Barnens miljöhälsoenkät 2011 Resultat för Sörmland Detta presentationsmaterial redovisar Sörmlands läns resultat ifrån den nationella enkätundersökningen Barnens miljöhälsoenkät 2011. Undersökningens syfte var att kartlägga i vilken utsträckning barn i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år exponeras för olika miljöfaktorer och vilka besvärsupplevelser barnen har. Sörmlands resultat baseras på svaren från vårdnadshavare till 1255 barn. Under våren 2011 genomförde Karolinska Institutet, med hjälp av Statistiska Centralbyrån (SCB) och på uppdrag av Socialstyrelsen den nationella undersökningen Barnens miljöhälsoenkät 2011. En enkät skickades ut till vårdnadshavare för cirka 71 400 barn i hela Sverige, varav 36 000 besvarade enkäten. Enkätresultatet resulterade i den nationella rapporten Miljöhälsorapport 2011. Folkhälsocentrum

Syftet med presentationsmaterialet Få en djupare inblick i Sörmlands läns resultat Fungera som besluts-, prioriterings- och diskussionsunderlag Presentationsmaterialet riktas främst till beslutsfattare, chefer eller yrkesverksamma internt inom landstinget men även externt till bland annat kommunerna i länet och Länsstyrelsen Presentationsmaterialet finns i tre format beroende på ändamålet Använd presentationen i sin helhet eller gör ett urval av bilder som passar för ändamålet Presentationsmaterialet ger en djupare inblick i resultaten för Sörmlands län och kompletterar därmed den nationella rapporten. Det riktas främst till dig som är beslutsfattare, chef eller yrkesverksam internt inom landstinget men även till externa aktörer så som beslutsfattare och utförare i länets kommuner och till Länsstyrelsen. Då landstinget ska verka för varje persons rätt till bästa möjliga hälsa samt främja en utveckling som är långsiktigt ekologisk hållbar (Mål och Budget, Planperioden 2014-2016) kan presentationsmaterialet användas som besluts-, prioriterings- och diskussionsunderlag i vårt arbete. Presentationsmaterialet finns i tre format beroende på ändamålet: Ett presentationsmaterial i pdf-format med kompletterande text i anteckningssidorna. Ett presentationsmaterial i powerpoint-format med kompletterande text i anteckningssidorna. I denna variant kan du själv lägga till eller ta bort text utifrån behov. Ett presentationsmaterial i pdf-format utan anteckningssidor. Du behöver inte använda hela presentationen, utan kan göra ett urval av bilder som passar för ändamålet.

Om undersökningen En nationell enkätundersökning genomförd 2011 om hur miljöfaktorer påverkar barns hälsa 21 län deltog Undersökningen har genomförts en gång tidigare, under 2003 En enkäten som innehöll 77 frågor om barns exponering av miljöfaktorer samt deras besvärsupplevelser och hälsotillstånd användes Undersökningen är kompletterad med registerdata Barnens miljöhälsoenkät 2011 genomfördes av Karolinska Institutet, med hjälp av SCB och på uppdrag från Socialstyrelsen och resulterade i den nationella rapporten Miljöhälsorapport 2011. Även år 2003 genomfördes en nationell enkät kring barns miljö och hälsa, initierad av Socialstyrelsen och denna resulterade i rapporten Miljöhälsorapport 2005. Innan dess var kunskapen om hur miljöfaktorer påverkar barns hälsa mycket begränsad och informationen hämtades främst från olika register. Ingen liknande undersökning hade genomförts innan 2003 vare sig nationellt eller internationellt. Det var därför angeläget att få en bild av hur barn exponeras för olika miljöfaktorer samt hur besvärsförekomsten och självrapporterad hälsa såg ut bland barn. De flesta av enkätens 77 frågor var lika för alla åldergrupper medan några frågor var specifika för den enskilda åldergruppen. De registerdata som undersökningen kompletterats med är barnets kön, ålder, bostadsort, födelseland, föräldrarnas utbildningsnivå m.m. Barnens miljöhälsoenkät 2011 möjliggör jämförelser mellan olika grupper inom den utvalda befolkningen, bland annat utifrån kön, ålder och socioekonomisk status. Dessutom möjliggörs jämförelser över tid då enkätfrågorna har utformats så att svaren går att jämföra med svaren från 2003 års undersökning. Folkhälsocentrum

Målgrupper Målgrupp för att besvara enkäten: Vårdnadshavare till barn i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år Målgrupp för undersökningen: Barn i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år Enkätens frågor besvarades av barnens vårdnadshavare, med undantag för några frågor som ställdes direkt till 12-åringarna. Vårdnadshavare med hög utbildning besvarade enkäten i större utsträckning än vårdnadshavare med låg utbildning.

