Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälsolyftet och LSH-studien
Advertisements

Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
METODIK FÖR FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE I PRIMÄRVÅRDEN
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Nationella riktlinjer för diabetesvården Centrala rekommendationer
diabetes prevention kungssten – dpk
Hälsa ur olika perspektiv
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Gävleborg förskriver flest antal FaR i landet Regina Bendrik leg sjukgymnast/specialistsjukgymnast PV FaR-samordnare
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Handlingsplan för barn och ungdomar Hälsosamtalet i skolan
Hälsolyftet Jolanda van Vliet Verksamhetschef Folkhälsocentrum (FHC)
Införande i Landstinget Gävleborg
Jämlikhet – en hälsofråga
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
Utbildning landstingsfullmäktige Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan.
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Västernorrlands län. Målbaserad ersättning i hälso- och sjukvården Kommentarer ur Västernorrländskt perspektiv Markus Kallioinen.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor Välkommen!
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
De nationella riktlinjerna: Vad innebär de för läkaren? Levnadsvanor och läkarrollen 2012 – Lars Jerdén Lars Weinehall.
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
CAN undersökningen våren 2013 Drogvanor i årskurs 9 i Norrbottens län Kommunredovisning 28 oktober 2013.
en modell att arbeta hälsofrämjande i ett vårdvalssystem
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Formuläret Liv & hälsa år 2008 November 2008/ Margareta Lindén-Boström & Carina Persson Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008.
Hälsoskola för nyanlända under etablering
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
Vilka sjukdomar lider finländarna av?
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Landstingets flerårsplan 2013–2015 Nya perspektiv.
Hälsa.
Fetare men friskare – 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och.
Presentation till Hälsobokslut 2008
Hälsoval Skåne: Vårdgivaren ska på individnivå arbeta med hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge.
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Susanne Fredén och Karin Kauppi
Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård 15 nov 2012.
Ingemar Götestrand Goda exempel på hälsoinriktad struktur Vårdprogram Flödesmodeller Livsstilsteam Livsstilsmottagning Hälsorum Egenvårdsrum.
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka och Hälsokontroller inom primärvården Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare VO vuxenpsykiatri Lund.
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
HFS nationella indikatorer för hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Personen som kommer till Friskvården i Värmland
Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Så här dokumenteras Hälsosamtal i COSMIC.
Jannette Grahn Vera Lisa Brunzell
Presentationens avskrift:

Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare

Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013 var medellivslängden för män 78,9 och för kvinnor 82,7 år. I riket under samma period: män 79,7 och kvinnor 83,5 år. Hjärt- och kärlsjukdomar är de främsta orsakerna till sjuklighet och död i riket såväl som i länet. Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskar över tid men är fortfarande högre i länet i jämförelse med riket. 90 procent av orsakerna till hjärtinfarkt är väl kända och kan förklaras av levnadsvanor som rökning, matvanor, fysisk inaktivitet, alkoholvanor, psykosocial påverkan och biologiska riskfaktorer som övervikt, hypertoni, blodfettsrubbning och diabetes (Yusuf et al, 2004). I Gävleborg finns en högre andel invånare med övervikt och fetma, som äter lite frukt och grönsaker och en högre andel som snusar jämfört med riket. När det gäller fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol och rökning är risknivån däremot i stora drag som i riket (Nationella folkhälsoenkäten, 2014). http://www.regiongavleborg.se/A-O/Vardgivarportalen/Halsoframjande-halso--och-sjukvard/Aktuellt/Halsoframjande-samtal-till-lanets-40-aringar/

Gävleborgs hälsosamtal Hälsosamtal med 40-åringar har systematiskt pågått i Gävleborg sedan 2001 (Gästrikland sedan 2001 och Hälsingland sedan 2006) Hälsosamtalet ingår i hälsocentralens basuppdrag och ska erbjudas länets nyblivna 40-åringar Kallelse till hälsosamtal med förbokad tid görs från respektive hälsocentral Hälsocentralen erhåller målrelaterad ersättning per genomfört samtal Hälsosamtalet är kostnadsfritt för deltagaren Hälsosamordnaren på hälsocentralen genomför hälsosamtalen Avdelningen Folkhälsa och Hållbarhet samordnar och metodutvecklar utifrån uppdrag från Hälsovalskontoret

Mål och syfte För länet: För verksamheten: För målgruppen: Det övergripande målet är att öka befolkningens hälsa och välbefinnande För verksamheten: Att kalla 100% av alla som fyller 40 år 2015 60% ska delta i hälsosamtal Få medarbetarna på HC engagerade i hälsosamtalen För målgruppen: Öka kännedom om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa Stimulera till egna hälsofrämjande och förebyggande insatser Identifiera och ge särskilt stöd till levnadsvaneförändring till personer som löper risk att drabbas av sjukdom

Hälsosamtalet innehåller: Hälsosamtalsenkät Mätning av midjemått Mätning av längd och vikt för beräkning av BMI P-glukos Blodtryck Finns en eller fler riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom beställs lipidstatus En personlig stjärnprofil hjälper deltagaren att bedöma sina förutsättningar och möjligheter för en god hälsa och minska risken för framtida sjukdom Enkla råd, rådgivande samtal, kvalificerat rådgivande eller annan åtgärd erbjuds utifrån deltagarens enkätsvar, stjärnprofil, hälsostatus och önskemål Dokumentation i hälsosamtalswebben samt kort dokumentation i patientjournal Uppföljning utifrån behov .

Stjärnprofilen Stjärnprofilen används som visuellt pedagogiskt hjälpmedel Stjärnprofilen gör det lättare att sammanfatta helheten och visa hur olika delar hänger ihop Full udd är optimalt De flesta får inte en perfekt åttauddig stjärna, men den pekar på möjligheter och förbättringsområden som i många fall har spridningseffekter

Material till hälsosamtal Informationsbrev att skicka ut tillsammans med kallelsen Hälsosamtalsenkät Journalblad med mätvärden Min stjärnprofil   Manual och ytterligare information finns på www.regiongavleborg.se/halsosamtal

Utvärderingar Det finns olika utvärderingar och forskningsrapporter som visar olika resultat kring hälsoundersökningar/hälsosamtal: Gävleborgs 40-års hälsosamtal: hälsosamtalen är omtyckta och deltagarna upplever att de får stöd till förändring nästan hälften har förändrat sina levnadsvanor i positiv riktning få faktiska förändringar är påvisade, men de personer som hade högre risk för hjärt- och kärlsjukdom förändrade sina levnadsvanor i större utsträckning än de med låg risk. Västerbotten: Goda effekter ses i form av minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom bland deltagare jämfört med icke deltagare och även på befolkningsnivå. Internationellt: generella hälsokontroller för vuxna reducerar inte risken för dödsfall, eller risk för dödsfall på grund av hjärt-kärlsjukdomar eller cancer SBU bedömer att populationsscreening av riskfaktorer och interventioner för hjärt- och kärlsjukdom är kostnadseffektivt.

Deltagande i hälsosamtal (av de inbjudna) 2014 Kostnadsfritt 2013 Kostnadsfritt 2012 2011 Totalt 54% 48% 41% 44% Erbjudande med tid 61% 60% 49% Erbjudande utan tid 19% 25% 17% 18%