Skatteplanering för småföretag – lönsamma tips och råd Eget Företag 2014

Vad är skatteplanering? En eller en serie åtgärder inom lagens råmärken för att minska skatten sådant som lagstiftningen uttryckligen eller underförstått godkänner Skatteplanering är inte skatteflykt eller skattefusk Det finnsgråzoner och mer eller mindre oseriösa skatteupplägg Dålig klang – förut självklart för alla att skatteplanera. T ex göra avdrag för det som är avdragsgillt. Jämna ut inkomster i koncerner genom koncernbidrag. Utjämning mellan år genom p-fond, tantiem. Mest effektivt – låta bli att ta upp inkomster och dra av utgifter som inte är avdragsgilla… ej ovanligt men förbjudet! Fusk – felaktiga fakturor, Gråzoner – överränta på inlåning i fåab. Arbetskläder, konferensresor. Oseriösa upplägg – räntesnurror, dubbelkrokar, Cypernbolag (låg bolagsskatt, inget låneförbud) 2 2 2

Målen för skatteplaneringen Minska marginalskatten genom omfördelning mellan åren Skjuta skattebetalningen framåt i tiden Minska den totala skatten på en inkomst Omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster (?) OBS! Bara uppräkning – inga förklaringar här! 3 3 3

Intressanta inkomstnivåer För personer som är fyllda 65 år vid årets ingång gäller följande brytpunkter (pga det förhöjda grundavdraget): 2010: 390 500 och 551 100 2011: 418 200 och 574 000 Brytpunkten – när ska jag bet statlig inkomstskatt? – taxerad inkomst (inkomst efter allmänna avdrag men före grundavdrag) Skiktgränsen – beskattningsbar inkomst (inkomst efter grundavdrag) Skiktgränsen enl lag x förändring KPI 0506-0606 4

Lön, utdelning eller näringsinkomst 2014/2015 Kvar efter skatt på intjänad 100-lapp Skattenivå 32% Löneuttag (AB) –25 år 66 kr Löneuttag (AB) 26–64 år 53-58 kr Kapitalbeskattad utdelning (AB) 62,40 kr Tjänstebeskattad utdelning (AB) 53 kr Vinst (enskild firma) –25 år 68–73 kr Vinst (enskild firma) 26–64 år 60–68 kr Positiv räntefördelning (enskild firma) 70 kr Löneuttag För åldersgruppen födda 1938–1944 skiljer sig utfallet vid löneuttag kraftigt beroende på lönenivå (utökat jobbskatteavdrag med 20 procentenheter nedsatt skatt upp till 100 000 kr i löneinkomst och 5 procentenheter nedsatt skatt mellan 100 och 300 000 kr i löneinkomst). Dessutom påverkas utfallet av nivån på övriga inkomster, t ex uttagen ålderspension under året. Som bäst kan det bli ca 75 kr kvar för ägaren vid löneuttag (lön upp till 100 000 kr samtidigt som pensionen är låg) och något mindre kvar vid högre löneuttag och högre pension. Åldersgruppen födda 1937 och tidigare är den kanske mest intressanta skattemässigt. Här är nivån på arbetsgivaravgifterna nämligen 0%, vilket t ex innebär att det kan bli nära 80 kr kvar i fickan för privat konsumtion på löner upp till brytpunkten. 1937 och tidigare får ca 80 kr kvar i fickan vid lön upp till brytpunkten Näringsidkare Räknat med 29,71% egenavgifter första halvåret 2010 (1 karensdag) och 28,97% egenavgifter andra halvåret 2010 (7 karensdagar). Vi har också räknat med nedsättningen med 5 procentenheter av egenavgifterna på inkomster upp till 200 000 kr. Av tabellen nedan framgår det att blir mer kvar på den delen av inkomsten och något mindre kvar på inkomster över 200 000 kr. * Gäller endast dem som inte har tagit ut full ålderspension vilket är möjligt från 61 år