Urval och svarfrekvens Slumpmässigt grundurval i de 21 deltagande länen, 600 barn per län, totalt 12 600 barn Slumpmässigt förstärkt urval i de 15 län som önskade detta, totalt 58 800 barn Sammanlagt 71 400 barn 36 000 besvarade enkäter, vilket motsvarar 51 procents svarsfrekvens Genom en bortfallsanalys bedöms resultatet vara representativt för hela målbefolkningen Av de 71 400 barnen som ingick i undersökningen, hörde ca 59 000 barn till ett slumpmässigt förstärkt urval. Femton län, däribland Sörmland deltog med ett förstärkt urval, vilket var frivilligt och bekostades av de enskilda regionerna, landstingen, kommunerna och/eller länsstyrelserna. Undersökningen blev därmed betydligt större än grundurvalet. SCB har beräknat en viktning av svaren så att resultatet är representativt för hela målbefolkningen. En bortfallsanalys genomfördes för att se om bortfallet trots viktning är representativt och analysens resultat visar att viktiningen fungerat och enkätundersökningens resultat bedömd vara representativt för hela målbefolkningen. I undersökningen som genomfördes 2003 tillfrågades vårdnadshavare till 41 000 barn och av dessa barn ingick 24 400 i ett förstärkt urval. Totalt svarade 71 procent av de tillfrågade vårdnadshavarna. Folkhälsocentrum

Antal och andel barn som deltog i Sörmland (Grundurval + förstärkt urval) Åldersgrupp 8 månader 4 år 12 år Totalt Antal utskickade enkäter 600 (200+400) 1000 (200+800) 2600 (600+2000) Antal besvarade enkäter 311 495 448 1255 Svarsfrekvens 52% 50% 45% 48% Målbefolkning 1 233 2945 2701 6879 I Sörmland skickades enkäter ut till vårdnadshavare till totalt 2600 barn, 600 i grundurval och 2000 i förstärkt urval*. Av dessa enkäter besvarades 1255 stycken vilket gav en svarsfrekvens på 48 procent**. I undersökningen från 2003 genomförde inte Sörmlands län ett förstärkt urval. Totalt tillfrågades vårdnadshavare till 790 barn i Sörmlands län (vilket var undersökningens grundurval) och av dessa svarade 72 procent (569 barn). *Femton län, däribland Sörmland deltog med ett förstärkt urval, vilket var frivilligt och bekostades av de enskilda regionerna, landstingen, kommunerna och/eller länsstyrelserna. **SCB har beräknat en viktning av svaren i den nationella undersökningen så att resultatet är representativt för hela målbefolkningen. En bortfallsanalys genomfördes för att se om bortfallet trots viktning är representativt och analysens resultat visar att viktiningen fungerat och enkätundersökningens resultat bedömd vara representativt för hela målbefolkningen. Folkhälsocentrum

