Kunskap 2 Egna upplevelser Genom våra sinnen upplever vi omvärlden – d v s varseblivning. Hur vet du att det smakar kaffe? Jag känner det. På sätt och viss är en upplevesle alltid sann: upplever vi en smak av kaffe så har vi den upplevelsen. Men vi kan tolka smaken fel på olika sätt.

Minne Vi minns vad vi har erfarit eller varseblivit. Jag minns att jag åt ägg och bacon till lunch igår – jag kommer ännu ihåg smaken. Men minnet kan lura oss. Minnet förändras över tid, och vi blandar samman saker. (Ex, vad något berättat eller vad vi sett på bilder). Ändå klarar vi oss inte utan minnet.

Deduktion Man drar en logisk slutsats ur en eller flera premisser (förutsättningar). Att gå från en premiss till slutsats kallas att göra en slutledning. En deduktiv slutledning är en slutledning där man vet att om premisserna är sanna så måste också slutsatsen vara det. Den är 100%. Exempel: 1. Misshandeln på X begicks mellan 10-11 i Nässjö. 2. Den anklagade Z befann sig, enligt vittnen, på en pizzeria i Våxtorp mellan 09.00-12.00 den aktuella förmiddagen. Slutsats: Z har inte begått misshandeln.

Induktion Vi drar en generell slutsats ur ett eller flera enskilda fall – d v s Induktiva slutledningar. Exempel: Hittills har inte några kor lyckats lära sig läsa. Jag drar slutsatsen att ingen ko har läst bibeln. Man kan också börja med en generalisering och dra en slutsats från ett enskilt fall. Exempel: Många finnar är ljushåriga. De finnar som kommer till Osbeck på studiebesök är ljusa. Man kan också dra en enskild slutsats från ett enskilt fall. Exempel: Aino är ljushårig, då är säkert hennes bror Jari också ljushårig.

Forts… Induktiva slutledningar är alltid bara mer eller mindre sannolika. Ger de då verkligen kunskap? Inom vetenskapen betraktar man induktiva slutledningar med en mycket hög grad av sannolikhet som kunskap. (Annars skulle man ju inte ha någon kunskap alls om naturvetenskap, samhällsvetenskap eller humaniora). Men man måste hela tiden ifrågasätta vad vi kallar kunskap. Det som hittills verkat stämma kanske inte stämmer längre. Exempel. Svarta svanar.

Självklara sanningar Såväl varseblivning och minnen som deduktion och induktion har sina brister och leder därmed inte till absolut säker kunskap. Många har därför försökt att hitta något självklart, en fast grund att stå på och utgå ifrån. En sådan självklar sats kallas ibland axiom. Inom matematik och logik använder man sådana axiom. Exempel: Det hela är större än en del av helheten.

Acceptabla skäl för kunskap? De ovan nämna skälen brukar räknas som vetenskapligt legitima skäl för att tala om kunskap. Men hur säkra är de? Är inte det enda säkra det man upplever just nu? Jag vet att jag står här och visar en power point på Osbeckgymnasiet. Men vad händer utanför salen? Vad händer i era medvetanden? I Danmark? I London? Och är det verkligen bra att äta bönor? Är det farligt att röka? Är CO2 ett problem för klimatet?