Reflexioner över skuggbudgetar Seija Ilmakunnas Direktör, Löntagarnas forskningsinstitut Seminarium ”Skuggbudgeten – analytisk genomgång” Ekonomiska Samfundet

 Några generella iakttagelser  Regeringens budgetsförslag som en jämförelsepunkt  De tre skuggbudgetarna i jämförelse - Sannfinländarna - Centern - Vänstern  Hur kan man utveckla skuggbudgetar? I den här framställningen:

 Skuggbudgetar varierar mycket i längd och form Sannfinländarna: - 30 sidor, text och tabeller, 6 ”paketen” Centern: 6 sidor, ”punkt”-text och diagram, ”bort med byråkrati” –åtgärder Vänstern: 9 sidor, text och tabeller, tillfälliga och permanenta förändringar  Regeringens budgetsförslag som en jämförelsepunkt - ändringar i relation till budgetförslaget  Beskrivningen av den ekonomiska situationen saknas eller den är knapp  Hur realistisk måste tidtabellen vara? - propositionen kan vara väl motiverad, men tidtabellen är orealistisk – vilket är vitsordet? Några generella iakttagelser

Utvecklingen av BNP i två ekonomiska kriser 1996 Källa: Statistikcentralen & Taloudellinen katsaus, syksy 2014 (VM) 1989 =100 & 2007 =100

Nedskärningar och skattehöjningar i statsbudgeten Källa: Taloudellinen katsaus, syksy 2014 (VM) md euro

 Det behövs nya anpassningsåtgärder cirka 3 miljarder euro för att minska statens skuldkvot  Det behövs periodisering: en alltför stor skärpning av finanspolitiken är inte önskvärd  Förslag: 1 miljard euro genomförs år 2015 och också år 2016 och 2017 (1+1+1)  En periodisering förutsätter att regeringen genomför strukturprogrammet målmedvetet  Åtstramningen med 3 md euro minskar tillväxten med 1,5 -3 md euro (0,75 -1,5 procentenheter)  Talousongelmien taudinmääritystä - nykykriisi vs luvun lama - rakennekriisi vai suhdannekriisi? - mitkä ovat Suomen viennin ongelmat?  Millaisia lääkkeitä? - mikä on rakenteellisten ongelmien luonne?  Työmarkkinoiden kehitystekijöitä - verkottunut tuotantotapa muuttaa työvoiman kysyntää - mitä on työmarkkinoiden polarisaatio? - koulutus ja työmarkkina-asema Finanspolitisk expertgrupp i januari 2014

Anpassningsåtgärdernas storlek Källa: Taloudellinen katsaus, syksy 2013 & syksy 2014 (VM) md euro

Källa: Statistikcentralen, Taloudellinen katsaus, syksy 2014 (VM) Statens inkomster och utgifter

Statsskuld i relation till BNP Källa: Statistikcentralen, Taloudellinen katsaus, syksy 2014 (VM) %

Underskottet jämfört med regeringens budgetförslag Md euro

Ökningar och minskningar i utgifter jämfört med regeringens budgetförslag

Skattehöjningar och skattelindringar jämfört med regeringens budgetförslag

 Förslag till förändringarna på utgiftsidan: Ökningarna: 1,8 md euro Viktigaste : - underhållet av trafikleder (300 mn euro) - statsbidrag till kommunerna (200 mn euro) - statligt stöd till bostadsbyggande (150 mn euro) - stöd till finansiering för tillväxtföretag (150 mn euro) - förbättring av bosättningsbaserade (FPA) förmåner (146 mn euro) Minskningarna: 0,8 md euro Viktigaste : - reformering av utvecklingsbistånd (500 mn euro) - företagsstöd (200 mn euro) - kostnader relaterade till invandringen (50 mn euro)  Förslag till förändringarna på inkomstsidan: Skattehöjningarna: 1,4 md euro Viktigaste : - samfundsskatten höjas från 20 procent till 22 procent (350 mn euro) - skattehöjningar för höginkomsttagare, -lindringar för låginkomsttagare (169 mn €) - reformer av koncernsbeskattning (150 mn euro) - förmögenhetsskatt återställs (150 mn euro) - reformering av dividendbeskattningen (114 mn euro) - också: nya intäkter från bekämpningen av svarta ekonomi (200 mn euro) Skattelindringarna: 0,7 md euro Viktigaste: - elskatten (250 mn euro) - beskattningen av bränsle (200 mn euro) - höjning av momsgränsen & större hushållsavdrag (200 mn euro) Sannfinländarna I

