Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basservicebudgeten samt Kommunförbundets beräkningar

Lönesumman Inkomstnivå Konsumentpriser BNP, volymförändring Kommunernas kostnadsnivå Prognoser i april 2014 (BSP): /hp Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren Statistikcentralen, prognoser för åren BSB Förändring, %: Lönesumma Inkomstnivå Arbetslöshetsgrad BNP, volymförändring Konsumentpriser Kommunernas kostnadsnivå Statsandelsindex Kommunernas inkomstnivå Arbetslöshetsgrad ,8 1,9 2, ,0 8,2 1,5 1,8 3,0 1, ,3 8,4 1,5 1,1 1,5 1, ,8 8,3 1,7 1,5 1,2 0,6 1, ,8 1,5 -1,40,51,4 2,5 2,0 7,5 0,5 2,2 8,2 0,9 1,4 8,6 1,7 1,2 8,5 2,2 1,5 8,2 1,4-1,20,01,21,4 1,91,80,91,11, ,2 7,7 2,8 3,4 3,8 3,6 -1,0 3,4 3,2 7,7 -1,5 3,4 2,5 8,1 1,9 1,5 1, ,8 1,7 1,8 2,4 7,5 1,8 1,9 1,4 2,4 1,8 7,8 1,4 1,7 2,01,31,23,21,52,0 2,2 7,8 1,8 1,7 1,5 1,8

Kommunernas och samkommunernas bruttoutgifter, md € - Löner Sammanlagt -Inköp - Övr. personalutgifter - Övr. verksamhetsutg. Förändring, %: - Understöd Investeringar Ränteutgifter Verksamhetsutgifter Utgifter sammanlagt -Löner Verksamhetsutgifter /hp 2018**2013*2014**2015**2016** ** 1) Källa: Åren 2012–2013 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2014–2018 enligt BSB ,8 16,89 47,38 4,99 2,73 17,02 4,64 0,64 42,10 2,8 1,7 2,8 3,9 16,38 43,39 4,96 2,36 13,90 4,70 0,30 38,39 2,4 0,6 2,5 3,6 16,32 45,99 4,90 2,43 14,41 6,90 0,31 38,78 6,0 -0,4 1,0 3,7 16,15 43,95 4,83 2,61 14,94 4,61 0,34 38,99 -4,5 -1,0 0,5 4,3 16,40 45,02 4,88 2,65 15,58 4,64 0,40 39,98 2,4 1,5 2,5 5,4 16,29 42,36 4,85 2,24 13,39 4,59 0,33 37,44 5,1 4,1 5,0 4,2 16,62 46,07 4,92 2,69 16,25 4,64 0,49 40,94 2,3 1,4 2,4 0,470,780,730,47 0,670,47 1) Fr.o.m. år 2014 påverkas utgiftsnivån av bolagiseringen av kommunala affärsverk och bolagiseringen av yrkeshögskolor - Inköp

Kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter: Förändringar , % Förändring i kommunernas kostnadsnivå (Mätt med prisindex för basservicen) Volymförändring 1) Värdeförändring * Volym 1) : 1,9 % 0,4 % 1,0 % Kostnadsnivå: 3,2 % 1,4 % 1,4 % Värde: 5,1 % 1,8 % 2,4 % % Genomsnittlig förändring/år: Källa: Åren Statistiscentralen. Uppskattningarna för åren 2014 – 2018 enligt BSB /hp 1) Av volymförändringen beror cirka 1 procentenhet på demografiska förändringar. 2) 2) Åren 2014 och 2015 dämpas utgiftsökningen av bolagiseringen av kommunala yrkeshögskolor och affärsverk. 2) *Värdeförändring exkl. bolagiseringseffekter

1)Uppgifterna för år 1997 är inte jämförbara med tidigare år bl.a. på grund av huvudmannamodellen inom undervisningsväsendet Förändring i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter 1991–2018, procent % 2) /hp Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2014–2018 enligt BSB )2) 2) Åren dämpas ökningen av verksamhetsutgifterna av bolagiseringen av kommunala yrkeshögskolor och affärsverk.

Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2014–2018 enligt FM Förändring, %: Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatter sammanlagt Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatter sammanlagt Samfundsskattesats Kommunalskatt Skatteslag Andel av samfundsskatten,% Inkomstskattesats, genomsn. Kommunernas skatteinkomster 2012–2018, md € (Hållbarhetsberäkningen, kommunernas skattesatser oförändrade 2014–2018) /hp 20,38 1,45 1,68 23,51 3,3 4,1 2,0 3,2 20,0 2018** 30,30 19,74 17,97 1,31 1,36 20,63 6,6 8,2 7,2 6,8 24,5 2013* 29,49 19,38 18,25 1,39 1,51 21,15 1,6 6,1 10,9 2,5 20,0 2014** 35,56 19,74 18,46 1,47 1,59 21,52 1,2 5,8 5,2 1,8 20,0 2015** 36,36 1) 19,74 19,05 1,31 1,62 21,98 3,2 -11,2 1,9 2,1 20,0 2016** 30,30 19,74 16,84 1,21 1,27 19,32 3,9 -26,9 5,7 1,3 24, ,34 19,24 19,73 1,39 1,65 22,77 3,5 6,5 1,9 3,6 20,0 2017** 30,30 19,74 1) Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet till kommunerna har kompenserats genom att kommunernas samfundsskatteandel höjts med 1,81 procentenheter fr.o.m. 2015

