ISO 1087 – terminologins standard

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Configured Edititon för Unicenter 3.0 Sättet att snabbt komma igång med Unicenter.
Advertisements

SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur
Modellering i praktiken
Vad är feedback? Vad ska jag tänka på för att feedback ska bidra till studentens lärande?
XX. Nordiska arkivdagar 6 – 10 augusti 2003 Reykjavík, Island Seminariet Nordisk Arkivterminologi Veli-Matti Pussinen 8 augusti 2003.
LinCS – The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society Att studera lärande, tänkande och.
(Data)Modellering nikos dimitrakas rum 6626
Pedagogisk dokumentation
TEAMARBETE Ref. Boken om Team LF 2004.
SS Standard för tekniska försörjningssystem
Relationen mellan begrepp i Socialstyrelsens termbank och NI:s begreppsmodell Ett fackspråkligt begrepp med dess definition motsvaras av flera atomära.
Disposition Standardiseringsarbete / organisationer Modeller Contsys
”Genus och miljö” Manligt och Kvinnligt Kultur och Natur
Konsultationens tre ”F” en uppdatering En workshop om och i konsultation Charlotte Hedberg Conny Svensson.
Standardisering Magnus Fogelberg M. Fogelberg: Standardisering2 Standardisering? En sak som nationernas samliv förbuttrar är olika gängor.
Först lite addenda till gårdagen …. (tomt element) eller (med elementinnehåll) attributet target för att identifiera ett mål Korsreferenser See especially.
Modellering med UML
Bylaws and Resolutions Committee
Verksamhetsanalys av hälso- och sjukvård
Standarder för kvalitetsledningssystem
Nore Eriksson, GIS-Väst ADRESS Ca 80% av alla beslut i en kommun har någon form av geografisk koppling Efter det egna namnet är adressen den viktigaste.
SAMBA – SAMverkan, Begrepp och Arkitektur
TEI Header Mats Dahlström Digitalisering av kulturarvet April 2007.
En Svensk drunkningsdefinition
Nationella säkerhetsbestämmelser Minskat utrymme för nationell reglering?
Klassiker, plattformen för dagens OT Välkommen till kursens första föreläsning med Gunilla.
SAMBA Metodologiskt utveckling IT i vården terminologi
Standarder Standarder styr utvecklingen av produkter och tjänster i samhället Näst efter våra lagar och förordningar är det standarder som reglerar vår.
Strukturerad processbeskrivning som kvalitetsfaktor - SAMBA Lars Björkman distr.läk, systemförvaltare
Så här läser man begreppsdiagrammet
SAMBA Vitalis Maria Areblad Landstingets IT-enhet Landstinget i Östergötland.
Aktionsforskning Harriet Axelsson Teacher Professionalism Content Knowledge Perspectives on Content (science history, theory and education)
Verksamhetsanalys av hälso- och sjukvård Magnus Fogelberg Luleå f og a re.
Arbetet i Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård Magnus Fogelberg, ledamot av kommittén Ordförande Svensk Förening för Medicinsk Informatik.
Statusrapport SIS/Stanli Nordiskt möte, 3-4 maj 2006 Oslo.
Problem och problemgrupper i hälso- och sjukvård
SAMBA – processverktyget i väntetidsregistreringens tjänst
Design & Utvärdering, 5 poäng Informationsvisualisering Skellefteå, Ö-vik, Umeå, Informatik A.3.
Olof Lundström, M Sc Thesis. Bakgrund Forskningskommersialisering är komplext Bayh-Dole Act & Lärarundantaget OTL – Office of Technology Licensing.
Designstöd Daniel Fällman Institutionen för informatik Umeå universitet Design och utvärdering, 5 poäng.
SAMBA – processverktyget i väntetidsregistreringens tjänst Magnus Fogelberg Stockholm f og a re.
SAMBA Lars Björkman SAMverkan Begrepp Arkitektur.
Nationellt fackspråk för vård och omsorg Den svenska översättningen av Snomed CT Karin Ahlzén.
Innehållsanalys Kvantitativ Kvalitativ.
Välkommen till Information om Hinfo Hinfo är en nationell databas för information om hjälpmedel Vad är Hinfo? Information om Hinfo 2006.
System arbetssystem informationssystem
The Lancet 1996, 347: Få RCT inom kirurgin Kirurgers inställning Kontroller svåra Svårt att standardisera kirurgisk teknik Svårt med patientacceptans.
Arkitektrollen. Ansvar och uppgifter Architecture notebook Mycket intensivt elaboration – inception Mål: en stabil arkitektur i slutet på elaboration.
SAMBA – SAMverkan, Begrepp och Arkitektur
DIS 9001:2008 Vilka förändringar kommer i nya standarden Gabriel Bosaeus.
Powered by Aktuarieföreningens medlemsundersökning Juni 2014.
Problem och problemgrupper i hälso- och sjukvård Maria Areblad Magnus Fogelberg Örebro f og a re.
OOP - teori1 OOP del II– Föreläsning 5 vecka 6. OOP - teori2 Klasser Substantiv i singularis stavat med stor bokstav till exempel Human Dog Account Circle.
CEN 350 Mot en standard för beskrivning av byggnaders hållbarhetsprestanda byggd bl a på deklarationer av byggmaterials och byggprodukters miljöprestanda.
1-1 Copyright © 2009 Pearson Education, Inc. Publishing as Pearson Addison-Wesley 1-1 Programmering 7.5 hp Programmering är... creativ, fascinerande, roligt,
Lab Contact 1  Lab Assistants:  Meng Liu, Group B  Sara Abbaspour, Group A
Normativa moralteorier är abstrakta strukturer som klassificerar människor, handlingar och utfall (sakförhållanden) i värdetermer, och framställer ett.
IBIC - NI tillämpad för äldre- och funktionshinderområdet.
Design & Utvärdering, 5 poäng
Blentarps BK P -13 Series 2012.
GES :OOS Objektorienterad analys och design Föreläsning1och 2
Standardisering.
Figure Types of analog-to-analog modulation
IAEG-SDG Arbetsgrupp för geodata
Hur kan ISO implementeras i en ackrediterad verksamhet?
Applying Analysis Patterns
Applying Analysis Patterns
Presentationens avskrift:

