Erik Salaneck Infektionskliniken UAS

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nedre luftvägsinfektioner
Advertisements

Välkomna till vår information om A (H1N1)vaccinering
Resemedicinska vaccinationer
Akut bronkit Sigvard Mölstad.
Hud- och mjukdelsinfektion ,
Hepadnaviridae DNA-virus HBsAg - ytstruktur dagar Vanligen dagar Inkubationstid.
Behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppenvård
TBC Kungliga Norrländska Lungsotssanatoriet. Varje år dog svenskar i lungsot under slutet av 1800-talet.
Smittspårning tbc 2012 Ing-Marie Einemo, smittskyddssjuksköterska.
Handläggning av svår sepsis/septisk chock och meningit
Grekiska, ”flöde av säd” Annika Johnsson Centrum för sexuell hälsa
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Antibiotikaval Norrman / Pikwer ©
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Okomplicerad cystit i slutenvård
Per Björkman Infektionskliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö
Göran Stenlund Inf klin MSE.
PNA-dagar i Boden mars 2013 Nya Strep-A Jenny Gillberg ANL Produkter ANL produkter
NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
FARLIGA INFEKTIONER.
Tuberkulos.
SAMHÄLLSFÖRVÄRVADE NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Nedre luftvägsinfektioner (NLI) / akut bronkit (AB)
Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård
Faktorer hos människan
Tuberkulos – fortfarande aktuellt Jerker Jonsson SMI.
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Temporalisarterit Polymyalgia reumatika
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Personalföreläsning HEPATIT Personalföreläsning Lars Goyeryd.
Tuberkulos – aktuella resistensproblem
Urinvägsinfektioner hos barn
SYFILIS, lues.
Om sjukdomen, smittspridningen och beredskapen.
Lunginflammation Håkan H Dec 2006
Herpes Zoster Bältros Helveteseld ( ild)
HIV/AIDS.
Kroatienresenären med feber och muskelvärk
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
DOKTORN SOM DETEKTIV!.
Smitta och laboratorieinfektioner
Fall 2 – Mannen från Svarta Havet
Nedre luftvägsinfektioner
Birgitta Sundén Handledare: Lena Serrander och Britt Åkerlind
PNEUMONI Elinor Boeke.
Hörnstenar Noggrann diagnostik Väl genomförd behandling
Behandling av nedre luftvägsinfektioner
Terapiriktlinjer.
Antibiotikabehandling
NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Nedre luftvägsinfektioner
Vaccination mot influensa
Akut exacerbation av KOL – handläggning på vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland.
Vaccination för riskgrupper Sanne Hovmöller Överläkare Infektionskliniken Sunderby sjukhus.
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
ÖVRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Zikavirus ur en smittslyddsläkares perspektiv Hans Fredlund Docent, smittskyddsläkare Smittskyddsenheten Laboratoriemedicinska länskliniken Universitetssjukhuset.
Scarlatina (scharlakansfeber) Etiologi:  -hemolytiska streptokocker grupp A som bildar erytrogent toxin Drabbar mest barn, 3 – 10 år. Inkubationstid 2.
Hepatit A Kallades förr epidemisk gulsot Smittämne: ett picorna-virus (heparnavirus). Smittväg: fekal-oral. Inkubationstid 15 – 50 dagar. Smittsamhet:
Ellen Westerlund ST-läkare Klinisk mikrobiologi
Rebecca Johansson ST-läkare, Klinisk kemi
Diverse övriga infektioner
Frida Wilske Infektionsläkare
Akut exacerbation av KOL – handläggning på vårdcentral
Maria Kivi hiv/STI samordnare
Tularemi.
Mats Ericsson Smittskyddsläkare Region Uppsala
Vinterkräksjuka/calici
CWD (avmagringssjuka)
Presentationens avskrift:

Erik Salaneck Infektionskliniken UAS Infektionsjukdomar Erik Salaneck Infektionskliniken UAS

Innehåll Nephropatia epidemica Tularemi Mykobakterier och TBC Mykoplasmapneumoni TBE Morbilli

Sorkfeber- NE Bunyaviridae CCHF, Hantavirus, Rift valley, California encephlitis, HFRS Puumala, mild form av Hantavirus (HTN-virus) hemoragisk feber RNA-virus Artropod-vertebratcykler

Hantavirus Puumalavirus Seoul Dobrava Hantaan (HTN): hantvirus pulmonary syndom Eurasiska hanatavirus Feber Trombocytopeni Interstitiell nefrit

Puumala Mild HFRS (hemorrhagic fever with renal syndrome) Endemisk i norra och numera mellersta Sverige Sprids ffa av skogssork (Myodes glareolus) Smitta genom inandning av urin/faeces Antal fall korrelerat till sorkantal Ökande antal fall

Statistik

NE-klinik Inkubationstid ca 2-6 veckor Ovanligt med hemoragiskt inslag Infuensaliknande symtom + Ryggvärk och buksmärta Symtom i regel 1-2 v Lab: trombocytopeni kreatininstegring

NE- diagnostik Antikroppspåvisning (ELISA + indirekt IF) Vaccin finns ej Förebyggande åtgärder Undvik kontakt med gnagare Undvik arbete i riskmiljö efter regn