Nedskärningarna i statsandelen för kommunal basservice* åren , mn € hp = Besluten minskar statsandelarna under regeringsperioden (år 2015) med 1,4 md euro dvs. ca 15 %, på årsnivå På grund av nedskärningarna för åren går kommunerna miste om statsandelar för basservice på 6,9 miljarder euro Kvittning av nyttan av höjda fastighetsskattegränser (48 mn €) och avgifter (40 mn €) samt slopande av den behovsprövade höjningen av statsandelen (20 mn €) * - bl.a social- och hälsovård samt förskola och grundl.utbildning - därutöver UKM:s nedskärningar på 92 mn euro år 2013, 77 mn euro år 2014 och 102 mn euro år 2015.

Kommunernas och samkommunernas ekonomi, md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar för driftsek. Övr. finans. poster, netto Investeringar, netto Räk.periodens resultat Avskrivningar Lånestock Likvida medel Finansieringsresultat 2) Extraordin. poster, netto Årsbidrag 2) Finansieringsresultat = Internt tillförda medel + investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + rättelseposter till internt tillförda medel. Internt tillförda medel /hp Rättelseposter till internt tillförda medel 2013*2018**2014**2015**2016** ** Källa: Åren 2012–2013 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2014–2018 enligt BSB ,43 20,63 8,28 0,21 -3,55 0,43 -2,62 15,56 5,16 -1,09 -0,60 0,37 2,69 -30,30 23,51 8,27 -0,05 -3,50 -1,31 -3,00 25,71 4,93 -2,25 -0,45 0,27 1,42 2,461,24 -26,88 21,15 8,09 0,21 -3,16 1,21 -2,72 17,21 5,19 -0,82 -1,60 1,37 2,56 2,34 -27,95 21,52 7,96 0,24 -3,46 -0,63 -2,70 19,13 5,15 -1,87 -0,48 0,30 1,77 1,59 -28,69 21,98 8,08 0,18 -3,50 -0,99 -2,80 21,28 5,06 -2,14 -0,45 0,27 1,54 1,36 -25,80 19,32 8,07 0,20 -3,47 -0,36 -2,40 13,81 4,20 -1,98 -0,55 0,25 1,79 1,49 -29,43 22,77 8,14 0,09 -3,50 -1,06 -2,90 23,41 4,99 -2,10 -0,45 0,27 1,58 1,40 1) Bolagiseringen av kommunala affärsverk förbättrar räkenskapsperiodens resultat år 2014 med uppskattningsvis omkring 1 miljard euro.

Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren BSB ) Skattefinansiering = skatteinkomster + statsandelar (enligt kommunernas bokslut). Kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter och skattefinansiering Löpande priser indexerade, 1997= /hp

Den kommunala sektorns årsbidrag, avskrivningar och investeringar 1) 1991–2018, md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt BSB ) Investeringar, netto = Investeringsutgifter – finansieringsandelar – inkomster från försäljning av anläggningstillgångar /hp

Statsandelsnedskärningarna år 2012–2017 och deras inverkan på kommunsektorns årsbidrag /hp Utan de nedskärningar i statsandelarna för kommunal basservice som gjordes 2012–2017 skulle den kommunala ekonomin vara i balans 2014–2018 (årsbidraget i förhållande till avskrivningarna i genomsnitt 113 %) Källa: Åren 2000–2013 Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren 2014–2018 enligt BSB

/hp Verksamhetsutgifternas inverkan på årsbidraget: Den kommunala sektorns årsbidrag och avskrivningar, md € Uppskattad förändring i kommunalekonomins kostnadsnivå, % Verksamhetsutgifternas nominella ökning enl. BSB, % ) ,91,1 2,80,5 1,5 2,5 Källa: Åren Statistiscentralen. Uppskattningarna för åren 2014 – 2018 enligt BSB ,7 2,4 1) År 2015 dämpas utgiftsökningen av bolagiseringen av kommunala yrkeshögskolor och affärsverk. Utan denna minskning skulle verksamhetsutgifterna år 2015 öka med 2,5 %

/hp Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt BSB Kommunsektorns årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat år 1997–2018, md € (löpande priser) (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) År 2010 innehåller räkenskapsperiodens resultat den bokföringsmässiga försäljningsvinst på cirka 950 miljoner euro som kommunerna i huvudstadsregionen fick då samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) bildades. År 2014 förbättrar bolagiseringen av kommunala affärsverk räkenskapsperiodens resultat med omkring 1 miljard euro.

Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1991–2018, md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt BSB /hp

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn åren , md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkandet av kassan. 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt BSB

/hp Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkandet av kassan. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn, kumulativt från år 1997, md € (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt BSB