ISO 1087 – terminologins standard Magnus Fogelberg Svensk Förening för Medicinsk Informatik Överläkare neurologen Uddevalla sjukhus Stockholm 2003-11-06

ISO 1087-1:2000 Terminology work – Vocabulary Theory and application En standard för sättet att arbeta med terminologi

Arbetssätt Förvaltas av ISO TC 37 Spegelgrupp SIS TK 115 Fortlöpande översyn – inte revision

Begreppens begreppsmodell listar  1..* intensionell definition 0..* har  0..* 1..* Kjell Westerberg 2002 individuellt uppfattat allmänbegrepp är av typ  0..* 1 överenskommet allmänbegrepp överenskoms som  1 1..* uppfattar  0..* 1 1..* har  0..* grupp med fackmässig gemenskap definierar  0..* 1 är av typ  0..* 1 individ kännetecken Tankeenhet Kunskapsenhet  representerar 1 uppfattar  1 0..* har  0..* 2..* har  0..* 2..* individuellt uppfattat individualbegrepp 0..* 1 avser  överenskommet individualbegrepp överenskoms som  1 1..* Alla Renault Mégane som befinner sig i Göteborg UEM 911 föreställningsvärlden En företeelse kan vara konkret eller abstrakt, den är i båda fallen en referent i Ogdens triangel. Den referenten är en specifik företeelse, det vill säga ett individualföremål eller en instans, ett objekt. Det kan existera men behöver inte göra det. Referenten kan också vara en samling av föremål, men det är fortfarande en instans eftersom det är en samling av faktiskt existerande föremål. En referent har alltid en eller flera egenskaper. Vi uppfattar denna referent som då bildar ett begrepp, och det begreppet är en begreppsinstans eftersom det representerar ett bestämt objekt. Det är en individ som bildar sig begreppet, och enligt Aristoteles tänkande är det då ett noesis, en individuell uppfattning. Individen kan klassa sin begreppsinstans och bildar då en begreppsklass. Uppfattningen om ett bestämt existerande träd tillåter individen att bilda sig en uppfattning om vad träd är i största allmänhet. Om två personer talar om ett visst träd, kommuniceras begreppsinstansen, och de två bildar sig en gemensam uppfattning om referenten. Man överenskommer ett begrepp som står för vad de två gemensamt vet om referenten. På samma sätt kan två personer gemensamt definiera begreppsklassen träd genom en överenskommelse. Sådana överenskomna begrepp som har samma definition för alla i en grupp motsvarar Aristoteles noema i motsats till noesis. När begreppen skapas i intellektet sker det genom att kännetecken identifieras. Varje kännetecken hos ett begrepp representerar en egenskap hos referenten. Minsta antalet kännetecken har den överenskomna begreppsklassen, där en grupp gemensamt definierat ett begrepp. Det finns alltid ett kännetecken i definitionen, men rimligtvis finns flera. Om en individ har en egen uppfattning om samma begreppsklass finns samtliga dessa kännetecken med, men det kan finnas flera, varför individens begreppsklass har lika många eller flera kännetecken jämfört med gruppens begreppsklass. Om gruppen inser ett begrepp för en instans av begreppsklassen har instansen alla klassens kännetecken men kan särskiljas genom ytterligare kännetecken liksom individens begreppsinstans i förhållande till begreppsklassen. Det krävs alltid ett extra kännetecken hos instansen, ett kännetecken som representerar en unik egenskap hos referentinstansensen. Därför har en begreppsinstans matematiskt alltid minst två kännetecken, men naturligtvis oftast flera än så. Definitionen av ett begrepp är en uppräkning av kännetecknen, vanligen i inbäddat i löpande text. verkligheten 2..* 0..* existens 0..1 1  har referentinstans (objekt) egenskap 0..* har  1..* konkret företeelse abstrakt