Marginalskatteplanering Minska inkomsten vid nivåer över brytpunkten pensionssparande periodiseringsfond expansionsfond skogskonto/betalningsplan ackumulerad inkomst planera löneuttagen Hur blir din framtida marginalskatt? Praktiska exempel ! Brytpunkter 2008 o 2009# Pensionssparande Beloppsgränser Ej tjänstepension i ens o HB Vartannat år P-fond ens o HB 30% Högst 6 år Ryggsäck Expansionsfond Outtagna vinster får beskattas lika som AB Kan återföras dåliga år = bättre än AB Sänkt expfondsskatt nästa år. Skogskonto Ins på konto, beskattning vid uttag Ackumulerad inkomst Aktieförsäljning Vid nedläggning (återföring fonder o vm mm) Avgångsvederlag Minst 50 000 (och minst 50 000 över B1) Löneuttag Årsskifteslön – kontantprincipen Hur blir din framtida marginalskatt? Bättre att skatta mer nu om inkomsterna blir mycket höga i framtiden. Pensionsspara goda år – inte dåliga när marginalskatten är låg 6 6 6

Inkomstfördelning inom familjen Två sorters skattemässiga makar företagsledare medhjälpande make Medhjälpande make högst marknadsmässig lön 90 kr/timme utan motivering Lön till barn 16-årsgräns marknadsmässig lön Utnyttja reglerna om jobbskatteavdrag och låga socialavgifter för vissa åldersgrupper

Skjuta skatten framåt Pensionssparande (?) Periodiseringsfond Expansionsfond Skogskonto/betalningsplan Uppskov vid byte av bostad Tantiem Momsredovisning kvartalsvis eller årsvis Koncernbidrag i ”ojämna” koncerner Paketering av tillgångar i dotterbolag P-fond AB 25% 6 år Schablonintäkt (ränta) 2,99% x IB Uppskov Ränteskatt 0,5% x uppskovsbelopp Överavskrivningar – tidigareläggning av avdrag Framskjuten beskattning = osäkerhet om framtidens skatteregler 8 8 8

Minska den totala skatten Skattefria förmåner/ersättningar motion och friskvård, jul- och minnesgåvor privat sjukvård traktamenten och reseersättningar Utlandsarbete i ett land med lägre beskattning bolag utomlands? Nära 65 år – skjut fram inkomsterna lägre socialavgifter och högre jobbskatteavdrag Årsskiftesplanering i inkomstslaget kapital Beloppsgränser förmåner Årsskiftesplanering i kapital – bra med praktiska räkneexempel här ! - Realisera vinster för att kvitta mot förluster - Fördelning av räntor mellan makar - Återföra uppskovsbelopp för att kvitta mot förluster - Realisera förluster för att kvitta mot vinster 9 9 9

Omvandla arbetsinkomster (?) Räntefördelning i enskild firma och HB Kapitalbeskattad utdelning istället för löneuttag Transaktioner med aktiebolaget ränta på inlåning hyra ut till bolaget Minimering av tjänstebeskattad kapitalvinst 100 basbeloppsregeln ackumulerad inkomst Tabeller följande bilder Räntefördelning utnyttja sparad räntefördelning vid nedläggning 10 10 10