Bakgrund om barns miljörelaterade hälsa Barn är särskilt känsliga för miljöfaktorer och det har framför allt tre orsaker: Snabb utveckling av kroppsliga system Högre exponering av skadliga miljöfaktorer än vuxna Barnspecifika beteenden Exponering för farliga ämnen under uppväxten kan ge bestående hälsoeffekter, både i barnåldern men även långt senare i livet. Flera vanliga sjukdomar har kopplingar till den miljö som barn utsätts för under sin utveckling. Varför barn är särskilt känsliga för miljöfaktorer beror på framför allt tre orsaker: • Barns kroppsliga system (så som immunsystem, nervsystem och reproduktionssystem) utvecklas i snabb takt och genomgår en rad känsliga utvecklingsfaser. • Barn höga exponering av skadliga miljöfaktorer. Jämfört med vuxna äter barn mer, dricker mer och andas mer i proportion till sin kroppsstorlek. • Bristande riskmedvetenhet och barnspecifika beteenden. Till exempel befinner sig barn ofta nära marken/golvet samt exponeras för föremål via deras hand- till munaktivitet. En studie av Tulve med flera (2002) om hur ofta barns mun eller tunga kommer i kontakt med fingrar, andra kroppsdelar, leksaker, andra föremål eller ytor, visade att barnen i genomsnitt hade napp i munnen 108 minuter per dag, plastleksaker 17 minuter, bitleksaker sex minuter och andra föremål 9 minuter. Redan i fosterlivet exponeras fostret för ämnen i den gravida kvinnans blod. När moderkakan utvecklats fungerar den som en barriär for vissa ämnen medan andra ämnen lätt transporteras över till fostret. Under graviditet och amning kan ämnen som upplagrats i kvinnans skelett och fettväv frisättas och hamna i blodet och i modersmjölken. Det leder till att fostret och att ammade spädbarn exponeras. Folkhälsocentrum

Mål, lagar och konventioner Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Barnkonventionen Tobakskonventionen Tobakslagen Det finns lagar, mål, regelverk och konventioner som styr arbetet för barns miljörelaterade hälsa. Det nationellt övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Kopplat till detta finns elva målområden, varav flertalet knyter an till barns miljörelaterade hälsa: barns och ungas uppväxtvillkor, miljöer och produkter samt tobaksbruk och då särskilt exponering för miljötobaksrök (passiv tobaksrök) (Folkhälsomyndighetens webbsida, www.folkhalsomyndigheten.se). Det finns dessutom ett nationellt övergripande miljökvalitetsmål, kallat generationsmålet. Det är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Bland de 16 nationella miljökvalitetsmålen så finns flertalet som knyter an till barns miljörelaterade hälsa: bland annat mål om frisk luft, säker strålmiljö, god bebyggd miljö och giftfri miljö (Naturvårdsverkets webbsida om miljökvalitetsmålen: www.miljomal.se). FN:s barnkonvention är ett rättsligt bindande och internationellt avtal som Sverige har ratificerat och som även Landstinget Sörmland har bestämt sig för att förverkliga. Konventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn bland annat att alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling (Unicefs webbsida om barnkonventionen, http://unicef.se/barnkonventionen). FN:s tobakskonvention är även det ett rättsligt bindande och internationellt avtal som Sverige har ratificerat. Konventionen innehåller bestämmelser för att minska tobaksbruket, bland annat genom skydd mot exponering för tobaksrök och att alla barn har rätt till en tobaksfri uppväxt (Statens Folkhälsoinstitut 2009). Sveriges tobakslag innehåller bestämmelser om rökfria områden utomhus och inomhus (Tankesmedjan Tobaksfaktas webbsida, http://tobaksfakta.se/fakta/tobakslagen-i-sammanfattning/).

Frågeområden i undersökningen samt presentationsordning i resultatavsnittet Självskattad hälsa Astma och allergi Utomhusluft Inomhusmiljö Buller Miljötobaksrök (passiv rökning) Kemikalier Radon Solljus Folkhälsocentrum

Resultat för Sörmland Nedan följer en presentation av resultatet för Sörmland. Sörmlands resultat jämförs med resultaten på nationell nivå och, där det är möjligt, med resultatet från 2003 års undersökning. För varje frågeområde tillkommer en bakgrundsbeskrivning, med bland annat begreppsförklaringar och hälsoeffekter kopplat till miljöexponering. Observera att diagrammen har olika maximalt värde på den vertikala axeln, 25, 50 eller 100 procent beroende på vad som är mest lämpligt utifrån resultatet.

Barnens hälsotillstånd, procentuell fördelning Vårdnadshavarna fick skatta sitt barns hälsotillstånd med hjälp av enkätfrågan ”Hur bedömer du att ditt barns allmänna hälsotillstånd är?”. De allra flesta barn har ett hälsotillstånd som vårdnadshavaren bedömer som mycket gott eller gott, ett resultat som samstämmer med landet i övrigt.

