UPPLYSNINGEN ca 1700-1789.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Anna Herdy, Södertörns högskola, Huddinge –
Advertisements

Ideologiernas framväxt
Amerikanska revolutionen Före revolutionen
Livsåskådning och religion
Liberalism Konservatism
Amerikanska revolutionen
Renässansen Under senmedeltiden utvecklades i hamnstäderna en kulturrörelse som senare kom att kallas för Renässansen Själva ordet renässansen betyder.
UPPLYSNINGEN.
Vad är en revolution? Snabb förändring.
UPPLYSNINGEN.
Franska revolutionen Startskottet på den demokratiska utvecklingen i Europa.
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Revolutionernas tidevarv
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Varför ska vi läsa om franska revolutionen?
Franska revolution 1 juli 1789 var det mycket oroligt i Paris.
FRANSKA REVOLUTIONEN
Orsaker till den franska revolutionen
Det handlar också om hur människor ska vara mot varandra.
HÖGMEDELTIDEN 1000 – 1300 Förändringar som gör att vi kan tala om en ny period: - Treskiftet - Hjulplogen Som i sin tur leder till…
Det politiska tänkandet
Upplysningen Revolutionernas epok Lina Johansson, Gnosjöandans kunsk. centrum gy, Gnosjö –
Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.
Amerikanska revolutionen Före revolutionen
Industriella revolutionen
En gemensam tanke om hur man vill förändra och göra samhället bättre.
Franska revolutionen 1789 Paris 14 juli 1789  .
Medeltiden.
Ideologier Att jämföra.
Demokrati (= folkstyre) Från grekiska orden ”demo” (folk) och ”kratia” (välde eller styre) Började i Aten för ca 2500 år sedan Där fick alla vuxna fria.
Tidsperiod V.47 Nya tiden V.48 Upplysningstiden V.49Revolutionerna
TEMA: Nationalism Introduktion, Del 3
TEMA: Nationalism Introduktion, Del 3
Olika sätt att tänka om samhället och världen…
Välfärd och Ideologier
Upplysningen.
Makt som låg i ett fåtal händer. Folket uteslutna från politiska processer. Riksdagen representerade 10% av befolkningen. Folket ville ha mer makt!
Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.
REVOLUTION! Amerikanska 1773, Franska 1789.
Epokerna – del 1.

Den franska revolutionen
”All offentlig makt utgår från folket”
Demokrati och vår Riksdag
Tolkningsverktyg Historia är inte “det som har hänt” utan tolkningar av det som har hänt. För att kunna organisera historisk information finns olika verktyg.
Förnuftets tidsålder Upplysningen.
Epok under 1600-talet ( talen)
Hur såg deras perfekta stat ut?
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Frihetstiden
Tillståndet i landet Andel av befolkningen Betala skattRöst i riksdagen Första ståndet (adel) 1%SkattebefriadeEn röst Andra ståndet (präster) 1%SkattebefriadeEn.
Utkik Historia: s , Frihetstiden
Amerikanska revolutionen
Franska revolutionens orsaker: Adelns privilegier -rätt jaga på allas mark -rätt ta ut avgifter på byarnas kvarnar, bagarbodar och vinpressar -rätt att.
Politik och revolution. Begrepp Egendom (Locke)—att äga sig själv, sitt arbete, arbetetsresultat Individualism - staten ska skydda individernas intressen.
Vilka olika grupper gav sig iväg från Europa? Vilka var deras mål?
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Medeltiden Läxförhör 1 Vad ska vi kunna?
En samling idéer om hur ett bra samhälle bör styras
Amerikanska Revolutionen
Med betoning på Kina, Upplysningstiden och Franska revolutionen.
Människan ska upplysas genom logik och förnuft
DEN FRANSKA REVOLUTIONEN
FRANSKA REVOLUTIONEN.
Ideologier.
En samling idéer om hur ett bra samhälle bör styras
Revolution Snabb förändring så att den politiska och/eller ekonomiska makten i samhället förändras.
UPPLYSNINGEN ca
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Presentationens avskrift:

UPPLYSNINGEN ca 1700-1789

I Europas länder var befolkningen uppdelade i tre stånd Kungen var tillsammans med religionen det sammanhållande kittet för samhället Kungen/Kyrkan Adeln var skattebefriad, och fick tjänst hos kungen på släktskap och inte nödvändigtvis efter kompetens Adel Resten av befolkningen. Extremt heterogen grupp, stora skillnader mellan borgare och bönder Borgare och bönder

Borgarnas ökade självständighet - Ökad läskunnighet - Tryckerikonsten - Umgås på Caféer - Högläsning Filosofi, idéer och nyttiga uppfinningar sprids Grunden för upplysningsfilosoferna; de nya opionsbildarna

Framstegstro & Förnuft Människan ej syndfull utan liknas vid ett oskrivet blad Erfarenheter fyller på bladet, förnuft Människan utvecklas! Samma sak med samhället -> samhälle som skapar positiva erfarenheter för människan = bättre människor formas!

John Locke (1632-1704) Ifrågasätter kungadömet (av guds nåde) Naturrätten – individens rätt till sin egen person och egendom Staten ska styras av lagstiftande församling som väljs genom fria val Staten får ej ta ut skatt utan medgivande

Samhällsfördraget Rätt till liv Rätt till frihet Rätt till egendom Rätt till revolt (om inte staten sköter sig)

Voltaire (1694-1778) Samhällsförändring med förnuft Föraktade kyrkan Ingen tilltro till gemene man, bilda ej arbetarna Upplyst despot

Montesquieu (1689-1755) Statens makt skulle delas i tre delar Den verkställande (regeringen/kungen) Den lagstiftande (parlamentet) Den dömande (högsta domstolen)

Rousseau (1712-1778) Direktdemokrati Statens roll var verkställande Naturalismen (naturen mot kulturen) Barnpedagogik

Upplysningen Tron på empirin Kyrkans minskande makt Optimism och nyttighetsdyrkan Naturrätten Kritik mot dåvarande statsskick Nya vetenskapliga rön Upplysningen Nyttiga uppfinningar Amerikanska revolutionen Förbättringar inom jordbruket Kolonialkrig mellan England och Frankrike Fortsatt kolonialisering Industriella revolutionen Ny ekonomi Frihandel Franska Revolutionen