Kan demens bero på stress? Lena Johansson Sjuksköterska, Med Dr Neuropsykiatrisk Epidemiologi, Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi EpiLife, Sahlgrenska Academin

Stressbegreppet ● Fr. engelskans stress; tryck, spänning, påfrestning ● Inom medicinsk forskning: Stressbegreppet introducerades av fysiologen Hans Selye på 40-talet ● Anpassning av kroppens funktioner (Individens svar på påfrestning) Utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar ● Kan betyda både orsak och effekt ● Medicinska diagnoser: Akut stressreaktion, Posttraumatiskt stressyndrom, Utmattningssyndrom

Exponering - Stressor ■ En stressor är alltid individuell ■ Olika känsliga stressystem i hjärnan ■ Det är svårt att objektivt mäta eller värdera en stressor ■ Olika typer av stressorer: Livssituation, sjukdom, psykisk belastning, förlust: dödsfall, för hög aktivitetsnivå, för lite tid för återhämtning, fysisk orsak, sociala, rädslor etc… ■ Balans mellan krav och förmåga att hantera kraven Kombinationen höga krav och låg grad av kontroll är oftast kopplad till stress

Stressreaktionen ■ En livsviktig funktion som hjälper kroppen att prestera ■ Komplicerat samspel mellan hjärna och kropp - via nervsignaler, neurotransmittorer, hormoner och immunsystem ■ Aktivering av ”stressaxeln” - hypotalamus och hypofysen i hjärnan och binjurarna ■ Ohälsosamma stressnivåer – ger negativa känslomässiga effekter/symtom: Irritation, spänning, nervositet, rädsla, ängslighet, sömnproblem ■ Kortvarig stress kan vara bra för hälsan och förbättra prestationerna - Långvarig stress är ofta skadlig för kroppen

Stress och hjärnan ■ Långvarig överproduktion av kortisol - påverkar hippocampus, hjärnans främsta minnescentrum - påverkar signalsubstanserna i hjärnan - stör hjärncellernas normala ämnesomsättning ■ Kognitiva och känslomässiga förmågorna försämras: kunskap, tänkande minne, språk, koncentration och medvetande.

Påverkan på hjärnans anatomi Biologiska reaktioner Syfte: Att studera relation mellan stress i medelåldern och: Utveckling av demens Strukturella hjärnförändringar Hypotes Miljöfaktorer Påverkan på hjärnans anatomi Demens? Biologiska reaktioner Stress Personlighet Genetiska faktorer Glucocorticoid, Hippocampus atrophy, Aß and APP, Immune system,

I Midlife psychological stress and risk of dementia: a 35-year longitudinal population study Brain, 2010 Aug;133(Pt 8):2217-24 Stress i medelåldern ökade risken för demens

Stress och demens Kortisolpåverkan Atrofi/förminskning av Hippocampus Högre förekomst av Amyloid i hjärnan (djurstudier) Dysfunktionellt immunsystemet Blodkärlspåverkan

Kvinnoundersökningen Prospektiva Populationsstudien av kvinnor i Göteborg 1968 --- 1974 --- 1980 --- 1992 --- 2000 --- 2005 --- 1462 kvinnor deltog vid starten 38-60 år (födda 1918-1930) Inbjudan av olika åldersgrupper, Representativt urval, Långtidsuppföljning (etc………..)

En fråga om stress – 1968, 1974 och 1980 De senaste 5 åren Definieras som en subjektiv upplevelse av……………………. irritation, spänning, nervositet, rädsla, ängslighet eller sömnproblem, i relation till arbete, hälsa, familjesituation eller av annan orsak, under en månad eller längre. Kategoriserade som: • Ingen stress • Temporär stress (en period) • Frekvent stress (flera perioder/konstant stress)

Diagnostisera demens Neuropsykiatriska intervjuer Anhörigintervjuer Demensdiagnoserna baseras på information från: Neuropsykiatriska intervjuer Anhörigintervjuer Patientjournaler Registerdata Av 1462 kvinnor (1968), utvecklade 168 demens mellan 1968-2000

Demens i relation till stress (HRs; 95%CIs) Ingen stress Temporär stress Frekvent stress 1968 Ref. 0.9 (0.6-1.3) 1.6 (1.1-2.4) 1974 Ref 1.1 (0.7-1.7) 1.6 (1.1-2.3) 1980 1.4 (0.9-2.2) 1.6 (1.0-2.6) HR justerats för ålder, utbildning, civilstånd, barn, rökning, vinkonsumtion, fysisk aktivitet, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom och BMI.

Långvarig stress och demens 2.4 (1.2-4.7) 1.7 (1.0-3.1) Ref. 1.0 (0.6-1.7) 0.9 (0.6-1.5) Ingen stress Temporär stress Frekvent stress 5 år Frekvent stress 10 år Frekvent stress 15 år

II. Midlife stress associated with late-life brain II Midlife stress associated with late-life brain atrophy and white matter lesions: a 32-year population study Psychosomatic Medicine 2012;74:120-127 I den 2a artikeln ville se på sambandet mellan midlife stress och strukturella förändringar på hjärnan senare i livet. För att se om och i så fall i VILKA delar av hjärnan som var påverkade…

CT Stress and brain structural changes 1968 -- 1974 -- 1980 --------------------- 2000 Stress-data X X X CT Mean age 76 y Mean age 44 y Även här stress 68-74- och 80……………Här outcome, olika CT variabler……. I den här studien ingick de Q hade stress-data från 68, 74 och 80 OCH som hade gjort en DT hjärna vid u-s 2000. ….N=344. M Ålder. Study Sample N= 344

Studiedesign Frekvens av stress Stress: 1968 – 1974 – 1980 Hjärnröntgen 2000 (%) Ingen stress Temporär stress Frekvent stress 40 21 39

Stress och atrofi i temporalloben 2.5 (1.0-5.9) 1.5 (0.5-4.4) 1.0, Ref. Ingen stress Temporär stress Frekvent stress Justerat för ålder, rökning, högt blodtryck, kolesterol och midja- höftmått

Stress och förändringar i vitsubstansen 2.7 (1.3-5.4) 1.6 (0.7-3.8) Ref Ingen stress Temporär stress Frekvent stress

Resultat Långvarig stress i medelåldern ökade risken för att utveckla demens och Alzheimers sjukdom Stress ökade också risken för atrofi i temporalloben och förändringar i hjärnans vita substans

Alternativa hypoteser Stress ? Demens Stress + ? Demens Stress ? Demens Kognitiv svikt Reducerad hjärnvolym Stress

Tack för uppmärksamheten! epinep.gu.se