UPPLYSNINGEN ca 1700-1789
I Europas länder var befolkningen uppdelade i tre stånd Kungen var tillsammans med religionen det sammanhållande kittet för samhället Kungen/Kyrkan Adeln var skattebefriad, och fick tjänst hos kungen på släktskap och inte nödvändigtvis efter kompetens Adel Resten av befolkningen. Extremt heterogen grupp, stora skillnader mellan borgare och bönder Borgare och bönder
Borgarnas ökade självständighet - Ökad läskunnighet - Tryckerikonsten - Umgås på Caféer - Högläsning Filosofi, idéer och nyttiga uppfinningar sprids Grunden för upplysningsfilosoferna; de nya opionsbildarna
Framstegstro & Förnuft Människan ej syndfull utan liknas vid ett oskrivet blad Erfarenheter fyller på bladet, förnuft Människan utvecklas! Samma sak med samhället -> samhälle som skapar positiva erfarenheter för människan = bättre människor formas!
John Locke (1632-1704) Ifrågasätter kungadömet (av guds nåde) Naturrätten – individens rätt till sin egen person och egendom Staten ska styras av lagstiftande församling som väljs genom fria val Staten får ej ta ut skatt utan medgivande
Samhällsfördraget Rätt till liv Rätt till frihet Rätt till egendom Rätt till revolt (om inte staten sköter sig)
Voltaire (1694-1778) Samhällsförändring med förnuft Föraktade kyrkan Ingen tilltro till gemene man, bilda ej arbetarna Upplyst despot
Montesquieu (1689-1755) Statens makt skulle delas i tre delar Den verkställande (regeringen/kungen) Den lagstiftande (parlamentet) Den dömande (högsta domstolen)
Rousseau (1712-1778) Direktdemokrati Statens roll var verkställande Naturalismen (naturen mot kulturen) Barnpedagogik
Upplysningen Tron på empirin Kyrkans minskande makt Optimism och nyttighetsdyrkan Naturrätten Kritik mot dåvarande statsskick Nya vetenskapliga rön Upplysningen Nyttiga uppfinningar Amerikanska revolutionen Förbättringar inom jordbruket Kolonialkrig mellan England och Frankrike Fortsatt kolonialisering Industriella revolutionen Ny ekonomi Frihandel Franska Revolutionen