Astma, allergisnuva och födoämnesallergi Astma och allergisnuva Astma är en inflammatorisk sjukdom i lungorna vilket orsakar symtom som hosta, tryck över bröstet, svårt att andas och pipande andning. Under de senaste 30 åren har astma mer än fördubblas och är nu den vanligaste kroniska sjukdomen i barndomen. Allergisnuva ger symptom som långdragen snuva eller nästäppa utan att vara förkyld, i kombination med reaktion från övre luftvägarna vid exponering för pollen eller pälsdjur. Även allergisnuva har mer än fördubblats under de senaste 30 åren. Ett flertal orsaker samverkar vid utvecklandet av astma och/eller allergisnuva. Riskerna ökar av faktorer som ärftlig benägenhet, att immunsystemet inte får rätt stimulans samt exponering för olika miljöfaktorer, till exempel tobaksrök, luftföroreningar från trafik, fuktproblem i boendemiljön och kemikalier i material. Födoämnesallergi Födoämnesallergi orsakar symptom som eksem, andningssvårigheter, klåda i ögon, mun och svalg, samt diarré, gaser, och/eller magknip. Bland barn i Sverige med födoämnesallergi är det oftast mjölk, nötter, fisk, ägg, soja samt kärn- och stenfrukter som leder till en allergisk reaktion. Det finns också glutenintolerans, som visserligen inte klassas som en allergi men den har under de senaste åren ökat hos befolkningen. Förekomsten av födoämnesallergi är ganska stabil mellan de olika åldrarna i barnåren men allergi mot mjölk och ägg som är vanligt under de första levnadsåren tenderar att växa bort och följs ofta av allergirelaterade besvär mot olika kärn- och stenfrukter. Folkhälsocentrum

Andel med någon form av läkardiagnostiserad allergisjukdom, uppdelat på åldersgrupper % I diagrammet ovan presenteras förekomsten av läkardiagnostiserad astma, allergisnuva och födoämnesallergi. Utöver dessa siffror är det även vanligt att barn har två eller fler allergisjukdomar. Olika jämförelser: Ålder: Förekomsten av allergisnuva ökar med stigande ålder, medan astma och födoämnesallergi är vanligast bland de 4-åriga barnen. Kön: Astma och allergisnuva är vanligare bland pojkar i åldergrupperna 4 och 12 år än bland flickor i samma ålder. 2003: Förekomsten av astma har ökat från 2003 till 2011 bland 4-åringar och 12-åringar, från cirka 6 procent till cirka 9 procent i båda åldersgrupperna. För 12-åriga barn syns en ökning av allergisnuva från ca 9 procent till 13 procent. Nationellt: Sörmland resultat liknar i stort det nationella resultatet. Andelen barn med astma i målgruppsåldrarna är dock ca en procentenhet lägre än i landet i övrigt. Förekomsten av allergisnuva i form av pollenallergi är 4 procent för 4-åringa barn och 14 procent för 12-åriga barn. Andelen 4- och 12-åringar med någon läkardiagnostiserad allergirelaterad sjukdom är 20 procent. Med erfarenhet från och jämförelser med tidigare studier, bland annat från BAMSE-studien i Stockholm (Ballardini med flera 2012) tyder det på att om enbart läkardiagnos används som definition så underskattas förekomsten av allergirelaterade sjukdomar, framförallt allergisnuva. Andelen barn med någon form av allergisjukdom i Sörmland kan därför troligtvis vara högre. Folkhälsocentrum

Andelen 4- och 12- åringar med någon form av läkardiagnostiserad allergisjukdom, uppdelat på föräldrars utbildningsnivå % Resultatet visar att barn till föräldrar med grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå oftare har allergisnuva och födoämnesallergi än andra barn. Anledningen till att andelen barn med astmasjukdom som har grundskolutbildade föräldrar är låg beror på att det var en mycket låg svarfrekvens för den kategorin. Folkhälsocentrum

