Hur kan flödet minskas och flödesmätning förbättras?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Utdrag ur grundkurs Vägmarkering
Advertisements

Mattias Gustafsson, SGU
Läran om ljud Akustik Hur ljud skapas. Hur ljud utbreder sig
Talföljder formler och summor
Samhällsbyggaren med helhetssyn
BAGA är ett svenskt företag som tillverkar reningsverk för Nordiska förhållanden Patrik Ellis.
♫ Ljud – akustik ♪ Molekyler i rörelse.
Konstgräsplanens framväxt Ett bildspel från tiden före saneringen fram till nyår 2014.
Tunneldalar i Stockholm-Uppsala regionen
VA*-utbyggnad – Skättilljunga
Kalibrering – Dagens kapacitet – något under DG
Att söka till högskolan
Fråga: I kommuner som använder system RT R10 5 gon V, hur skall utcheckning och nätverks-RTK utföras? Svar: Hanteringen är olika före och efter Lantmäteriets.
Planera för ett förändrat klimat – ansvarsfrågor Plan-, bygg och bostadsdagar, Luleå 20 november 2013
Elsäkerhet.
Nya Leica TPS1200+ Vad är nytt ?.
Ellära Fysik 1 / A Översiktlig beskrivning av en del av innehållet i Ellära – Fysik A För djupare studier hänvisar jag till kurslitteratur som finns.
Nyckeltal Vatten och avlopp (VA)
Vatten.
Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
1. Sätt ut örats delar Städet och hammaren 2. Hörselgången 3. Öronmusslan 4. Ytterörat 5. Hörselnerven 6. Trumhinnan 7.
Resonans, eko, ultraljud, infraljud, ljudets hastighet
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
LTA - Tryckavlopp för småhus
(Några begrepp från avsnitt 14.2)
Out of home Jannike Sköldebjer MMS. Bakgrund People Meter-panelen mäter endast tittandet i hemmet. Gäster representerar panelmedlemmar som tittar i annans.
Metodmöte den 9 april 2008 TSV Pirjo Svedberg MMS.
Informationsmöte Göteborg, 10 februari 2011 Peter Wiklund
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Ramavtal i offentlig upphandling Förbundsjurist Ulf Palm Sveriges Kommuner och Landsting.
Beskrivning av SVT1 – SVT2 registreringsfel Möte på SVT 14 nov 2008.
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
Per Danielsson, SGI Sårbarhetskartering Per Danielsson, SGI
Kartläggning av Kungsbackaån GRUNDVATTEN
1 onTarget project management TM VÄLKOMNA EFFEKTIV KOMMUNAL E-FÖRVALTNING INKLUSIVE SKOLPORTAL Microsoft och Sigma.
Borrning i förorenade områden Är det vettigt eller….. Olika former av borrning Kommunal vattenförsörjning Enskild vattenförsörjning Bevattning Industrins.
Grundvatten Per Lindmark, Lantbruksenheten
Brukarundersökning individ- och familjeomsorg Resultat från pilotundersökningen hösten 2014 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Rådet för främjande av.
Utbildning värmekamera
Troubleshooting Your Network (Felsökning) Common Issues (Vanliga problem)
Redovisning - rapport Sören Nilsson Påledal, SGI
Gör direkt: Gå till hemsidan: Klicka på dagens PowerPoint
Övertag och Recertifiering Jan-Olof Marberg.
En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: y x För en mätserie som denna är det.
1 1 Geoteknisk sektorsportal – översikt och demonstration Mats Öberg, GIS-arkitekt, SGI Bättre planrings- och beslutsunderlag.
Garagegolv Varför Många garagegolv har gått sönder, det samlas vatten och det blir värre och värre Två golv har åtgärdats på prov, det har fungerat bra.
Så bedömer du ditt avlopp
Åska Moln Nederbörd Fronter Vind 1pt 1 pt 1 pt 1pt 1 pt 2 pt 2 pt 2pt
1 1 Externa GIS-resurser från SGI (inkl. Geoteknisk Sektortsportal) Mats Öberg, SGI 7 nov 2013, Lst E, Linköping.
Ett år med Nätverks RTK i Sandvikens Kommun. Korta fakta Kommunen är ca 6,5 mil lång och 3,7 mil bred på det bredaste stället Folkmängd ca personer.
SKJUVSPÄNNING I BÖJDA BALKAR
Referenssystem och GNSS i praktiken
VA-utbyggnad – Lillövägen
GIS-metodik för sårbarhetskartering stranderosion = Erosionsindex Per Danielsson,
Genomgång 1: mål Känna till hur ljud bildas och hur det sprids i luften 2. Känna till att ljud kan beskrivas som en vågrörelse 3. Veta vilken.
Det du inte kan mäta kan du heller inte kontrollera. Det du inte kan kontrollera kan du heller inte förbättra.
Gemensam syn och action- viktigt för framgångsrikt tillskottsvattenarbete VAS rådet 12 februari 2015 Kristina Svinhufvud, Käppalaförbundet.
Kontakt anbudsgivare- beställare under upphandlingstiden? ”Får man prata med varann? I så fall när och om vad?” Vad säger reglerna ? Hur hanterar man det.
Ta hand om ditt avlopp – tips och råd Klicka så kommer det en ny bild.
Utbyggnad av vatten- och spillvattenledningar i Bergshamra
Förnyelseplanering VA
NFS 2016:6 Ersätter 1994:7 och 1990:14 Utökad provtagning över 9999 pe
Nödvändigt verktyg för kommunens hantering av elever.
Förnyelsebehov VA 1. Hur ser vårt nät ut nu?
Flödesmätning och modellering
VA-utbyggnad i Horna.
Påverka klotets egenskaper med…
Utbyggnad av kommunala vatten- och spillvattenledningar i Skärsta
PrimärvårdsKvalitet Stämmer våra data?
Året 2018 – Varmt, soligt och torrt
Presentationens avskrift:

