Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prata inte med utan om en aktiv missbrukare
Advertisements

Kursbeskrivning Diabetes - Steg
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende
DIABETES TYP 1 ÄR EN KRONISK (OBOTLIG) SJUKDOM
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Nikotinläkemedel Receptfria läkemedel. Undantag Nicorette nässpray som är receptbelagt. Säljes på apotek och i livsmedelshandel. För önskad effekt är det.
Webbkollen hemma Följ upp förbättringsåtgärder för att säkra en trygg utskrivning Intervjustödet Webbkollen hemma kan användas vid uppföljning av åtgärder.
Peter Mangell Överläkare Kirurgiska kliniken
Måltiden som helhet Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form)
På avdelning och laboratorium
Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga?
Insulinbehandling Vid typ II-diabetes.
Diabetes Norrman / Pikwer © HYPOGLYKEMI
Bild 1 Hur använder vi KursInfo idag? Högskolan i Skövde.
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
För dig som har typ 2-diabetes
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Vad innebär hälsa för dig?
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
DIABETES MELLITUS =BRIST PÅ INSULIN.
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
Ämnesomsättningssjukdomar
Hälsa.
Smittspårarutbildning
Februari 2014 Kristina Yondt arlandagymnastiet
Hur ska man planera upp sina måltider?
Diabetes.
Kost för idrottare.
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Information till Dig som har diabetes,
Typ 1-diabetes Sveriges vanligaste obotliga och livshotande sjukdom hos barn varje dag insjuknar två barn i Sverige tre gånger fler barn insjuknar i diabetes.
Att överlåta en arbetsuppgift Formell kompetens Reell kompetens Hälso och sjukvårdspersonal Vad innebär en delegering? Elisabeth C Ekman, medicinskt ansvarig.
Diabetesfall för gruppdiskussion AT-dag / Eva Ekerstad.
Fotboll kräver mycket energi Vad ska man äta och dricka för att orka prestera på topp? Hur mycket ska man äta? När ska man äta?
Bra mat för unga idrottare Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Örebro Universitet & Restaurang Högskolan.
Repetition av näringslära
Hur gör vi för att barnen och deras föräldrar ska orka med sin diabetes och må bra ? Vad är nyckeln ?! Göran Lundström Barnkliniken.
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
Injektionsteknik och blodsockermätning. Injektionsområden Alternativa injektionsområden mage, skinka Insulin ska injiceras i fettlagret som finns underhuden.
TYP 1 DIABETES OM DIABETES TYP 1 BRITT-MARIE WEIDBY SEPTEMBER 2013.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan:
Delegeringsutbildning Insulin behandlad diabetiker Version 1 Del 3
Äta för att behålla en god hälsa
Energi och Näringsämnen
Undervisningsmaterial inför omdelegering Insulin Oktober 2017
Energi och Näringsämnen
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 23 mars 2018
Undervisningsmaterial inför delegering Läkemedel Reviderat den 23 mars 2018 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Undervisningsmaterial inför delegering Insulin Reviderat den 23 mars 2018 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Diabetes.
Leg Dietist ”Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått” Pernilla Larsson Leg Dietist
Kost för prestation.
Feber hos barn.
KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN
Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård
Insulingivning – Kort version
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Presentationens avskrift:

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 personer har diabetes i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning Ämnesomsättningssjukdom: sockeromsättningen drabbas Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Orsaker till diabetes Brist på hormonet insulin och/eller Försämrad insulinverkan (insulinresistens) Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Behandling vid diabetes Typ 1 Insulin (alltid) Motion Kost Typ 2 Viktminskning Tablett Insulin Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Insulinets funktion: Vid insulinbrist kan inte kroppen tillgodogöra sig det socker som finns i blodet. Insulinet sänker blodsockret genom att se till att socker används som: bränsle i musklerna lagras som energidepå i levern omvandlas till fett i fettväven Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Metoder för att mäta P-glucos Förr i tiden smakade man på urinen som var söt vid dia- betes. Teststickor + p-glucosmätare, visar det aktuella värdet i mmol/l. Blodprov som mäter HbA1c (mmol/mol), visar glucos- värdet i genomsnitt under de senaste 6-8 veckorna. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Olika former av diabetes Typ 1 - diabetes ca 10%: - ingen egen insulinproduktion Typ 2 - diabetes ca 85%: - minskad insulinproduktion, - nedsatt insulinkänslighet Sekundär diabetes: - diabetes som en följd av andra sjukdomar t ex hormonella rubbningar sjukdomar i bukspottkörteln behandling med vissa läkemedel ex. cortison Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Om en person inte mår bra: Ta P-glucos Kontakta sjuksköterskan Dokumentera Var observant på vad orsaken kan vara t ex ätit något, inte tagit sin medicin, har feber eller annat symtom. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Symtom på lågt p-Glucos (hypoglykemi) Utvecklas snabbt Exempel på symtom: förvirring hungerkänslor irritation, aggression hjärtklappning darrningar yrsel trötthet kallsvettighet, blekhet kramper mm. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Orsaker till lågt p-Glucosvärde (hypoglykemi) avstått måltid, mellanmål, för lång tid mellan måltiderna ätit för lite eller försenad måltid fysisk aktivitet / motionerat eller rört på sig mer än vanligt utebliven måltid för hög dos av tablett / insulin alkohol kräkningar / diarréer ändrat stickställe Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Åtgärder vid lågt p-Glucosvärde (hypoglykemi) Insulinkänningarna är individuella och kan med tiden ändras hos en och samma person. Vid långvarig diabetes kan symtomen för insulinkänning upphöra helt. Patienten bör äta något som höjer blodsockret! Obs! Om patienten har sänkt medvetandenivå så ge inget att äta eller dricka! Kontakta sjuksköterska omedelbart! Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Åtgärder vid lågt p-Glucosvärde (hypoglykemi), forts Ge t ex: 4 st druvsockertabletter (eller sockerbitar) mjölk (3 dl) eller juice (1,5 dl) eller annat sött som finns tillhands Upprepa vid behov efter 10 minuter Ge efter 30 minuter: 2 dl mjölk eller fil och en smörgås alternativt full måltid Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Symtom på högt p-Glucosvärde (hyperglykemi) Vanliga kännetecken ökad törst stora urinmängder trötthet dimsyn aptitförlust illamående muntorrhet djupandning Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Orsaker till högt p-Glucosvärde (hyperglykemi) för låg dos insulin/ tabletter för mycket mat/ mellanmål utebliven motion infektion feber stress hög vikt rekyl = kroppens egen reaktion på lågt p-Glucos Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Vad bör man tänka på vid: Infektioner: p-Glucos stiger och det kan tillfälligt behövas höjd insulindos. Ofta stiger p-Glucos innan symtomen på infektion uppträder. Magsjuka: insulin får inte uteslutas (kontakta alltid sjuksköterskan när en diabetespatient har magsjuka). p-Glucos kan behöva tas oftare (enligt sjuksköterskans ordination). Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Komplikationer vid diabetes Stora kärlen hjärtinfarkt, stroke och fotsår Små kärlen ögonförändringar och njurskador Nervpåverkan känselpåverkan Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Fotvård vid diabetes Förebyggande åtgärder Daglig inspektion av patientens fötter avseende hud, naglar, ev. felställningar, behåring på tår samt svullnad. Inspektera även patientens skor, tofflor, strumpor m.m. Håll patientens fötter och ben rena och mjuka med hjälp av god fothygien och mjukgörande crème. Undvik dock att smörja mellan tårna. Rapportera förändringar till sjuksköterska direkt. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Kosten vid diabetes - fördela maten över dagen Ger ett jämnare p-Glucosvärde. Frukost - lunch - middag och ett par mellanmål samt ett sent kvällsmål är en bra måltidsordning. individuell anpassning jämn fördelning över dagen obs! inte för lång nattfasta fiberrik kost fett av lämplig kvalitet och mängd minskat sockerintag, undvik socker i flytande form Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Olika insulinsorter Direktverkande Långtidsverkande Mixinsulin innehåller både långtids- och direktverkande insulin. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Insulingivning = ge alltid något att äta Många insulinsorter innehåller snabbverkande insulin vilket kan leda till lågt p-Glucos (hypoglykemi) om personen inte äter. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Förvaring av insulin oöppnad förpackning förvaras i kylskåp dvs mörkt och kallt (2-8 grader C) OBS! Får inte frysas. öppnad penna förvaras i rumstemperatur, ej över 25 grader C. Undvik direkt solljus. Hållbarhet högst 1 månad i rumstemperatur. Om en penna inte räcker till hela dosen kasseras den och en ny tas i bruk. Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19

Praktiska moment: Hygien Provtagning p-glucos Hantering och kassering av nålar och stickor Risk för stickskada Signeringslistan Injektionsteknik Hur kontaktar du sjuksköterskan Materialet används av sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård och särskilda boenden inför delegering av insulingivning i Dalarnas kommuner, utarbetat i samarbete med Högskolan Dalarna. Reviderad 2013-04-19