Andel 4- och 12-åringar (procent) med upplevda obehag de senaste 3 månaderna, barn med och utan astma Resultatet visar att barn med astma är mer känsliga än andra barn för exponering av flertalet miljöfaktorer till exempel tobaksrök, parfym och trafikavgaser, vilket samstämmer med andra undersökningar. Dessutom får hälften av de 4-åringar och 75 procent av de 12-åringar med astma symtom i nedre luftvägarna i samband med kall luft eller ansträngning. % Folkhälsocentrum

Hudallergi - Eksem Böjveckseksem Handeksem Kontakteksem Irritationseksem Allergisk kontakteksem Kontaktallergi Eksem är den vanligaste hudsjukdomen hos både barn och vuxna. Gemensamt för olika typer av eksem är att huden blir röd, torr och kliar samt att det kan uppkomma blåsor, fjällning och sprickor. Böjveckseksem är den vanligaste typen av eksem hos barn och besvären börjar ofta redan i småbarnsåren. Böjveckseksem förekommer oftare hos dem som har astma eller allergisnuva och de som har böjveckseksem löper större risk att drabbas av handeksem än andra. Barn kan utveckla olika typer av eksem efter hudkontakt med allergiframkallande ämnen och hudirriterande faktorer, så som nickel, parfymämnen, konserveringsmedel, hårfärg och tvål. Böjveckseksem: Huden är torr, kliande och eksembenägen. Handeksem: Eksem i händer oavsett orsak. Kontakteksem: Samlingsord för eksem som orsakas av kontakt med hudirriterande faktorer (irritationseksem) eller kontaktallergen (allergiskt kontakteksem). Irritationseksem: Eksem som orsakas av kontakt med hudirriterande faktorer. Allergisk kontakteksem: Eksem efter kontakt med ett ämne som personen tidigare utvecklat kontaktallergi mot. Kontaktallergi: Orsakas av kemiska ämnen, kontaktallergen, som ofta finns i konsumentprodukter och kemiska produkter. Livslång allergi. Folkhälsocentrum

Andel med böjveckseksem som diagnostiserat av läkaren, nickelallergi, handeksem eller allergi mot kosmetika, uppdelat på kön och ålder % Resultatet visar att flickor är mer exponerade för allergiframkallande faktorer än pojkar. Flickor har dessutom mer hudallergiska besvär än pojkar, med undantag för böjveckseksem bland åtta månader gamla barn och för handeksem bland 12-åriga barn. Skillnaden mellan könen återfinns även i det nationella resultatet. Ett tydligt exempel på könsskillnaden är nickelallergi där förekomsten bland flickorna är tio gånger högre än bland pojkarna i 12 års ålder, 11 respektive 1,1 procent. Bland de barn med böjveckseksem har en större andel också handeksem än andra barn. Hos 27 procent av de barn i 12-årsåldern som har böjveckseksem förekommer även handeksem, vilket kan jämföras med 7 procent av 12-åriga barn utan böjveckseksem. Folkhälsocentrum

Andelen med hudbesvär av parfymämnen, konserveringsmedel eller hårfärgämnen, uppdelat på kön och ålder   Flickor Pojkar 4 år 12 år Färgat håret 1,1% 32,8% 0,3% 13,9% Fått hudbesvär vid hårfärgning 0% 2,8% Tillfällig tatuering 7,3% 19,5% 2,6% 19,4% Fått hudbesvär av en tillfällig tatuering 3,5% Tabellen ovan visar att var tredje flicka och var sjunde pojke i 12 års ålder har färgat håret någon gång. Cirka tre procent av flickorna fick hudbesvär till följd av hårfärgningen. Jämfört med landet i stort så har Sörmland en högre andel 12-åringar som har färgat håret, det skiljer cirka fem procentenheter för båda flickor och pojkar. Det är också en högre andel flickor i länet som fått besvär av hårfärgningen jämfört med det nationella resultatet, cirka 2 procentenheter högre. Många hårfärger är starkt allergiframkallande vid hudkontakt och allergin orsakar eksem i hårbotten och ansiktet. Besvären kan bli mycket svåra. Var femte flicka och var femte pojke i 12 års ålder har någon gång haft en tillfällig tatuering. Cirka tre procent av dem fick hudbesvär till följd av tatueringen. Folkhälsocentrum