Hur kan flödet minskas och flödesmätning förbättras? Jonas Backö

Tillskottsvatten, flödesmätning? Vad är tillskottsvatten, vilka typer pratar man om? Noggrann flödesmätning vad skall man tänka på?

Tillskottsvatten = allt vatten exklusive spillvatten som avleds till spillvattenförande avloppsledning. Tillskottsvatten kan med hänsyn till källan indelas i följande tre komponenter: Påverkan från läck- och dräneringsvatten, d.v.s. grundvatten som läcker in eller dräneras till avloppssystemet. Direkt nederbördspåverkan, d.v.s. flödesökning i samband med nederbörd orsakad av direkt anslutna hårdgjorda ytor som tak- och asfaltytor. Indirekt nederbördspåverkan, d.v.s. flödesökning i samband med nederbörd som överskrider det som kan förklaras med direkt anslutna ytor. Orsaken kan vara en mer eller mindre snabb grundvattenbildning som avleds till avloppsnätet via dräneringsledningar eller genom överläckage mellan otäta dag- och spillvattenledningar på privat eller kommunal mark.

Översiktlig analys av flöden Få en grov uppfattning av olika nyckeltal samt tidsperioder med höga och låga flöden. Utnyttja data från övervakningssystemen (var observant på flödenas tillförlitlighet). Vattenbudget (m3/år) Spillvatten 40 000 Läck- och dräneringsvatten 95 000 Regnvatten 10 000 Totalflöde 145 000

Utredningsstrategi Mätningar är nödvändigt Dela in spillvattensystemet i delområden Gör upp en plan för flödesmätning Bygg upp ett system med fasta nederbördsmätare som man kan lita på Håll koll på bräddningar och bakvatten Upprätta vattenbudget och varaktighetsdiagram för hela systemet Områdesvis flödesmätning enligt upprättad plan för bestämning av nyckeltal avseende läck-och dräneringsvattentillskott, regnvattentillskott samt spillvattenmängd Detaljerad kartläggning av tillskottsvatten inom prioriterade områden Mätningar är nödvändigt

