Tekniska verken i Linköping

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Sopsuganläggningar i Järfälla kommun nutid, framtid och utvecklingsplaner Ida Nordin, avfallsingenjör Det fick Bygg- och miljöförvaltningens.
Advertisements

Östersund 17 september 2013.
Geografi Henrik Carlsson.
Nu ska vi i motala och vadstena börja sortera våra matrester
Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker
Regionförbundets satsning på energi och miljö
Det är lätt & rätt att återvinna!
Insatsvaror, el, värme, etc.
Om samarbetet Syfte LRF och ICA arbetar tillsammans för att möta konsumenternas efterfrågan på mat producerad av svenska råvaror samt tydliggöra de mervärden.
Lisa.
Introduktion Frågor sist.
Naturvårdsverkets avfallsarbete – ”Från avfallshantering till resurshushållning” Catarina Östlund, Naturvårdsverket Miljömål om avfall – två.
Energiråd för butiker Hej och välkommen till detta möte som ska handla om energieffektivisering i butiker. Att inte riktigt veta hur situationen ser ut.
[Byt ut Avfall Sverige mot egna organisationen alternativt svensk avfallshantering där så är lämpligt.]
MILJÖBOKSLUT TONVIKT PÅ ENERGI Klimatavtryck – de växthusgaser vi alla är med och skapar. I snitt ger var och en av oss upphov till utsläpp av.
Omväldsanalys Avfall Sopberget ökar med tre procent per år i Sverige - dock har mängderna per person minskat något i Sverige senaste 4 åren Järfällas.
Tekniska Verken och Linköpings universitet som regional motor för en hållbar utveckling
Fossilbränslefri region
Vad är avfall och hur ska vi hantera det?
Strategiska mål för Tekniska nämnden. SCB undersökning Verksamhetsresultat Övergripande målStrategiskt målLägeNyckeltal Mål värde Utfall God kommunal.
Det lyser i grannens stuga – eller? analys av biologisk behandling i Sydost Avfallsplaner med stora ambitioner Miljömål med större ambitioner Alla är små….litet.
Vad gör Borås Energi och Miljö?
Simhallsöversyn Åke Roxberger och Ingrid Gyllfors
Många möjliga mål Morgan Johansson Skara kommun. Kommunen har ett brett ansvar Dagvatten Dricksvatten Avloppsvatten Vattendrag Sjöar Vattendirektivet.
/ / 2 Renova – miljöföretaget som gör mer.
Biogasutbildning 2011 Projektgrupp Swebgas Patrik Ullerud Maria Rydén Jesper Ring Mirel Kevric Emil Lundberg.
Energi- och klimatseminariet uppföljning 2014 Kerstin Angberg-Morgården, 11 juni 2014 Energisamordnare på Länsstyrelsen Dalarna.
Vatten är liv Av: Ludvig Nahnfeldt.
Sveriges första anläggning för flytande biogas
HÅLLBARA HILDA Halverad klimatpåverkan genom smarta lösningar.
Avfall och återvinning
REKO-möte Fjärrvärme Götene tätort: –Fjärrvärmenät –Köp av färdig värme från Vattenfall Hällekis samhälle: –Fjärrvärmenät –Produktion av fjärrvärme.
Varumärket Luleå kommun
Fiber är så mycket mer än bara snabbt internet…
Ekonomirapporten. April 2014 Ekonomiska nuläget och utvecklingen i kommuner och landsting.
Energikartläggning Utbildningsblock inom projektet ENIG (Energikartläggning är lite som att lägga ett pussel, där energianvändningen för olika delar i.
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Växtnäringsenheten, Linköping.
