Namibia
Yta : km2 14% skyddade områden Ekonomi: (% BNP) - Gruvdrift 20 - Jordbruk 10 - Binäringar 25 - Industri 20 - Tjänster 33 Invånare: 2,3 miljoner 15% analfabeter Medellivslängd : - kvinnor 63 år - män 62 år
Rössinggruvan
Entré till Rössinggruvan
Rössinggruvan (världens störst dagbrott - uranbrytning) - brytning från 1976 → 2023 ev ännu längre km 2 ( 3 km långt, 1km brett, 400m djupt) - världens 5:e uranproducent - Vattenfall har handlat med Rössgruvan i 11 år ton U308/år Ur tidskriften Södra Afrika nr
m 3 vatten används/dygn i ett av jordens vattenfattigaste områden stora arealer ödeläggs p g a uranbrytningen cirka 10 miljoner ton koncentrerad svavelsyra används/år områdena runt gruvan är förstörda av gifter
Naturskyddsföreningen i samverkan med SWEDWATCH (studier på plats) - Bristfällig information om hälso- och miljöproblemrisker vid uranbrytning på Rössinggruvan - Vid intervjuer med lokalbefolkningen framkommer fleråriga luftvägsproblem, cancer och diffus ohälsa - Tveksamheter finns beträffande kopplingen mellan Rössingruvan och de läkare och laboratorier som genomfört hälsokontrollerna - Tillräcklig lagstiftning och hälsokontroller saknas - Namibia har inte ratificerat alla internationella konventioner som berör uranbrytning - Stor osäkerhet råder kring hur nedläggningen av gruvan skall hanteras
Avfallshög på Rössinggruvans område avfallet är stort och radioaktivt under lång tid ( tals år) avfallshögarna täcks med finkrossad sten, minskar radonutsläpp 20-45% radioaktivt damm kan spridas från avfallshögarna och genom läckage till vatten som kan drabba både gruvarbetare och närboende
SWEDWATCH forts Staten ansvarar för - restaurering av gruvområdet - övervakning av det radioaktiva avfallet - rening av lakvatten från avfallshögar under lång tid framöver Myndigheterna som ansvarar för restaureringen: saknar kompetens och resurser korrumption Pengar fonderas till: stängning nedmontering av byggnader kontroll och övervakning av läckage men
Labor Resourse and Research Institute (LaRRI) Forskningsinstitut som undersöker: - arbetarnas rättigheter - industrins sociala inverkan på människor LaRRI har intervjuat 50 f d anställda gruvarbetare: - Ingen vet något annat om uranbranschen än att den skaffar jobb - Anställda har ingen kunskap om gruvindustrins negativa konsekvenser - Ingen använde skyddskläder - Ingen fick veta något om riskerna att bli sjuk för den som utsatts för strålning -Gruvarbetarna testas av läkare varje år men få fick tillgång till resultaten - På 80-talet började ledningen förtidspensionera sjuka arbetare som inte orkade arbeta längre - Ordförande Hilma Shindondola anser att man borde informera de som tänker börja arbeta på gruvan om riskerna