 Relativt stora ändringar både på utgiftssidan och skattesidan  Utgiftsökningarna är 1,8 md euro och -minskningarna är 0,8 md euro (nettoökningen 1 md euro) i relation till regeringens förslag  Skattehöjningarna är 1,4 md euro och skattelättnaderna är 0,7 md euro (nettoökningen är 0,7 md euro)  Större underskottet (1,0 - 0,7 = 0,3 md euro) i relation till regeringens förslag  Större del av inkomster av statens sålda egendom skall användas för att finansiera det här underkottet  Den största förändringen är reformering av utvecklingsbistånd (500 mn €): tidtabellen, realismen?  Ekonomiska effekter av många reformer har analyserats med SISU mikrosimuleringsmodellen! Sannfinländarna II

Sannfinländarna Hur skuggbudgeten påverkar budgetbalansen? md euro

 Förslag till förändringarna på utgiftsidan: Ökningarna: 330 mn euro Viktigaste : - nedskärningarna i barnbidraget avskaffas (113 mn euro) - underhållet av trafikleder (70 mn euro) - stödet till jordbruket (55 mn euro) Minskningarna: 330 mn euro Viktigaste : - reformering av hemvårdsstödet avskaffas (100 mn euro) - speciella besparingsåtgärder (85 mn euro) - nya kapitalinsatser åt universiteten avskaffas (75 mn euro)  Förslag till förändringarna på inkomstsidan: Skattehöjningarna: 735 mn euro Viktigaste : - avdragsrätt för räntor reduceras vid koncernbeskattningen (300 mn euro) - strängare skatteplikt för utländska arbetsgivare (300 mn euro) - barnavdrag i beskattningen tas inte i bruk (70 mn euro) Skattelindringarna: 728 mn euro Viktigaste: - tills vidare onämnda skattelättnader för företagsamhet (150 mn euro) - skatteavdrag för företagare (129 mn euro) - små aktieinkomster skattefria (105 mn euro) - skattelättnader till låg- och medelinkomsttagare (gränsen ) (94 mn euro) Centern I

 Förslaget är budgetneutralt i relation till regeringens förslag : - ökningarna och minskningarna i utgifter motsvarar varandra (0,3 md euro) - skattehöjningarna och skattelindringarna motsvarar varandra (0,7 md euro)  Centern är nöjd med regeringens finanspolitik på makronivå (samma utgiftsnivå, samma inkomstnivå) i det här avseendet  Mera inre förändringar på skattesidan än i utgifter jämfört med regeringens linje (0,7 md euro vs. 0,3 md euro)  Skatteförändringarna gäller mest företagsbeskattningen; utgiftsförändringarna gäller mest stöd till barnfamiljer  I skuggbudgeten saknas en beskrivning av ekonomiska förhållanden och utsikter  Och också motivering för ändringarna i utgifter och skatter saknas  Talousongelmien taudinmääritystä - nykykriisi vs luvun lama - rakennekriisi vai suhdannekriisi? - mitkä ovat Suomen viennin ongelmat?  Millaisia lääkkeitä? - mikä on rakenteellisten ongelmien luonne?  Työmarkkinoiden kehitystekijöitä - verkottunut tuotantotapa muuttaa työvoiman kysyntää - mitä on työmarkkinoiden polarisaatio? - koulutus ja työmarkkina-asema Centern II

Centern Hur skuggbudgeten påverkar budgetbalansen ?