Så tycker småföretagarna om Kassaregisterlagen …eller historien om riktigt kassa register Undersökning FöretagarFörbundets webbpanel oktober 2009.
Hyllstofta Klippan Tel vx
Stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Anna Green, Miljöenheten.
Klimatsmart företagande Klimatsmart företagande Vilka är vi på Oskarshamn Energi Miljöarbete i det dagliga arbetet på Oskarshamn Energi Energibolagen.
Avfallshanteringssystemet
Ulrika Palme, Hållbara urbana VA-system Ulrika Palme Miljösystemanalys, Energi & Miljö Chalmers tekniska högskola.
Avfall och Återvinning Av Simon B, Calle, William och Gillis.
Miljömål och hållbar samhällsutveckling
Analys av avfallsläget i Östergötland. Utmaningar Bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökande mängd avfall Tillämpa avfallshierarkin ”Nytt” sätt.
SORTERA SOPOR Varför och hur
Bb. Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning 400 medlemmar – kommuner, kommunbolag - Privata företag är associerade medlemmar.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Uthållig kommun i Kalmar län Möjligheterna att producera biogas från kommunalt avfall Emmaboda Stefan Svenaeus Regionförbundet i Kalmar.
BESÖKET PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN VI HAR VARIT PÅ STUDIEBESÖK PÅ ÅTERVINNINGSCENTRALEN. ÅTERVINNINGSCENTRALEN ÄR EN SOPTIPP DÄR MAN KAN SLÄNGA SKRÄP SOM.
DalaAvfall är ett samverkansorgan mellan kommuner och kommunala bolag med ansvar för det lagstadgade renhållningsansvaret. Samverkan ska främja utveckling,
Förväntningar på Stockholmsregionens ekonomiska tillväxt April 2004 Fastighetsägarna.
Halmstads Energi och Miljö AB, HEM VÄLKOMNA till Samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken. Ändringstillstånd, optisk sorteringsanläggning för avfall samt avpaketeringsanläggning,
Carl-Olof Zetterman Ökad biogasproduktion.
©Tekniska förvaltningen, Gotlands kommun, Tekniska förvaltningens utredning om avfallshanteringen på Gotland efter 2005 Vad ska vi göra.
Hushållssopor/ Brännbart avfall blir fjärrvärme och el disktrasor plastleksaker kuvert post-it-lappar trägafflar mindre textilier (strumpor, trasor och.
Stockholmarnas avfallshantering Mars Inledning Metod Internetundersökning med 461 respondenter i Stockholm. Felmarginal Mellan 2 och 6 % Tidsperiod:
Renhållningen Matavfallsinsamling.  Nationellt mål – 50 procent av allt matavfall ska samlas in till år 2018  Över 200 kommuner i Sverige sorterar ut.
Insatsvaror, el, värme, etc.
De utmaningar vi arbetar med inom ramen för CITyFiED-projektet finns i många bostadsområden i Sverige och runt om i Europa. Med innovativa lösningar för.
Tekniska verken i Linköping AB (publ)
Renova AB Europeiska Investeringsbanken
Klimatvänlig fjärrvärme: Dåva 2, Umeå El 190 GWh
Övervakningskommittén
Varifrån kommer alla sopor – och vad händer sedan?
Insatsvaror, el, värme, etc.
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
Eva Svensson Myrin Konsult och forskare inom miljö och hållbara materialflöden, Miljö & Avfallsbyrån Plasten och klimatet.
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
Presentationens avskrift:

Tekniska verken i Linköping Avfall och återvinning, privattjänster Avdelningschef, Lars Peterson Tekniska verken i Linköping

Fjärrvärme Bredband Eldistribution Elenergi Elnät/Belysning Problemfri och ekonomisk uppvärmning av fastigheten! Bredband Ett enkelt sätt för att tillgodose kommunikationsbehovet i en fastighet! Eldistribution Elleveranser med hög leveranssäkerhet! Elenergi Elförsäljning med lokal närvaro! Elnät/Belysning Helhetslösningar för utomhusbelysningar! Återvinning/avfall Miljöriktig hantering av alla sorter avfall. Biogas En del i ett naturligt kretslopp, närproducerat fordonsbränsle! Vatten/avlopp Leverans av dricksvatten och omhänder- tagande av avloppsvatten! Energitjänster Kontroll på fastighetens energianvändning.

Korta fakta Närmare 300 000 kunder totalt i koncernen (inkl Bixia) 2017-04-07 Korta fakta Närmare 300 000 kunder totalt i koncernen (inkl Bixia) 972 anställda Intäkter: 5 852mnkr Ca 88 000 kunder i elnätet 2010 (70 000 i Linköping och 18 000 i Katrineholm) Ny (bild)

Nationella miljömål 2018: minst 50 % av Sveriges matavfall ska återvinnas genom biologisk behandling 2018: 40 % av matresterna ska behandlas biologiskt så att både energi och näring tas tillvara Sveriges nationella miljömål är att minst 35% av matavfallet från hushåll ska återvinnas genom biologisk behandling senast 2010. 2009 återvanns 21% av matavfallet och 2010 25% - och den siffran stiger stadigt i takt med att allt fler kommuner börjar med olika typer av insamling. Just nu håller Naturvårdsverket på att arbeta fram en ny nationell avfallsplan som ska gälla för 2012-2017. I Linköping vill vi överträffa de nationella målen! (Vårt mål är att 50% av allt matavfall ska återvinnas)

Naturlig energi Närmare hälften av vårt hushållsavfall är matrester av olika slag Matrester innehåller både näring och energi som kan göra nytta I Linköping blir våra matrester biogas och biogödsel i vår egen biogasanläggning Visste du att nästan hälften av vårt hushållsavfall är matrester/matavfall? Det här är en stor mängd näring som går till spillo. Använt på rätt sätt är matrester en värdefull resurs. Genom att sortera ut våra matrester och skilja det från vårt andra hushållsavfall kan vi ta vara på både näring och energin. I Linköping ska våra matrester bli biogas, som kan användas till fordonsbränsle. En stor del av Östergötlands bussar drivs t ex av biogas. Att sortera matavfall är alltså ett steg mot ett mer miljövänligt och hållbart samhälle.

Matavfallsinsamling i Linköping I april 2012 startade vi sortering av våra matrester Optisk sortering Gröna påsar delades ut till alla hushåll under mars månad Alla hushåll på en gång I Linköping, Motala och Vadstena kommun kommer alla att börja samtidigt med att sortera ut sina matrester. Startskottet går i april (2012) och då ska alla redan ha fått startpaketet som beskrevs tidigare. De kommer att delas ut under mars månad. Självklart gör det inget om man börjat sortera sina matrester redan innan april. Men det är i april som vi kör igång vår sorteringsanläggning så att den sorterar ut de gröna påsarna. Vårt mål är att återvinna så stor del av matavfallet som möjligt (minst 50%), därför hoppas vi att så många som möjligt börjar sortera matrester när startskottet går i april!

Gröna Påsen gör det lätt! Matresterna i den gröna påsen Påsen knyts med dubbelknut och slängs i den vanliga soptunnan Vi tar hand om resten! Du slänger dina matrester i den gröna Påsen. När det är dags knyter du en dubbelknut och slänger den gröna påsen i vanliga soptunnan – tillsammans med dina övriga hushållssopor. Svårare än så är det inte. När du har slängt din gröna påse tar vi hand om resten! Varför är påsen grön? Den klara gröna färgen gör det lätt för oss att automatiskt sortera ut matavfallet från övrigt avfall i vår optiska sorteringsanläggning. En kamera läser av den gröna färgen och ser till att de påsarna åker vidare mot biogasanläggningen. (Därför uppskattar vi om man undviker att använda påsar med liknande grön färg till sina vanliga sopor, och det är viktigt att använda den Gröna påsen bara till matrester)

2. 1. 3. 6. 4. 5.

