Tvärkulturella möten i det sociala arbetet med äldre biståndshandläggares erfarenheter Anna Olaison. universitetslektor socialt arbete Linköpings universitet & Sandra Torres, professor sociologi ssk socialgerontologi Uppsala universitet & Emilia Forssell, universitetslektor socialt arbete Ersta Sköndal högskola

Syftet med presentationen Bakgrund till projektet & inklusive dess teoretiska ingångar Resultat från en delstudie som belyser biståndshandläggares uppfattningar av tvärkulturella möten och invandrarskap

Varför designades projektet Tidigare forskning hade visat att trots att vi inte har en enda representativ studie om äldre invandrare så finns det många föreställningar om dessa äldre och om migrantfamiljer. Vi visste också att vissa typer av äldreomsorgstjänster – såsom anhörigstöd – gavs oftare till dessa äldre medan äldre med sådana bakgrunder inte fanns med på andra typer av verksamheter. Forskning om föreställningar om tvärkulturella möten inom hälso- och sjukvårdssektorn hade visat att dessa spelar en roll för bemötande.

Forskning om institutionell kategorisering Få studier om hur institutionell kategorisering påverkar olika delar av det sociala arbetets praktik Särskilt ovanligt: Äldreinriktat socialt arbete Få studier om institutionell kategorisering & tvärkulturella möten ”Tvärkulturella möten utgör en utmaning för institutionell kategorisering” – stämmer det? Få studier om hur förståelser av sociala positioner inverkar på institutionella samtal, förhandlingar och kategorisering Tidigare forskning tenderar att fokusera på en social position åt gången (ålder eller kön eller etnicitet)

Forskning om behovsbedömning – nya frågor Ökade krav på standardisering har lett till prioriteringar avs. vissa behov (medicinska och omvårdnadsmässiga framför sociala). Vad händer när vissa gruppers behov anses vara "mer sociala" än andra (jfr. behovet av kulturanpassad vård och omsorg)? Äldre som kan argumentera för behov av hjälp har enklare att få önskemål ansedda legitima, lättare tillgång till serviceinsatser Vad händer när äldre som inte behärskar svenska genomgår en behovsbedömningsprocess?

Forskning om uppfattningar av ”etniska andra” Tyder på att dessa uppfattningar kan ha en inverkan på tvärkulturella möten inom välfärdssektorn Har ännu inte fokuserat på hur dessa uppfattningar påverkar interaktionen mellan myndighetsföreträdare och klienter med olika bakgrund. Visar att kunskapen är begränsad/olika fördelad om skärningspunkterna mellan uppfattningar om etniska andra i förhållande till olika andra sociala positioner (etnicitet & genus, etnicitet & ålder, etnicitet & klass).

Dessa kunskapsluckor antyder att… …. det kan vara fruktbart att utgå från forskning om institutionell kategorisering, behovsbedömning och förståelser av etniska ”andra" för att belysa de utmaningar som är förknippade med tvärkulturella möten inom äldreomsorgen

Varför är det intressant att studera uppfattningar av tvärkulturella möten inom ramen för den svenska behovsbedömningspraktiken ? Demografisk utveckling av den äldre befolkningen i Sverige Befolkning 2012: 9 miljoner + –Andel äldre bland utrikesfödda: omkring 14% – Andel av de som är 65+ omkring 17% -Andel (av 65 + invånare) som är utrikesfödda: omkring 11% –Antal representerade ursprungsländer: 165 Ungefär hälften av dem är födda i ett nordiskt land och 90% i ett EU-land. En av tio är född i ett land utanför Europa –De tio största grupperna kommer från Finland, Tyskland, Norge, Danmark, f.d. Jugoslavien, Polen, Estland, Bosnien-Hercegovina, Ungern och Iran. Majoriteten av utlandsfödda äldre människor bor i Stockholm, Göteborg och Malmö..

Svensk forskning om “etniska andra” inom ramen för svensk äldreomsorg visar att… … äldre invandrare uppfattas utgöra en utmaning för svenska äldreomsorgen eftersom de antas ha särskilda behov –Det finns dock inte någon representativ studie av vilka dessa äldre personer är och vad de har för olika typer av behov …familjer (dvs. informella vårdgivare) när det gäller denna grupp äldre betraktas som en "tillgång" för sektorn –Det är inte ovanligt, till exempel att man i den svenska äldreomsorgspolitiken tar för givet att dessa familjer, och deras äldre - föredrar sina "egna" arrangemang av vård och omsorg … denna grupp äldre är överrepresenterade i statistiken över vissa typer av insatser (exempelvis anhörigvård)

Metoder & material 12 fokusgruppsintervjuer med biståndshandläggare från 7 olika stadsdelar/kommuner Totalt har 60 biståndshandläggare intervjuats Tematiska analyser 200 Utredningar och beslutsdokument 100 som berör utlandsfödda äldre och 100 svenskfödda 100 kvinnor och 100 män Denna presentation utgår från analyser av fokusgruppsmaterialet

Att belysa biståndshandläggares uppfattningar av tvärkulturella möten och invandrarskap Vilka uppfattningar har biståndshandläggare om tvärkulturella möten inom äldreomsorgen och vilka utmaningar utgör dessa? Hur påverkar dessa uppfattningar behovsbedömningsprocessen? Syftet med intervjustudien

Först värt att notera… Utmaningar som är specifika för tvärkulturella möten associeras främst med sent-i-livet- invandrare från kulturellt annorlunda länder som inte talar svenska, ofta mottagna i Sverige som flyktingar Biståndshandläggarna väl medvetna om att den äldreomsorgspolitiska konstruktionen av äldre invandrare i Sverige är problematisk: debatten är homogeniserande... … trots medvetenheten: tendens att referera till invandrade äldre i homogeniserande termer

Sammanfattningsvis Språkhinder upplevs som en utmaning. Äldre invandrare och deras familjer upplevs relatera annorlunda till behovsbedömningsprocessen (och den roll som biståndshandläggare har). Biståndshandläggare känner sig osäkra på hur de ska agera när de träffar äldre människor med invandrarbakgrund och deras familjer. Äldre invandrare och deras anhöriga uppfattas ha svårt att artikulera sina behov och hantera behovsbedömningsprocessen på ett lämpligt sätt (dvs i enlighet med normen eller vad äldre personer med svensk bakgrund brukar göra). Biståndshandläggare som möter passiva äldre anser att det är utmanande att bedöma deras behov

Konflikten mellan skälig levnadsnivå och lika behandling: Den verkliga utmaningen? Socialtjänstlagen betonar uttryckligen att det övergripande syftet med kommunens äldreomsorg är att hjälpa äldre att upprätthålla självständighet. När biståndshandläggare möter äldre som inte eftersträvar detta utan förväntar sig hjälp med allt utmanas grunden för arbetet. Svensk lagstiftning föreskriver att äldre genom behovsbedömningsprocessen skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Vad innebär det: Det som äldre svenskar normalt förväntar sig?

Avslutningsvis… De intervjuade biståndshandläggarna beskriver behovsbedömningar av äldre invandrare som en balansgång mellan –å ena sidan respekt för individuella behov som uttrycks, –å andra sidan det faktum att de (myndighetsrepresentanter) förväntas följa riktlinjer som förespråkar likabehandling Riktlinjer speglar normalfall (standard) och därmed även normer. Risk för orättvisa bedömningar?

Hur kan jag få mer information? gsprojekt/identifying-needs-in-elderly- clients/