Förslag till förändringarna på utgiftsidan: Ökningarna: 1,2 md euro (0,5 permanenta, 0,7 tillfälliga) Viktigaste permanenta : - nedskärningarna i sociala förmåner avskaffas (210,5 mn euro) - pensioner, barnbidrag, utkomstskydd för arbetslösa, studiestöd - statsbidrag till kommunerna (120 mn euro) - förebyggande arbete mot våld (32 mn euro) Viktigaste tillfälliga : - underhållet av trafikleder (150 mn euro) - renovering av trafikleder (130 mn euro) - aktiva arbetsmarknadsåtgärder (100 mn euro) - skolor som lider av fuktskador (100 mn euro) - FoU - utgifterna (100 mn euro) Minskningarna:inga Förslag till förändringarna på inkomstsidan: Skattehöjningarna: 0,8 md euro Viktigaste : - windfall-skatt bevaras (100 mn euro) - förmögenhetsskatt återställs (150 mn euro) - skattehöjningar för höginkomsttagare, -lindringar för låginkomsttagare (97 mn €) - källskatt för dividender i beskattningen av begränsad skattskyldig (200 mn euro) - åtgärder mot andvändningen av skatteparadis i offentliga upphandling (200 mn €) - också: nya intäkter från bekämpningen av svarta ekonomi (40 mn euro) Skattelindringarna: 0,2 md euro Viktigaste: - höjning av moms-gränsen (165 mn euro) - avdrag för utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen som förut (15 mn €) Vänstern I

 Behovet av finanspolitiska stimulanser framme i skuggbudgeten  Utgiftsökningarna är 1,2 md euro och inga minskningar - 0,5 md euro är tillfälliga ökningarna, 0,7 md euro permanenta  Skattehöjningarna är 0,8 md euro och skattelättnaderna är 0,2 md euro (nettoökningen är 0,6 md euro) - skattehöjningarna är permanenta  Större underskott (1,2 - 0,6 = 0,6 md euro) i relation till regeringens förslag  Större underskott finansieras med ökad statlig låntagning  På vilken grund skiljs tillfälliga från permanenta utgiftsökningarna?  Talousongelmien taudinmääritystä - nykykriisi vs luvun lama - rakennekriisi vai suhdannekriisi? - mitkä ovat Suomen viennin ongelmat?  Millaisia lääkkeitä? - mikä on rakenteellisten ongelmien luonne?  Työmarkkinoiden kehitystekijöitä - verkottunut tuotantotapa muuttaa työvoiman kysyntää - mitä on työmarkkinoiden polarisaatio? - koulutus ja työmarkkina-asema Vänstern II

Vänstern Hur skuggbudgeten påverkar budgetbalansen ?

 Ökad progressivitet i förvärvsinkomstbeskattningen i alla tre skuggbudgetar  Alla är också villiga att ge mera pengar för underhållet av trafikleder (70 – 300 mn euro)  Alla är också eniga att garantipension måste höjas och nedskärningarna i barnbidraget avskaffas  Talousongelmien taudinmääritystä - nykykriisi vs luvun lama - rakennekriisi vai suhdannekriisi? - mitkä ovat Suomen viennin ongelmat?  Millaisia lääkkeitä? - mikä on rakenteellisten ongelmien luonne?  Työmarkkinoiden kehitystekijöitä - verkottunut tuotantotapa muuttaa työvoiman kysyntää - mitä on työmarkkinoiden polarisaatio? - koulutus ja työmarkkina-asema Några gemensamma drag

Några förslag:  En mer gemensam struktur för alla skuggbudgeter Beskrivning av: - den ekonomiska situationen (nu och de kommande åren) - den generella finanspolitika linjen (behövs det stimulans eller åtstramning) - viktiga utgiftsminskningar och –ökningar - viktiga skattehöjningar och –lindringar  Den stora linjen och dess motivering lönar sig att presentera tydligt  Syn också på andra delar av den offentliga sektorn : - beslut som gäller kommunernas utgifter och skatter - budgetpolitiska restriktioner gäller den hela offentliga sektorn  Regelbunden öppen diskussion om skuggbudgeten: - flera sakkunniga kommenterar och deltar i debatten - mera publicitet – mera intresse  Talousongelmien taudinmääritystä - nykykriisi vs luvun lama - rakennekriisi vai suhdannekriisi? - mitkä ovat Suomen viennin ongelmat?  Millaisia lääkkeitä? - mikä on rakenteellisten ongelmien luonne?  Työmarkkinoiden kehitystekijöitä - verkottunut tuotantotapa muuttaa työvoiman kysyntää - mitä on työmarkkinoiden polarisaatio? - koulutus ja työmarkkina-asema Hur kan man utveckla skuggbudgetar?

Källa: Statistikcentralen Offentliga sektorns utgifter 1990 – 2012 md euro

TACK!