Startpaket till alla hushåll Gröna påsar Egen hållare till gröna påsen Informationsfolder med sorteringsguide Vi ser till att du får fler gröna påsar när de börjar ta slut. Innan sorteringen av matrester startar kommer alla att få ett startpaket som gör det lätt att komma igång. Paketen delas ut under mars och beroende på om du bor i till exempel villa eller lägenhet kan det ske på lite olika sätt. Startpaketet innehåller Påshållare i plast Gröna påsar för ett halvår Informationsmaterial med sorteringsguide Hållaren tillsammans med de gröna påsarna fungerar som den du har idag för ditt hushållsavfall, men är mycket mindre. Även de gröna påsarna är små – och de har inga bärhandtag utan bara flikar att knyta med. Påsarna är mindre för att de inte fylls lika snabbt som vanliga soppåsen, samtidigt som det är viktigt att de slängs relativt ofta så att de inte blir kvar för länge i hållaren, då det kan börja lukta. Hållaren ser ut som den gör med många hål och utan lock, för att vara ventilerad. Ventileringen är viktig för att motverka lukt. I startpaketet finns också en broschyr med information om hur man sorterar sina matrester, vad man ska tänka på och hur processen ser ut i sin helhet från matrest till biogas. I broschyren finns dessutom en sorteringsguide som ger vägledning om vad som ska slängas i den gröna påsen och inte. Med startpaketet får alla hushåll gröna påsar som räcker i cirka ett halvår. När det blir dags ser vi sedan till att nya påsar delas ut. Hushåll med egen soptunna knyter en påse runt handtaget på soptunnan för att signalera att man behöver nya påsar (den tar man sedan bort när man fått påsarna). Hushåll i lägenhet tar kontakt med sin hyresvärd eller bostadsrättsförening.

Att tänka på Endast matrester i den gröna påsen Knyt alltid dubbelknut Fyll inte påsen mer än att du kan knyta ihop den Gäller både gröna påsen och övriga soppåsar Alla sopor ska ligga i påsar Det gäller både matrester och övrigt avfall, inget ska slängas löst Lösa sopor skapar problem i sorteringsanläggningen. Vilket innebär att matresterna inte kan återvinnas till biogas. För att det ska gå att ta vara på matavfallet är det viktigt att de påsar du slänger är hela och ordentligt knutna, så att inte matrester och övriga hushållssopor blandas. Det är därför viktigt att du alltid knyter en dubbelknut på dina soppåsar. Tänk också på att inte fylla påsarna för mycket. Då blir det svårt att knyta ordentligt – och överfulla påsar blir också känsligare och riskerar att gå sönder. För att inte riskera trasiga påsar och sammanblandning av matrester och övrigt avfall är det också viktigt att inget löst skräp slängs i soptunnorna. Dessa ställer till problem i sorteringsanläggningen.

Optisk sortering

Varför optisk sortering? Det är ett enkelt system för kunderna Konsekvensbeskrivning - Insamlingssystem, anläggningar, kommunikation, ekonomi, tidsplan Synpunkter från fastighetsägare m fl.

Fördelar och utmaningar Befintligt insamlingssystem kan användas Inget extra kärl för matavfall behövs Spar plats Insamling kan startas i hela kommunen samtidigt Kan byggas ut för fler fraktioner Tunga investeringar Separata insamlingsturer för grovavfall och löst avfall Statistik

Förberedelser Investeringar i anläggningar -optisk sortering och förbehandling Påsar för insamling Distribution av påsar Kommunikation en framgångsfaktor

Med fokus på kommunikation Bred kommunikations-kampanj Samarbete mellan Linköping, Motala och Vadstena Kommunikationsbyrå Fokusgrupper Positiv budbärare

Hur har det gått? Det kommer in många gröna påsar Positivt mottagande Folk känner sig väl informerade Beteendeförändring tar tid Löst avfall Verksamheterna implementeras efter hand

Positivt mottagande 91 procent tycker att det är positivt att matresterna återvinns till biogas och biogödsel 85 procent kände sig väl informerade inför starten 84 procent sorterar sina matrester i Gröna Påsen 90 procent tycker att det är en bra lösning för sortering av matrester

Resultat hittills Ca 5000 ton/år med dagens insamlingstakt exkl. verksamheter Renhetsgrad enligt plockanalys varierar mellan 90,3 och 98,6 procent i de fyra testområdena Nästan en tredjedel av matresterna slängs i onödan -minskning jämfört med plockanalyser 2011