Tularemi Tidigare ”norrländsk”-infektionssjukdom, numera förekommande allt längre söderut. Francisella tularernsis, gramnegativ bakterie Reservoire gnagare, i Sverige ffa hare Mer virulent variant förekommande i USA Potentiell bioterroragens

Tularemi Via insektsbett Inhalation av smittat damm Direkt kontakt med djur Vatten

Tularemi Ulceroglandulär Oculoglandulär Pharyngeal Tyfoid Pneumoni

Tularemi Snabb debut med HV, feber, frossa, sjukdomskänsla och trötthet Symtom beroende på smittväg Direktkontkt med djur eller bett ger Ulcererande sår Regional lymfkörtelförstoring Inandning av smittämne ger Pneumonibild

Tularemi- sår

lymfadenit

Tularemi- diagnostik Serologi Direktpåvisning med PCR Sår Obs! Labsmitta / smitta vid punktion!!!

Tularemi- behandling T. ciprofloxacin 500 mg x 2 i minst XIV Doxycyklin? USA: Streptomycin Aminoglykosider

TBC och andra mykobakterier Tuberculosis-komplexet Icke-TBC mykobakterier Långsamväxande Atypiska kan vara snabbväxande Syrafasta stavar

TBC 1/3 av världens befolkning kan vara smittade Co-morbiditet med HIV Latent och aktiv form Symtom: Trötthet Viktnedgång Svettning feber

Lung-TBC Produktiv hosta, blodig Viktnedgång Trötthet Nattliga svettningar Feber

Diagnos TST Röntgen Interferon-g assay Direktmikroskopi PCR Odling ”Go for the bug!”

TB- diagnostik TST- tuberculin skin test PPD Två steg 0-5 mm negativt, 10 mm positivt 6 mm hos immunsuprimerade Blåsbildning?

TST + - Billigt och enkelt Tekniska felkällor Korsreaktion med NTM BCG HIV, lymfom, viros, immunsupresiv behandling Spädbarn + gamla

IGRAs Interferon-gamma release assay Specifik för MTC Lägre korsreaktivitet med NTM Utvecklat för LTB-diagnostik Boostras ej av BCG Högre selektivitet vid immunsupression Inte så dyrt!

TB-diagnostik PCR Direktmikroskopi Snabb Mycket hög specificitet (MTC) Låg selektivitet Smittsamhet

TB-diagnostik Odling Resistensmönster Stam Art! Kan ta upp till 6 veckor!

TB-behandling Flera preparat, lång tid! Rifampicin Isoniazid Etambutol Pyrazinamid Finns som kombinationsbehandling Resistensmönster och njur/leverfunktion

TB-behandling Streptomycin PAS Aminoglykocider Fluorokinoloner amikacin (Biklin) Fluorokinoloner levofloxacin (Tavanic) moxifloxacin (Avelox)

Former av TBC Lung-TB (öppen? Cavernös?) Milliär Buk Urogenital Skelett (Mb Potts) CNS (meningit) Kardiell (perikardit) Lymfatisk

Provtagning i öppenvård SR PPD QuantiFeron Röntgen

NTM Atypiska mykobakterier eller miljömykobakterier Ej spridning mellan människor? Över 100 känd arter Långsam- och snabbväxande

NTM M. leprae, Mb Hansen MAC; M. avium complex M. fortuitum complex Miljösmitta Lungsjd, disseminerad, lymfadenit KOL och rökning predisponerar för lungsjd! M. fortuitum complex

NTM Lungsjukdom Lymfadenit Kutan- och mjukdelsinfektioner Skelett? MAC M. malmoense Lymfadenit Främst barn Kutan- och mjukdelsinfektioner M. marinum och ulcerans, fortuitumkomplexet Skelett?

Mykoplasmapneumoni Långdragen torrhosta + HV + desaturation Febril-subfebrilitet Oftast måttligt förhöjda inflammationsparametrar (CRP +LPK) SR Serologi PCR svalg + NPH Röntgen

Mykolplasmabehandling doxycyklin 100 mg x 1 x X Dubbeldos i 3-4 dagar kan övervägas vid svårare fall! erytromycin 500 mg x 2

TBE: tick-borne encephalits Flavivirus Gnagare och hjortdjur reservoar Fästingvektor, ixodes Vanligt förekommande i mellan-och östeuropa Inkubationstid vanligen 1-2 veckor

TBE symtom Huvudvärk Hög feber Kramper Tremor Trötthet Minnessvårigheter Personlighetsförändringar Förvirring

TBE diagnostik och vaccin Serologi blod IgM + IgG positiv vid aktiv infektion LP krävs inte för TBE-diagnos Grundimmunisering: tre doser Booster 3-5 år <60 år booster minst var 3e år Från 1 år

Mässling Ökande frekvens i sydeuropa Vaccination i endos from 1971 MPR from 1982 Boostervaccination (MPR) kan övervägas för årskullar 65-82 Genomgången infektion ger immunitet MPR ges vid 18 månader + 6-8 år

Tillägg från efter föreläsning! Rekommendation: Född 61-70: Om ej haft sjd – ge 2 doser med 5 års intervall. Född 71-80: Om ej haft sjd och ej vet att man två doser: ge en dos. Född -81 och framåt: ge ej ytterligare vacc.

Andrew Wakefield

Morbilli-exantem