Utomhusluft 15 procent av barnen besväras enligt deras vårdnadshavare av lukt från bilavgaser Två av tre 12-åringar och en av tre 4-åringar ägnar mer än 30 minuter/dag till resor till och från skolan, förskolan och andra aktiviteter Ett av tio barn bor i bostäder med något fönster riktat mot en större gata eller trafikled Ett av tjugo barn har sitt sovrumsfönster riktat mot en högtrafikerad gata Vårdnadsgivare till 9 av 10 barn upplever att luftkvaliteten i och i närheten av bostaden är bra eller mycket bra. Nästan en av tjugo upplever luftkvaliteten som ganska dålig eller mycket dålig (vilket motsvarar 224 barn i länet) Luftföroreningar utomhus utgörs som regel av mycket komplexa blandningar av partiklar, vätskedroppar och gaser. De som främst kan orsaka negativa hälsoeffekter är partiklar, marknära ozon, kväveoxider samt organiska kolväten. En del av dessa förekommer naturligt i luften men halterna är ofta kraftigt förhöjda i tätbebyggd miljö på grund av utsläpp från industriell verksamhet och trafik, partiklar som dubbdäck river upp från asfalten samt från energiproduktion och uppvärmning av byggnader. En betydande andel av luftföroreningarna kommer till Sverige från andra Europeiska länder via vindar. Luftkvaliteten i Sverige har blivit bättre de senaste 20-30 åren men vad gäller just partiklar, marknära ozon och kvävedioxid i tätbebyggda områden har förbättringen avstannat och halterna är fortfarande höga. En förklaring till detta är den ökade trafikmängden. De största hälsoeffekterna som luftföroreningar utomhus kan leda till är att orsaka eller förvärra sjukdomar i luftvägarna, exempelvis astma eller att hämma lungfunktionens utveckling. Barn är speciellt känsliga för luftföroreningar och det gäller även för ofödda barn, i fosterlivet. Generellt är hälsorisker på grund av luftföroreningar större för boende i storstäder och tätort än för boende på landsbygden vilket främst beror på vägtrafiken. Resultatet visar att ungefär 15 procent av barnen besväras av lukt från bilavgaser, vilket även samstämmer med de nationella resultatet. Det finns andra studier som visar att de dagar då halter av trafikrelaterade luftföroreningar och ozon är höga/ökar, ökar också antalet akutbesök och sjukhusinläggningar som är relaterade till astma eller luftvägssjukdom hos barn som redan har astma eller svåra astmasymptom (Naturvårdsverket, 2010). Tiden som barn vistas i trafiken oavsett om de går, cyklar eller åker barnvagn är ett viktigt mått för hur stor mängd luftföroreningar de exponeras för. 61 procent av 12-åriga och 29 procent av 4-åriga barn i Sörmland ägnar mer än en halvtimme åt resor till och från skolan, förskolan och andra aktiviteter varje dag. Halterna av luftföroreningar blir höga även inomhus i byggnader som ligger nära gator med mycket trafik. Resultatet visar att 11 procent av barnen bor i bostäder som har något fönster som vetter mot en större gata eller trafikled och 6 procent av barnen har ett sovrumsfönster som vetter mot en högtrafikerad gata.   Sammanlagt uppger närmare 90 procent av barnens vårdnadshavare att luftkvaliteten i eller i närheten av bostaden är bra eller mycket bra, medan 4 procent rapporterar att luftkvaliteten är ganska dålig eller mycket dålig, en andel som motsvara 224 barn i länet. I den sistnämnda gruppen, de som uppger att luftkvaliteten är dålig eller mycket dålig är andelen barn med astma eller allergisnuva högre än bland övriga barn.

