Politiska system: strukturer och funktioner Föreläsning 2 Politiska system: strukturer och funktioner

Litteratur Hague, R & Harrop, M. Comparative Government and Politics (6th ed.), Palgrave (Hampshire, 2004). Kap. 1, 12, 17. Lindahl, R. Utländska Politiska System (12:e uppl.), SNS Förlag (Stockholm, 2004). Introduktionskapitlet Tallberg, J EU:s politiska system (2:a uppl.), Studentlitteratur (Lund, 2004). Kapitel 1

Målen för denna tematiska avdelning är: att introducera det politiska systemet och dess strukturer; att introducera policyprocessen; att introducera det konstitutionella ramverk som omger ’det politiska’ och få en förståelse för dess roll för politikens utformning.

1. Politikbegreppet Politik (def.) Politiska beslut ” alla sociala förhållanden som innebär makt, styrning och auktoritet” (vid definition) ”politik avgränsas till den offentliga beslutsaktiviteten och de ramar som leder individers och gruppers handlingar fram till offentliga beslut” (snäv definition) Politiska beslut En kollektiv aktivitet  En initial meningsskiljaktighet  Ett överbryggande av meningsskiljaktigheter  Politiska beslut blir till en auktoritativ policy för en grupp, som binder dess medlemmar till de beslut som fattas.

1.1 Definitioner av politik (1/2) …handlingar varigenom människor försöker förverkliga allmänintresset. (Aristoteles 300- talet f. Kr) … vetenskapen om staternas styrelse. (Littré 1870) … strävandet efter att dela makten eller påverka maktfördelningen, antingen mellan stater eller mellan grupper inom en stat. (Max Weber, sekelskiftet 1800- 1900) En verksamhet som har till syfte att i ett eller annat hänseende ge riktning åt statslivet. (Nordisk familjebok 2:a upplagan 1915)

1.1 Definitioner av politik (2/2) …den auktoritativa fördelningen av värden (nyttigheter). (David Easton) Stabila mönster av mänskliga relationer, som i väsentlig grad inbegriper makt, styrelse och auktoritet. (Robert Dahl, 1963) … alla de aktiviteter, genom vilka knappa resurser (och mer allmänt värden), genom någon mekanism för kollektivt beslutsfattande fördelas för ett samhälle. (Blondel, 1972)

1.2 Politikens nödvändighet Människan - en zoon politicon, ett politiskt djur som är beroende av att ingå i statens sociala gemenskap (Aristoteles)

2. Makt, auktoritet och legitimitet Förhållandet makt – auktoritet – legitimitet: hur är de kopplade till varandra? Makt Makt att göra ngt (Power to) Makt över ngn/ngt (Power over) Motivationsskapande (Incentive shaping) Preferensskapande (Preference shaping) Auktoritet (Max Weber) - personlig Traditionell auktoritet Karismatisk auktoritet Legal-rationell auktoritet Legitimitet – knuten till position

3. Det politiska systemet: struktur och funktion Det politiska systemet utgörs av en interaktion mellan en uppsättning institutioner och processer som sysslar med formulering och implementering av ett samhälles, eller en grupps, kollektiva mål

3.1 Det politiska systemet och dess strukturer

3.2 Strukturer Beslutande: parlamenterism – semi-presidentialism - presidentialism Lagstiftande: enkammarparlament - tvåkammarparlament Dömande: judicial review – judicial preview Utförande: rationell - inkrementell Politiska partier: enpartisystem – tvåpartisystem - flerpartisystem Intresseorganisationer: intresseorganisationer – arbetsgivarorganisationer

3.3 Strukturer (läses )

4. Det politiska systemet och dess funktioner

4.1 Funktioner Systemfunktioner: socialisation, rekrytering, kommunikation Processfunktioner: intresseartikulation, intresseaggregation, policy- skapande, implementering och bedömning av policies Policyfunktioner: extrahering, reglering och fördelning

5. Det konstitutionella ramverket Konstitutionens funktion Konstitutionens former: Skrivna konstitutioner (kodifierade) oskrivna konstitutioner (”common law”) Konstitutionalismen Konstitutionsskrivande

6. Policyprocessen Initiativ: att bestämma att ett beslut ska fattas/förändras. Formulering: utvecklandet av konkreta förslag. Två ledande modeller: Rationell (Lindblom Inkrementell (Simon) Implementering: sätta igång en beslutad policy. Två modeller: Top-down Bottom-up Utvärdering: bedömning av policyns inverkan och framgång – har policyn åstadkommit de mål som satts upp? Policy outputs Policy outcomes Granskning: Fortsätta Revidera Avsluta

6.1 Policyformulering Rationell modell Har sin grund i ekonomisk analys. Förespråkare av metoden hävdar att den tvingar beslutsfattare att: Tänka omsorgsfullt och systematiskt Ta med ett brett spektrum av faktorer i beräkningen Ifrågasätta antaganden Fatta genomskinliga beslut Inkrementell modell Beslutsfattare svarar på problem snarare än förutser dem eller skapar nya mål. Beslutsfattare: Överväger bara ett litet antal alternativ för att handskas med ett problem. Väljer de som bara skiljer sig marginellt (inkrementellt) från existerande policies. Går kontinuerligt igenom policies och gör många små justeringar. Söker inte den bästa enskilda lösningen utan erkänner att det finns många alternativ och väljer dem som har politiskt stöd.

6. 2 Rationella och inkrementella modeller för policyskapande (H&H s Mål: bestäms innan medel för att uppnå mål beaktas En bra policy: den mest lämpliga för att uppnå explicita mål Analys: omfattande; alla effekter av alla alternativ beaktas Teori: mycket använd Inkrementell Mål: beaktas samtidigt som medel för att uppnå målen beaktas En bra policy: den som alla huvudsakliga aktörer kan komma överens om Analys: selektiv – målet är acceptabel policy, inte den bästa policyn Jämförelse med liknande problem flitigt använd

6.2 Public policy i olika miljöer Etablerade demokratier Nya demokratier Auktoritära stater

Att fundera på… … då man behandlar ’politiska system’: Vilka strukturer utför vilka funktioner i det studerade systemet? Hur sker interaktionen mellan strukturerna? Hur ser processfunktionerna ut? Vilka är inblandade i dessa? … då man behandlar ’det konstitutionella ramverket’ i studiet av politiska system: Hur/av vilken anledning har konstitutionen skapats/förändrats? I vilken form existerar konstitutionen? Hur kan den samhälleliga situationen vid tiden för konstitutionsskrivandet ha påverkat konstitutionens innehåll? Hur lyckas konstitutionen styra det politiska systemet? Hur kontrolleras konstitutionens efterlevnad?