Onsdag 5 November 2014 Rose-Marie Holst ÖL, PhD KKSU/Östra Kvinnlig könsstympning Vad behöver vi vara uppmärksamma på? Hur kan vi stödja och hjälpa flickorna? Onsdag 5 November 2014 Rose-Marie Holst ÖL, PhD KKSU/Östra

Göteborgsprojektet 1993-96 MVC BVC Barnhälsovård Skolan Ungdomsmottagningarna Information till de berörda invandrargrupper (både män och kvinnor) Rose-Marie Holst 2014

Könsstympningens geografi Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

Enligt WHO finns det år 2014 120 - 150 miljoner könsstympade kvinnor och flickor i världen

År 2014 blir varje dygn 6.000 nya flickor könsstympade Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

I Sverige lever ca 91420 personer med rötter i länder där könsstympning praktiseras 40.000 är kvinnor varav 20.000 är från Somalia 12.000 är flickor 0 - 18 år Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

Olika typer av kvinnlig könsstympning enligt WHO Excision (borttagande) av förhuden och/eller yttersta delen av klitoris (Sunna) Excision (borttagande) av klitoris och ibland delar av de små blygdläpparna Infibulation (Faraonisk stympning) borttagande av klitoris + de små blygdläpparna + de inre delarna av de stora blygdläpparna. Kvarvarande delar sys ihop och en mm-stor öppning lämnas längst ner för mensblod och urin Övriga former som tex prickning av klitoris Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

Vad säger lagen. Lag (1982:316) förbud mot könsstympning av kvinnor Vad säger lagen? Lag (1982:316) förbud mot könsstympning av kvinnor. Skärpning av lagen juli 1998 (SFS 1998:407) 1§ Ett ingrepp i de kvinnliga könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem får inte utföras oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. 2 § Den som bryter mot 1 § döms till fängelse i högst fyra år. Om brottet innebär livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat fall inneburit ett synnerligen hänsynslöst beteende skall det dömas till fängelse, lägst två år högst tio år. För försök, förberedelse och stämpling samt underlåtenhet att avslöja brott döms till ansvar enligt 23 kapitlet i brottsbalken Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

Förekomst av kvinnlig könsstympning i % (Hosken report 1982) Över 80% Somalia 99-100% Djibouti 100% Etiopien 90% Eritrea 90% Mali 90% Sudan (Norra) 90% Sierra Leone 90% 50-70% Burkino Faso 70% Gambia 60% Elfenbenskusten 60% Kenya 60% Senegal 50% Egypten 50% Nigeria 50% 10-25% Mauritanien 25% Central Afrika 20% Niger 20% Chad 20% Benin 20% Togo 20% Ghana 20% Tanzania 20% < 5% Uganda Zair Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

Några motiv till att föräldrar låter könsstympa sina döttrar Den icke könsstympade kvinnan är oren översexualiserad ej respekterad mannen blir impotent blir ej gift mannen kan ej njuta av sex fadern går miste om brudpris kan ej få barn

Vem utför könsstympningen? På landsbygden: ”traditionella förlossningshjälperskor” I staden: ofta utbildad personal som läkare eller sjuksköterskor

Stymperskan omgiven av sina medhjälpare Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

Nyligen infibulerade flickor som ligger med benen ihopsnörda för förhindra att infibuleringen går upp. Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

Tidiga komplikationer till könsstympning Blödning som kan leda till död Skador på intilliggande vävnader - vagina, urethra, urinblåsa, rectum, nervtrådar Akut urinretention som kan ge hydronefros Infektioner i urinvägar och sår som kan ge sepsis och död Ökad risk tetanus, hepatit och HIV Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

Sena komplikationer till kvinnlig könsstympning Blåstömningsproblem med njursvikt på sikt Infektioner som kan leda till infertilitet Dysmenorré - hematokolpos Retentioncystor Abscess som kan ge fistelgångar – kloak Förlossningshinder Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

Sena komplikationer till kvinnlig könsstympning Samlivsproblem - omöjligt med penetrerande vaginala coitus - dyspareuni - ”OBS! förutsätt inte att en könsstympad kvinna ej kan ha ett väl fungerande sexliv” Psykiska problem -”OBS! förutsätt inte att alla könsstympade kvinnor har psykiska problem pga könsstympningen” Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

Deinfibulation den operation som öppnar vulva på den infibulerade flickan/kvinnan När skall den ske? Vem bestämmer tidpunkten? Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

Hur kan vi se, förebygga och agera inom hälso- och sjukvård i frågor om kvinnlig könsstympning?

FGM specialist calls for gynaecological checks for all girls in Sweden Anissa Mohammed Hassan, who co-led an education pilot in Norrköping, calls for genital examinations for all girls aged six

Två alternativ att diskutera Undersök alla flickor i 6-års ålder oavsett etnicitet? Undersök endast flickor i 6-års ålder som har rötter i länder där könsstympning praktiseras?

Att bli medveten om det egna kulturella bagaget är en viktig förutsättning i mötet med människor från andra kulturer

Kulturkompetens är bra men inte nödvändigt i mötet med människor från andra kulturer

Kom till rätta med de egna känslorna Kom till rätta med de egna känslorna! Bli medveten om det egna kulturella bagaget! Fördöm könsstympningen men ej den könsstympade! Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra

Rose-Marie Holst, leg läk KKSU/Östra