SYFILIS, lues

Historik Första fall omtalades i Italien i slutet av 1400-talet, Columbus sjömän Snabb spridning genom franske kungen Karl VIII trupper Franska sjukan (mb. Gallicus), italienska sjukan,spanska sjukan Syfilis slutet 1700-talet Dikt från 1500 talet där Herden syfilus som smädar gudarna o till straff slås med denna sjukdom

Etiologi Spiralformad bakterie Treponema pallidum

Epidemiologi Ca 20 fall årligen i Malmö 200 fall 2010 i Sverige MSM och personer från högendemiska områden

Smittvägar Sexuellt överfört Blodsmitta Kongenital smitta

Epidemiologisk indelning: Tidig latent: <2 år, hög smittsamhet, SML Sen latent: >2 år, låg smittsamhet, ej SML

Klinisk indelning Tre stadier: primärstadium 7-90 dagar sekundärstadium 1 mån-2 år tertiärstadium 10-30 år

Primärstadium Oömt hårt sår s.k. hård schanker Penis, vulva, vagina, analt, oralt Lymfkörtlar svullna oömma Spontanläker på några veckor

Sekundärstadium Den store imitatören Hudutslag, roseol slemhinneförändringar i mun och underliv Generell lymfkörtelsvullnad Allmän sjukdomskänsla

Tertiärstadium 1/3 av obehandlade patienter, 2/3 läker spontant Hud och skelett, gumma, svårläkta sår Kardiovaskulär, aortaaneurysm Neurosyfilis

Neurosyfilis Meningovaskulär, dementia paralytica, tabes dorsalis Strokesymtom: hemipares,afasi Psykiska symtom: demens, megalomani Blixtsmärta, ataktisk gång,reflexbortfall Ögonsymtom: Argyll-Robertsonpupill, opticusatrofi

Behandling Tardocillin im 1g/vecka i 2 veckor vid tidig och 3 veckor vid sen syfilis Doxycyklin 100mgx2 i 15 dagar vid tidig och 30 dagar vid sen syfilis Neurolues: Bensyl-pc iv

Diagnostik PCR från sårsekret Serologi specifik: syfilisantikroppstest, TPPA Serologi ospecifik: WR, VDRL

Screeningtest I Skåne används sedan 10-tal år syfilisantikroppstest Alternativa test är VDRL, WR

Diagnos Primärstadiet: PCR sårsekret, serologi kan vara negativ Sekundärstadiet: alla serologier pos Sen latent/ tertiärstadiet (ej smittsam): syfilisantikroppstest pos, WR och VDRL oftast neg men kan vara positiva

Vid misstanke om sjukdom ska prover tas men vad säger en positiv serologi hos en för övrigt frisk person?

Positiv syfilisserologi utan kliniska symtom Adekvat behandlad syfilis Utläkt syfilis Annan treponematos Sen latent syfilis

Treponematoser Yaws, Bejel, Pinta Serologiska test som vid syfilis Ej neurologiska/kardiovaskulära komplikationer Ej kongenital smitta Endemiska i Afrika, Sydostasien, Central- Sydamerika, Mellanöstern

Positiv serologi på CSH 2005-2010 99 st 22 st MSM: 16 tidig syfilis, 1 behandlad, 5 oklar duration 11 st hetero: 10 män tidig syfilis samtliga smittade i utlandet,1 kvinna tidig syfilis, smittad i Sverige 7 st tidigare behandlade i Sverige

Positiv serologi 59 st positiva från endemiska områden 42 st enbart pos syfilisantikroppstest, övriga låg titer VDRL/WR Samtliga bedömdes som rest efter tidigare behandling/ utläkta/ sen latent Om neurologiska symtom utfördes LP Ingen hade patologisk CSF

Hälso-och sjukvård för asylsökande och flyktingar, allmänna råd från SoS (1995:4) ”efter hälsosamtal ska ansvarig läkare ta ställning till vilka prover som är aktuella. Om individen har sådan bakgrund att det är mycket liten risk för smittsamma sjukdomar ska inte prover tas”

Konsekvenser av syfilisdiagnos Psykiskt trauma hos redan svårt belastade individer och deras anhöriga Orimliga förhoppningar på behandlingen Risker med behandlingen (allergi)

Förslag till syfilisscreening MSM Symtom som föranleder misstanke om syfilis Patologiskt neurologstatus