Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Geografi Henrik Carlsson.
Advertisements

Varför är inte multisjuka äldre välkomna på sjukhus?
Kan färre avhopp från gymnasiet förbättre folkhälsan?
Tobak.
Folkhälsoarbete i Munkedal
Biologi 2 Niklas Dahren Hälsingegymnasiet
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2 Sammanställning av indikatorerna per kvartal.
Kim Thorsen Docent, överläkare, Utbildningschef, Örebro läns landsting
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
Hälsa ur olika perspektiv
Levnadsvillkor och resursfördelning
Demens Monica Åhlund Arbetsterapeut
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
AT-undervisning - Undernäring
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
Ett tema om befolkningen i världen
Är det väl använda pengar?
Bättre liv för våra äldre
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
att förebygga fall, trycksår och undernäring
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga?
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Vad menar vi med begreppet behov?
Presentation av fokusrapporten: Prevention inom hälso- och sjukvården
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Den ljusnande framtid är vård
Fysisk aktivitet på recept ® Jill Taube FaR ® i Stockholms Läns Landsting Centrum för allmänmedicin, Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet.
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Sjukgymnastik för äldre personer
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Vad innebär hälsa för dig?
Tidiga preventionsinsatser i kommuner och företag Policyarbete och åtgärder mot riskbruk.
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
SMITTSKYDDSLAGEN.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Formuläret Liv & hälsa år 2008 November 2008/ Margareta Lindén-Boström & Carina Persson Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008.
Vilka sjukdomar lider finländarna av?
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Tabellen visar antal besök/kontakter i vården under 2006 för befolkningen i respektive vårdcentralsområde.
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Vilka sjukdomar lider finländare av?
1 oktober – En dag för seniorers säkerhet
Kapitel 1 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Äldrepsykiatri/Minnesmottagning
Fetare men friskare – 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och.
Diabetes.
Lotta på Bråkmakargatan
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
Tobaksenheten Presentation av tobaksenheten.
Aterosklerosens olika ansikten Välkomna !!
Befolkningsprognos – färre ska försörja fler
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Metodbeskrivning. Resultatöversikter och diagram Bilaga till Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018 – Öppna Jämförelser.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Öppna jämförelser Säker vård-2015 (-16) års resultat
Presentationens avskrift:

Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det? Kjell Melander Överläkare medicinkliniken Kalix Sjukhus Specialist i invärtesmedicin och hjärtsjukdomar

Åderförkalkningssjukdomarna Kroniska Utvecklas långsamt under många år tills de börjar ge symtom Orsakar flest för tidiga dödsfall Uttrycker bl a som kärlkramp, hjärtinfarkt, proppbildning i hjärnan, nedsatt cirkulation i benen, försvagad hjärtmuskelfunktion Drabbar en majoritet av befolkningen om vi får leva länge

Både män och kvinnor drabbas av för tidig död I Europa står åderförkalkningssjukdomarna för 42% av kvinnors förtida död 38% av mäns förtida död

År 2010 20 000 vårdtillfällen för hjärtinfarkt 11 000 vårdtillfällen för kärlkramp 29 000 vårdtillfällen för hjärtsvikt 25 000 insjuknar årligen i stroke

Sjukvårdskostnader 2010 25 miljarder kronor årligen Ett vårddygn kostar ca 7000 kronor för dessa diagnoser

Icke-sjukvårdsrelaterad kostnad 36 miljarder kronor per år Sjukskrivning Sjukpensioner Anhörigkostnad Produktionsbortfall Total kostnad för hjärtkärlsjukdomar i samhället blir Ca 61 miljarder kronor per år

Trend i dödlighet i hjärtinfarkt 1995-2013

Faktorer som förklarar minskad dödlighet i hjärtkärlsjukdom i världen

Kolesterolnivå vid insjuknandet i hjärtinfarkt

Andel överviktiga vid insjuknande i hjärtinfarkt

Andel feta (BMI >30) vid insjuknandet i hjärtinfarkt

Andel med diabetes vid insjuknande i hjärtinfarkt

Dödlighet i hjärtinfarkt 30 dagar efter insjuknande i hjärtinfarkt

Ettårsdödligheten efter insjuknande i hjärtinfarkt

Förekomst av sjukdom är ett resultat av ARV och MILJÖ

Framtidsutsikter Vi lever allt längre Vi kan behandla hjärtkärlsjukdomar allt mer avancerat och allt längre upp i åldrarna Vi rör oss allt mindre Vi blir tjockare Vi får mer sockersjuka Landet blir mer uppdelat i områden med god respektive dålig hälsa Sämre utbildad befolkning?

Eftersom främst miljön påverkar risken för insjuknande står vi inte handfallna! Ingen tobak! Befrämja fysisk aktivitet på jobbet och på fritiden! Ingen övervikt Negativ stress Depressiva besvär Social isolering Arbetsrelaterad stress Fientlighet Lågt socioekonomiskt status Akuta negativa händelser

Varierad hälsosam kost

Identifiera dem med hög risk för insjuknande i hjärtkärlsjukdom Hälsokontroller Andra kontakter med hälso- och sjukvård Internetbaserade verktyg

Vård och omsorg av redan drabbade Bättre uppföljning Släktutredningar Läkemedel Undersökningsmetoder Operativa ingrepp Sängplatser och personal

50-årig överviktig man med sockersjuka sedan 20 år, hjärtinfarkt 33 år gammal, sjukpensionär pga hjärtbesvär, nu feber och ont i foten