Skillnad AB/EF – motion, t ex gymkort Skillnaden är uppseendeväckande stor mellan att en utgift inte är avdragsgill för en enskild näringsidkare medan den räknas som skattefri förmån för en aktiebolagsägare (och bolaget dessutom får avdrag för kostnaden och kan lyfta den ingående momsen). Utgår vi från en företagare som ligger på högsta marginalskattenivån (57%) blir förhållandet nära 1:4, dvs kostnaden blir fyra gånger högre för den enskilda näringsidkaren. För alla med inkomster under brytpunkten (med marginalskatt på upp till 32%) blir skillnaden förstås mindre men förhållandet blir ändå nära 1:3. Ett gymkort för 6 000 kr kostar netto för bolaget 4 700 kr eftersom utgiften är avdragsgill (bolagsskatt 22%). Ja, egentligen kostar det faktiskt ytterligare lite mindre eftersom den ingående momsen får lyftas (6% idrottsmoms ger baklängesräknat 5,66% x 6 000 kr i ingående moms). För aktiebolagsägaren är förmånens skattefri (personalvårdsförmån) och kostar alltså inte denne något privat och för bolaget blir det inte heller några arbetsgivaravgifter att redovisa. För en enskild näringsidkare med 57% marginalskatt som ska använda pengar från sitt företag att betala motsvarande gymkort krävs ca 18 000 kr i intäkt (exklusive moms) till firman för att det netto efter skatt och egenavgifter ska finnas 6 000 kr kvar att betala gymkortet med. För den med marginalskatt på 32% krävs en intäkt exklusive moms på ca 11 000 kr. Och eftersom kostnaden inte är avdragsgill i den enskilda firman (eftersom den räknas som en privat utgift), får heller inte någon ingående moms lyftas.

Jämförelse AB/EF – privat sjukvård, t ex ögonoperation Privat sjukvård är en icke avdragsgill kostnad oavsett företagsform. Skillnaden mellan enskild firma och aktiebolag är ändå kolossal eftersom det för aktiebolagsägaren räknas som en skattefri förmån som bolaget heller inte behöver redovisa arbetsgivaravgifter på. En utgift för exempelvis en ögonoperation på 50 000 kr kostar ett aktiebolag ca 64 000 kr efter effekten av 22% bolagsskatt (bolaget måste alltså ha en intäkt på ca 64 000 kr exklusive moms för att kunna betala utgiften på 50 000 kr). För aktiebolagsägaren blir det alltså ingen kostnad privat eftersom förmånen är skattefri. För en enskild näringsidkare med 57% marginalskatt som vill betala motsvarande ögonoperation med firmans pengar krävs en intäkt exklusive moms på närmare 150 000 kr för att det netto efter skatt och egenavgifter ska finnas kvar 50 000 kr att betala ögonoperationen med. För den med marginalskatt på 32% krävs en intäkt exklusive moms på drygt 90 000 kr.

Lokal i bostaden För de flesta enskilda näringsidkare med lokal i bostaden är avdragsmöjligheten närmast marginell. Har man lokalen i den egna privatbostadsfastigheten finns ett schablonavdrag på 4 000 kr per år om man jobbar hemma minst 800 timmar per år. Låt oss utgå från den siffran, dvs att näringsidkaren har rätt till ett sådant avdrag. Värdet på det avdraget med tanke på inkomstskatt och egenavgifter blir drygt 2 000 kr vid en marginalskatt på 32% och närmare 3 000 kr vid en marginalskatt på 57%. För en aktiebolagsägare gäller andra regler och möjligheter. Eftersom bolaget är en egen juridisk person kan lokalen hyras ut till bolaget och hyran, så länge den är marknads-mässig, beskattas med 30% kapitalskatt. Samtidigt får bolaget avdrag för hyran. Om vi antar att lokalen (t ex ett kontorsrum i en villa i en av storstäderna) har en marknadsmässig hyra på 5 000 kr per månad ger det en årshyra på 60 000 kr. För bolaget blir nettokostnaden efter effekten av bolagsskatten (22%) 47 000 kr. För aktiebolagsägaren blir effekten att han har ca 40 000 kr kvar i fickan efter kapitalskatt (räknat på 60 000 kr i hyra och ett avdrag på 3 000 kr vilket Skatteverket anser vara ett normalt avdrag vid uthyrning till eget bolag av ett enstaka kontorsrum). Vid uttag av en lön på 60 000 kr inklusive arbetsgivaravgifter skulle det bli ca 20 000 kr kvar för bolagsägaren vid 57% marginalskatt och ca 35 000 kr vid 32% marginalskatt.