Ämnesportaler och SBIGs SBIGs som idé Gertrud Berger, Bibliotekstjänst.

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

Digitala portföljer Jonas Gustafsson ILU 15 december 2004

Advertisements

Svenska WebDewey Introduktion

Discovery Tools - blev det som vi trodde?

Strukturerad dokumentation och XML

5 söknycklar från Luleå universitetsbibliotek Du måste….

Nyttorealisering på 10 min

Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5

PDA som förvärvsmetod på universitets- och högskolebibliotek

Samarbete med Microsoft Office Sharepoint server 2007 Angelica Rydelius Bergman Välkommen!

Samsökning – vad och varför. Vad innebär ordet? •Att söka i olika databaser eller andra källor •Att söka utan att veta var man söker •Att söka utan att.

ADBJ Datalagringsdirektivet: vad gäller och vad händer? Daniel Westman

SKL bibliotek och e-böcker

Fujitsu 1. © Fujitsu 2008 Stockholm Libris inspirationsdag Kristian Wallin Anne Sandfær Fujitsu Services A/S.

Leveranser av data och sökningar i K-samsök Västarvets databaser Sammanslagen databas för publicering Port K-samsök webbservice SHM KB RAÄ Tekniska Nordiska.

”Svenska ämnesord” Skapandet av ett nationellt ämnesordssystem

Att använda sig av massmedier

Informationshantering

Att bygga en fungerande webbplats

Ämnesportaler och SBIGs Att bygga en SBIG Gertrud Berger, Bibliotekstjänst.

Postprojektet på uppdrag av SLB, Sveriges länsbibliotekarier Färgelanda den 28 januari 2010.

Hur kan jag låta andra få reda på vad jag har för geodata på enklast möjliga sätt?

Josefin Andersson & Gertrud Berger Att granska och värdera webbresurser Josefin Andersson & Gertrud Berger.

HS-utmaningen Kickoff

STANLI Metadata 2005/02/17 Nationellt arbete om Metadata Vilka problem kan vi lösa?

Rapport från Surveyföreningens webbpanelkommitté (2) - Kan vi få fram bra kvalitetsmått på webbpaneler? Mats Nyfjäll Frimis

Bedömningsmodell Mål för examensarbete Värderingsdimensioner Bedömningar Mål för examen.

Att hitta statistik Katarina Hjortsäter Nordiska Afrikainstitutet Afrikadag för bibliotekarier

SVEP Kungl. biblioteket Stefan Andersson, Uppsala universitet DP1:Interoperabilitet Stefan Andersson Enheten för digital publicering, Uppsala.

LOPAC - ett samarbetsprojekt Göteborgs UB, Växjö, Lund, Uppsala LIBRIS.

Eller formativt lärande…

Svenska WebDewey Introduktion

Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll

Först lite addenda till gårdagen …. (tomt element) eller (med elementinnehåll) attributet target för att identifiera ett mål Korsreferenser See especially.

Översikt biblioteks- och informationstjänster

Affärsidé - företagets vägvisare

Effektstyrning® av IT Vad är det? Varför då? Hur gör man?

TYSKA STEG 3 Fem arbetsområden: 1. Reisen und Schule in Deutschland

IV1021 Fö4– Planering och resurser

Introduktion till DITA

Folkbibliotek och e-böcker i KB:s uppdrag

Stefan Andersson, Uppsala universitet 1 TestSök Presentation av ett BIBSAM-projekt.

TEI Header Mats Dahlström Digitalisering av kulturarvet April 2007.

Sammanslagning av ämnesportalerna AGORA, KvinnWebb, Rättskällan och SamWebb Ann-Sofi Cullhed Uppsala universitetsbibliotek.

Informationssökning Magnus Olsson, Umeå UB Introduktionskurs Industriell ekonomi ht 2010 Tel

Sociologi & Socialpsykologi C Magnus Olsson, Umeå UB

W EBQUEST Vad är det?. W EBQUEST : HISTORIA OCH DEFINITION Konceptet Webquest utvecklades 1995 av Bernie Dodge i samarbete med Tom March vid San Diego.

Webbdesign Vittert vetande om webbdesign, SBe, PK

Andra nordiska mötet, 5-6 oktober 2004, Uppsala Jessica Lindholm, Lunds Universitets Bibliotek SVEP delprojekt 3-5 Jessica Lindholm, Lunds Universitets.

STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se DiVA Digitala vetenskapliga arkivet Ett arkiv.

Framsida Rubrik Underrubrik, namn, ort och månad.

T i p s - o c h r å d a k u t e n Kristina Berg Gabriella Alexandersson Institutionen för informationsteknologi och medier Praktisk informatik våren 2005.

INFORMATIONSSYSTEM Informationssystem: datoriserat system som stödjer en organisations informationsförsörjning VERKSAMHET avbildar Definitionen alltför.

Stockholms universitetsbiblioteks kurser En introduktion till EndNote X2 Stockholms universitetsbibliotek

Samma musik men olika teknik Tekniken byts ungefär vart femte år. Informationsinnehållet har oftast en livslängd som är 25–30 år, ibland ännu längre. Besluten.

1 Mjukvaru-utveckling av interaktiva system God utveckling av interaktiva system kräver abstrakt funktionell beskrivning noggrann utvecklingsmetod Slutanvändare.

Kulturgeografi C och D Magnus Olsson, Umeå UB

För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Algoritmer och datastrukturer Sorterings algoritmer.

