a) lägger ner alla kolkraftverk i jämn takt från nu till år 2030. Då ska hälften vara borta år 2020.   b) nöjer oss med att utvinna den konventionella oljan och gasen, dvs avstår från utvinning ur oljesand, eller på stora djup, eller i hittills orörda områden.     c) planterar miljarder träd för att binda koldioxid ur atmosfären.

Hur bråttom är det? Lester Brown: Vi måste handla lika fort som om kriget var över oss. James Hansen: Om vi skulle stoppa alla koldioxidutsläpp nu omedelbart, så skulle atmosfärens halt av koldioxid återgå till 350 ppm runt år 2050. Men om vi skjuter på ett sådant totalt stopp i 20 år så tar det 200 år längre tid för atmosfären att nå ner till 350 ppm.

Gör koldioxidutsläppen dyrare Både Hansen och Brown menar att utsläpp av koldioxid måste bli dyrare. Båda föreslår en omläggning av skattesystemet: Tax what you burn, not what you earn. Detta är självklart: Sålänge de fossila bränslena är billigast kommer vi att fortsätta att använda dem. Alltså måste de bli dyrare, på sikt så dyra att ingen har råd att använda fossila bränslen längre. Det är enkelt: Inför en stadigt stigande koldioxidskatt, men kompensera den med en skatteomläggning så att alla skatteintäkter återförs till allmänheten. 45 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

Tänk om regeringen meddelar: - I januari får alla vuxna medborgare 400 kr som en extra skatteutbetalning. - Det är en kompensation för den skattehöjning på 25 öre/liter som vi nu inför på bensin, diesel & villaolja. - Nästa månad får alla lika mycket till … för vi kommer att fortsätta höja skatten på bensin, diesel & olja med minst 25 öre/liter varje månad åtminstone fram till 2020. - Staten behåller ingenting av denna skatt, avsikten är bara att få bort alla koldioxidutsläpp från fossila bränslen. - Hela skatteintäkten kommer att delas ut varje månad så att varje vuxen medborgare får exakt lika mycket. 46 Photo Credit: Yann Arthus-Bertrand

När Lester Brown var i Stockholm 2010 diskuterade vi När Lester Brown var i Stockholm 2010 diskuterade vi livsstilsförändringar. Det finns en liten YouTube-film med Lesters syn på detta. Man hittar den på www.svenskaplanb.se/LB_om_kol.html

Photo Credit: iStockPhoto / Alexandr Denisenko Hur går vi vidare? Att rädda civilisationen är ingen soffliggarsport. Lester R. Brown - Bli en eldsjäl för en enda fråga eller ta Steg-för-steg i olika riktningar? Den som vill hjälpa till måste kanske välja. Ska jag … Poängen är att det spelar ingen roll. - Alla som gör sin del bidrar till helheten. 48 Photo Credit: iStockPhoto / Alexandr Denisenko

Vi känner att det är nödvändigt att klimatrörelsen i Sverige blir politiskt aktiv Vi är alla kolkraftsägare och Vattenfalls utsläpp är lika stora som hela Sveriges. Vi svenskar måste ta ansvar för vår värsting. Läs mer. D o jag delar Browns och Hansens uppfattning att kl rör måste bli mer politisk. Och vi brukar trycka hårdast på 2 saker. Den ena är Vattenfall. Den andra är koldioxidskatten. Så länge de fossila bränslena är billigast kommer de att förbrännas. En stadigt stigande skatt på koldioxidutsläpp, i en skatteväxling, är absolut nödvändig för att stoppa detta. Läs mer. Koldioxidskatt med 100 % utdelning diskuteras också mer och mer. Kolla till ex Citizens Climate Lobby. 49 Photo Credit: iStockPhoto / Alexandr Denisenko

Hur startar man en rörelse? Kanske så här? http://www.youtube.com/watch?v=iBngiABc73Q Derek Sivers talar om hur viktiga de första efterföljarna är. En ledare är ingenting om ingen följer efter. Därför måste den som vill skapa en rörelse vårda de första anhängarna.

Mer om Plan B finns på www.svenskaplanb.se Mer av James Hansen finns på www.framtidsverket.se Denna presentation kan laddas ner på www.svenskaplanb.se/Fristad.pptx eller som pdf www.svenskaplanb.se/Fristad.pdf (Anteckna dig gärna för vårt nyhetsbrev)

Källa: www.iea.lth.se/ephu/EPHU_3_110325.pdf Koldioxidutsläpp per värme-enhet Trä ger större koldioxidutsläpp än kol vid förbränning för värmeproduktion. Men om trävaran kom från levande träd har man samtidigt tagit bort den kolsänka som trädet utgjorde. Och om man använde kalhuggning har man i själva avverknings- processen orsakat koldioxidutsläpp som en ny liten planta behöver 30 år för att binda. Källa: www.iea.lth.se/ephu/EPHU_3_110325.pdf 30 för att binda kolet: enl professor Anders Lindroth http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter/blankett39.pdf Först om 30 år kan det nya växande trädet i så fall börja binda den koldioxid som vi släppte ut när vi eldade upp det. Och då tar det 70 år till att binda själva trädets kolmassa. Men vi har högst 20 år på oss… Ved är inget hållbart bränsle. Källa: www.iea.lth.se/ephu/EPHU_3_110325.pdf

De 20 värst drabbade sönderfallande staterna jämfört med de 20 starkaste på listan

Födseltal, antal barn per kvinna 20

Andel av befolkningen som är under 30 år (%)

Antal döda per 1000 levande födda Barnadödlighet 2010 Antal döda per 1000 levande födda