Nederbördspåverkan (direkt och indirekt) Källorna till regnvattentillskott Anslutna tak- och asfaltytor Bakvatten via kända brädd/nödavlopp Bakvatten via okända överkopplingar (D till S) Inläckage via brunnslock framförallt de som ligger i lågpunkter samt i nära anslutning till vatten Överläckage, utläckage från otäta dagvatten-ledningar till otäta spillvattenledningar Takvatten från hustak som avleds via utkastare och vidare till dränering ansluten till spillvattenledning Obs! Det är ofta mycket svårt att ur flödesdiagram skilja på direkt och indirekt nederbördspåverkan

Läck- och dräneringsvattentillskott Källorna till läck- och dräneringsvattentillskott *Otäta ledningsskarvar •Otäta brunnsfogar •Anslutna dräneringsledningar Grundvattenflöde vid 1-3 m under Gvy - Tät jord, fin-medelkornig morän: 0,005-0,008 l/s - Måttligt genomsläpplig jord och sprickigt berg, normalgrov morän, finsand, rösberg: ca 0,03-0,05 l/s - Genomsläpplig jord, sand, grus: ca 0,6-1,7 l/s •Inläckage via sprickor på ledningarna vilket gäller både huvud- samt servisledningar •Dåliga servisinhuggningar (ej tätt mellan servis och huvudledning) Svarar ofta för >90% av den årliga tillskottsvattenmängden.

De vanligaste mätapplikationerna Nivåmätning av vatten i bestämmande sektion Det vanligaste sättet att mäta flöde i öppna system är att mäta vätskenivån när den passerar ett hinder (ränna eller överfall) i en kanal. De vanligaste typerna av utskov och rännor är: Parshallrännor, Palmer Bowlus rännor, Thompson överfall med olika vinklar, samt raka och rektangulära utskov. Flödesmätning med genomströmningsmätare Flödet registreras via en elektromagnetisk givare som mäter vattenhastigheten genom mätaren. Normalt så skall mätaren var dämd dvs man mäter hastigheten av vattnet genom en full sektion och flödet kan enkelt kalkyleras. På senare tid så har det tagits fram genomströmningsmätare som fungerar även vid delvis fyll sektion då även vattennivån registreras i mätaren. Flödesmätning med V/H mätare Flödet registreras med en kombinationsgivare som mäter vattennivå och vattenhastigheten i en cirkulär eller rektangulär sektion flödet kan därefter enkelt beräknas.

De vanligaste mätapplikationerna Nivåmätning av vatten i bestämmande sektion Det vanligaste sättet att mäta flöde i öppna system är att mäta vätskenivån när den passerar ett hinder (ränna eller överfall) i en kanal. De vanligaste typerna av utskov och rännor är: Parshallrännor, Palmer Bowlus rännor, Thompson överfall med olika vinklar, samt raka och rektangulära utskov. Flödesmätning med genomströmningsmätare Flödet registreras via en elektromagnetisk givare som mäter vattenhastigheten genom mätaren. Normalt så skall mätaren var dämd dvs man mäter hastigheten av vattnet genom en full sektion och flödet kan enkelt kalkyleras. På senare tid så har det tagits fram genomströmningsmätare som fungerar även vid delvis fyll sektion då även vattennivån registreras i mätaren. Flödesmätning med V/H mätare Flödet registreras med en kombinationsgivare som mäter vattennivå och vattenhastigheten i en cirkulär eller rektangulär sektion flödet kan därefter enkelt beräknas.

Nivåmätning av vatten i bestämmande sektion Mätrännor Parshallränna En mätränna består av en kanalsektion med en förträngning. Mätrännor är antingen platsbyggda eller prefabricerade. Den vanligaste applikationen av Parshallränna är en platsbyggd ränna utförd i betong. Det som är väsentligt med Parshallrännor de kräver mm noggrannhet i alla angivna mått för att flödesformeln skall vara korrekt. I en korrekt byggd Parshallränna som ej klassificeras som dämd anges mätfelet uppgå till ca 3 %. Dämd ränna klassificeras enligt följande: I små rännor så är det när kvoten mellan hb och ha >0,6 och i mellanstora rännor så är det kvoten >0,7 och för stora rännor när kvoten är >0,8. Om kvoten överskrider 0,95 har rännan upphört att fungera som mätsektion.