Statistik C VT 2010 Informationssökning Magnus Olsson, Umeå UB Tel

Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.

Sammanfattning Sammanfattning: Universums uppbyggnad Universum består utav: 73% markenergi, 23% markmateria och 4% vanlig materia. Mörk energi=

Informatik C VT 2010 Informationssökning Magnus Olsson, Umeå UB Tel

Tidskrifts- och artikelsökning Sociologiprogrammet Term. 1 Forskning om välfärd och kultur Magnus Olsson, Umeå Universitetsbibliotek Umeå

SVEP Carolina Rediviva Stefan Andersson, Uppsala universitet DP1:Interoperabilitet Stefan Andersson Enheten för digital publicering, Uppsala.

Utforska och hitta information Problemet Historik Inspirationen Riktlinjer Att läsa: Kapitel 7 i kursboken.

Informationsinfrastruktur Välkommen till ett samarbete för att effektivisera åtkomst till dokument mellan och inom organisationer.

Informationssökning Informationsresurser och sökstrategi Universitetsbiblioteket Inga-lill Nilsson.

Vad krävs för att forskningsdata ska kunna hittas och användas?

(Företagsnamn) SWOT-analys

Syftet meden central Kundservice Effektivare kundkontakter

Betyg i moderna språk nu redan i år 6

Presentationens avskrift:

Ämnesportaler och SBIGs SBIGs som idé Gertrud Berger, Bibliotekstjänst

SBIGs som idé: Kärt barn har många namn Ämnesingång till kvalitetsbedömda informationsresurser på Internet Kvalitetskontrollerad ämnesportal Ämnesportal Portal Subject Based Information Gateway Quality-controlled Subject gateway Subject Gateway SBIG

SBIGs som idé: Vad? Sökbar och ämnesstrukturerad samling av Internetresurser Kvalitetsgranskat urval Ett eller flera ämnen Valt med hänsyn till målgrupp och ämne

SBIGs som idé: SST Samla Strukturera Tillgängliggöra

SBIGs som idé: Varför? Kvalité är svårt Stora träffmängder Finner inte allt

SBIGs som idé: Utmärkande drag 1 Urval SBIG: I/M Söktj: A Metadata SBIG: I/M Söktj: A Aktualitet SBIG: Hög Söktj: Låg Antal resurser SBIG: Begränsat Söktj: Stort

SBIGs som idé: Utmärkande drag 2 Tidsåtgång SBIG: Hög Söktj: Låg Kostnad/resurs SBIG: Hög Söktj: Låg Kvalité SBIG: Hög Söktj: Låg Struktur SBIG: Anpassad Söktj: Förekommer

SBIGs som idé: Exempel SamWebb ADAM: The Art, Design, Architecture & Media Information Gateway Renardus

SBIGs som idé: Metadatamodell För att hantera information Beskriva Strukturera Återsöka Administrera Presentera

SBIGs som idé: Metadatamodell: Exempel Rättskällan

SBIGs som idé: Metadatamodell: Exempel Detektor

SBIGs som idé: Metadatamodell: Exempel Bibliotek.se

SBIGs som idé: Dublin Core 1

SBIGs som idé: Dublin Core 2 Förh till innehållFörh till upphovFörh till version TitelUpphovsmanDatum ÄmneUtgivareFormat BeskrivningMedarbetareIdentifikator KällaRättigheterTyp Språk Relation Täckning

SBIGs som idé: Dublin Core 3 Enkelhet, bara 15 element Inget element är tvingande Alla element är upprepningsbara Förfina med Elements refinements och Encoding schemes Tillräckligt för att återsöka och identifiera dokument

SBIGs som idé: Ämneselementets särställning

SBIGs som idé: Ämneselementets särställning, Exempel Beyond Bookmarks CTW.htm CTW.htm

SBIGs som idé Genom att beskriva en webbplats med kvalificerad metadata möjliggörs effektiv sökning och hög kvalité.

SBIGs som idé: Inmatningsformulär Exempel OCLC Connexion terfaces/connexion_interface_640_01.htm

SBIGs som idé: Inmatningsformulär Exempel Fagenes Infoguide

SBIGs som idé: Inmatningsformulär

SBIGs som idé: Inmatningsformulär Exempel Svenska miljönätet Svenska miljönätet

SBIGs som idé: Sammanfattning 1 En SBIG består av kvalitetsvärderade och strukturerade resurser, vanligtvis webbresurser. Resurserna är selekterade utifrån bestämda urvals- och kvalitetskriterier samt försedda med adekvata beskrivningar - ungefär som katalogposter i en OPAC. Hela informationsstrukturen är anpassad efter ämne och målgrupp. De ständigt pågående urvals- kvalitets- och underhållsprocesserna garanterar en aktuell och kvalitativt högtstående produkt. Arbetssättet är tidskrävande och därmed kostsamt.

SBIGs som idé: Sammanfattning 2 Resurserna i en SBIG beskrivs/katalogiseras med metadata som i sin tur har stor betydelse för sökning och administration av en SBIG. Beskrivningens omfattning hjälper dessutom användaren att selektera i en träfflista utan att först behöva gå vidare till den aktuella resursen. Den bibliografiska kontrollen underlättas också genom att användaren kan identifiera ett visst objekt. För att kunna bygga upp den hierarkiska ämnesstrukturen i en SBIG är klassifikationsuppgiften nödvändig.