Begreppens begreppsmodell individuellt uppfattat allmänbegrepp är av typ  0..* 1 överenskommet allmänbegrepp överenskoms som  1 1..* 1..* har  0..* är av typ  0..* 1 kännetecken har  0..* 2..* individuellt uppfattat individualbegrepp överenskommet individualbegrepp överenskoms som  1 1..*

Begreppens begreppsmodell andra kännetecken individual- begrepp/ begreppsklass individuell uppfattning/ gemensamt begrepp … abstraktionsnivå giltighets- område 1 begrepp har  kännetecken 3..* 0..* 1..* Begreppets intension: samlingen av kännetecken begreppets innehåll 1

Aristoteles triangel Aristoteles (384 – 322 fKr) Noema - en grupps gemensamma uppfattning om pragma Noesis - en individs egen uppfattning om pragma noema = noema Gammal grek, far Nichomachus, mor Phaestis Pragma är detsamma som Ogdens referent, dvs den verkliga företeelsen. Onoma är termen eller tecknet för företeelsen. Det intressanta är att Aristoreles särskiljer noema, som är ett överenskommet begrepp, från vars och ens subjektiva uppfattning, noesis. pragma = pragma onoma = onoma

Ogdens triangel Referent Term Begrepp Begrepp - kunskapsenhet skapad genom en unik kombination av kännetecken Referent - den verkliga företeelsen (bordet,drömmen) Term - den språkliga beteckningen Referent Term Begrepp

ISO 1087-1: concept 1994/1997: unit of thought constituted through abstraction on the basis of properties common to a set of one or more referents 2000: unit of knowledge created by a unique combination of characteristics

ISO 1087-1: begrepp Noesis? Noema? 1994/1997: tankeenhet skapad genom abstraktion baserad på egenskaper gemensamma för en grupp bestående av en eller flera referenter 2000: kunskapsenhet skapad genom en unik kombination av kännetecken Noesis? Noema?

ISO 1087-1:2000 individual concept concept which corresponds to only one object begrepp som motsvarar ett enda objekt (en enda referent)

ISO 1087-1:2000 general concept concept which corresponds to two or more objects which form a group by reason of common properties begrepp som motsvarar två eller flera objekt (referenter) vilka bildar en grupp på grund av gemensamma egenskaper

ISO 1087-1:2000 general concept standarden anger som exempel ”planet”, ”torn” definitionen pekar på verkligheten, grupper av verkliga företeelser exemplet pekar på föreställnings-världen, exemplen är typer av objekt/referenter, vilket är en abstraktion

ISO 1087-1:2000 general concept Förslag till definition: concept which corresponds to two or more individual concepts which form a group by reason of common characteristics en sådan grupp kan representera en grupp av referenter, men den är alltid en abstrakt typning av individualbegrepp

ISO 1087-1:2000 extension totality of objects to which a concept corresponds totaliteten av objekt som ett begrepp motsvarar begrepp göteborgs- mégane 1 1 föreställningsvärlden avser  verkligheten 1..* 6 referentinstans (objekt)

ISO 1087-1:2000 extension om intension är begreppets innehåll (dess kännetecken) borde extension vara dess omfattning, dvs. dess underordnade begrepp underordnat begrepp överordnat fordon flygplan båt bil tåg

ISO 1087-1:2000 extension Förslag till definition: all subordinate concepts of a superordinate concept under one criterion of subdivision alla underordnade begrepp till ett överordnat begrepp under ett kriterium för uppdelningen

ISO 1087-1:2000 intensional definition definition which describes the intension of a concept by stating the superordinate concept and the delimiting charactersistics definition som beskriver ett begrepps intension genom att ange det överordnade begreppet och de avgränande kännetecknen stämmer med definitionen av intension

ISO 1087-1:2000 extensional definition description of a concept by enumerating all of its subordinate concepts under one criterion of subdivision beskrivning av ett begrepp genom uppräkning av alla dess underordnade begrepp under ett kriterium för uppdelningen stämmer inte med definitionen av extension men med förslaget till ändrad definition

Varför allt detta? i arbetet med regler för begreppssystem i CEN TC 251 (hälsoinformatik) stämmer inte begreppsdefinitionerna när hänvisningar görs till ISO 1087 två exempel har givits där en diskussion har startats i ISO TC 37 SC 1 WG 3 CEN TC 251 WG II önskar direkt samarbete med ISO TC 37 SC 1 WG 3 med början februari 2004

Tack! º EVAMA MEDICI HB º I bildspelet har använts bilder gjorda av: Kjell Westerberg Maria Areblad Magnus Fogelberg WG II TK 115 medlem i º EVAMA MEDICI HB º