Nivåmätning av vatten i bestämmande sektion Mätöverfall Rektangulära och triangulära utskov Överfall med rektangulära och triangulära utskov återfinns i första hand på utgående ledning från avloppsreningsverk då de är känsliga för påbyggnad av slam och silt i anslutning till uppströmsidan av utskovet. Det är viktigt att flödet ut över utskovet är luftat dvs att dämning ej sker från nedströmssidan. Olika överfall har olika kriterier för luftningen men en tumregel är att avståndet från överfallskanten ned till vattenytan måste vara 2*högsta teoretiska vattennivån över överfallskanten. Ett korrekt utfört överfall har med användandet av korrekt formel för omvandling av nivå till flöde en teoretisk mätosäkerhet om 1 %.

Genomströmningsmätare Elektromagnetiska genomströmningsmätare Full sektion Mätaren registrerar vattenhastigheten genom den cirkulära fulla sektionen och flödet beräknas enligt Q=V*A. Mätutrustningen kräver generellt en raksträcka innan mätcellen på minst 5 gånger mätcellens diameter på uppströmssidan och minst 2 gånger diametern på nedströmssidan. Vid placering på tryckledning från avloppspump är det extra viktigt att raksträckorna efterföljs då pumpningen i sig skapar mycket luftbubblor i vattnet så att felavläsning av vattenhastigheten kan ske. En korrekt installerad genomströmningsmätare har en teoretisk mätosäkerhet på 0,2 %. Delvis fylld sektion På marknaden har det kommit en genomströmningsmätare som arbetar med delvis fylld sektion och då även registrerar vattennivån genom mätaren. Flödet beräknas då genom Q=V*Avåt.

V/H mätare Flödesmätning med V/H mätare Delvis fylld sektion På marknaden finns det idag ett par olika fabrikat av V/H mätare som arbetar med principen att vattennivån och vattenhastigheten registreras i en cirkulär ledning eller utloppskanal. lödet beräknas genom formeln Q=V*Avåt. Generells så registreras hastigheten genom en ultraljudsdoppler som sänder ut signaler i mätmediet och registrerar ekona som repellerar mot partiklar i sektion. Nivån registreras antingen med tryckgivare eller ultraljudsgivare och ibland i en kombination av dem båda. Teoretisk mätnoggrannhet vid en korrekt installation bedöms till 3-5 % beroende på hur väl mätpunkten fungerar hydrauliskt.

Vanliga mätfel Ett av de vanligaste felen är att givarens 0 punkt inte sammanfaller med mätsektionens 0 punkt. Detta kan bero på: Drift i givaren. Felaktig placering av givaren. Eftersatt underhåll av mätsektionen med ansamling/sediment som följd. Gammal mätutrustning med transistorer, kondensatorer mm som åldras och de faktiska värdena för kapacitanser och brytspänningar förändras tillsammans med linjäriteten i instrumentet. Fel vid transformering av flöde via 0-20 eller 4-20 mA omvandling till centralt övervakningssystem.

Vad kan noggrannheten innebära ? Ett mätfel på 0,2 % i givaren vid nivåmätning vid ett överfall med en max överfallshöjd om 0,5 m innebär ett teoretiskt mätfel om 1,0 mm. Om sektionens bredd uppgår till 0,5 m och felet uppträder vid halva maxflödet kan det maximala flödesfelet uppgå till ± 0,9 l/s eller ± 82 m3/d. Om man sedan lägger till Ett mätfel på 1 % för överfallet Så uppgår det maximala flödes- felet till ± 5,7 l/s eller ± 492 m3/d

Registrerande mätutrustning Mätartyp-mätosäkerhet (sammanställt från produktblad) Nivågivare med ultraljud, 0,5 % Nivågivare med ekolod, 0,2 % Nivågivare med tryckgivare, 0,2 % Genomströmningsmätare, 0,2 %