Inomhusmiljö Faktorer som påverkar inomhusmiljön: Värme och ventilation Buller Luftburna partiklar, bl.a. Kemikalier Radon Det är många faktorer som påverkar vår inomhusmiljö. Byggnaders utformning, installationer och materialval samt dess användning, underhåll och skötsel påverkar i högsta grad. Brister bland dessa faktorer kan leda till att vi exponeras för fukt, mögel, höga bullernivåer, miljötobaksrök, kemikalier eller radon vilket påverkar vår hälsa negativt, i synnerhet vid långvarig exponering. Barn spenderar sin huvudsakliga tid i olika inomhusmiljöer så som i bostaden, förskola, skola och träningslokaler. Kvaliteten på dessa inomhusmiljöer har därmed betydelse för deras hälsa. Flera tidigare undersökningar har påvisat stora brister när det gäller ventilation och damm i skolor och förskolor.  Folkhälsocentrum

Fukt och mögel Andel med astma, allergi, astma och/eller allergi vars föräldrar rapporterar synlig fuktskada, synligt mögel eller mögellukt i bostaden under de senaste 12 månaderna % Resultatet visar att det är vanligare med astma och/eller allergi bland barn som bor i bostäder med minst ett tecken på fuktskada än bland barn som bor i bostäder utan tecken på fuktskada. Utifrån undersökningen är det dock svårt att bedöma om det beror på byggnaden eller på andra exponeringsskillnader, till exempel för miljötobaksrök. Resultatet pekar däremot i samma riktning som flera andra studier, som har tagit hänsyn till andra exponeringsfaktorer vid analys av data.

Buller I Sverige är buller den miljöstörning som berör flest antal människor. Hur buller påverkar beror på dess egenskaper, i vilken miljö det uppträder och när på dygnet det inträffar. Det finns också en stor variation mellan hur människor upplever och påverkas av ljud. De allvarligaste hälsoriskerna vid exponering för buller är försämrad hörsel och öronsusningar (tinnitus). Flera studier visar att hörselnedsättning på grund av höga ljudnivåer är ett allt större problem. Buller kan dessutom leda till andra besvär till exempel sömnproblem, fysiologiska stressreaktioner (t.ex. huvudvärk och trötthet), koncentrations- och inlärningssvårigheter samt försämrad talförståelse. Barn, äldre personer och personer med hörselnedsättning är grupper som är särskilt känsliga för buller. Barn har en kortare hörselgång än vuxna vilket gör att ljudet inte dämpas lika mycket innan det når trumhinnan. Därför finns det anledning att misstänka att barn skadas vid lägre ljudnivåer än vuxna. Dessutom är barns språkförståelse ännu inte fullt utvecklad och det kan ge effekter på inlärning även när talförståelsen inte är försämrad. Särskilt utsatta är förskolor där små barn och personal har ett dåligt skydd mot buller. Även i boendemiljön kan barn utsättas för höga ljudnivåer och denna typ av exponering har enligt tidigare studier ökat. Miljöer med ljudvolymer över 85 decibel, där hörselskydd krävs enligt arbetsmiljölagen bör undvikas av gravida eftersom det finns en risk för hörselnedsättning hos barn som under fosterstadiet utsatts för buller, framförallt om bullret innehåller lågfrekventa ljud. Dessutom finns risk för såväl tillväxthämning av fostret som låg födelsevikt. Folkhälsocentrum

Vanliga bullerkällor för barn: Trafikbuller Ventilationsbuller i skola och bostad Ljud från andra barn i klassrum, skolmatsalar, gymnastiksalar och på fritids Barnens egen lek och stoj Musikspelare med hörlurar Sportaktiviteter I Sörmland har 2 procent av 12-åringarna nedsatt hörsel vilket totalt motsvarar ca 50 barn

Andelen 12-åringar som störs av buller från olika ljudkällor i skolan % Resultatet visar en markant ökning av 12-åriga barn som besväras av buller i eller nära skolan jämfört med 2003. Särskilt anmärkningsvärd är ökningen av besvär av ljud från andra barn, från 18 procent år 2003 till 27 procent år 2011. Även ljudmiljön i skolmatsalen upplevs av många som störande. Dessa resultat samstämmer med det nationella resultatet som även det visar på en ökning av bullerbesvär i eller i anslutning till skolan. Ett exempel på hur man kan arbeta med att minska buller i skolmiljön är Vasaskolan i Strängnäs arbete. De har bland annat sänkt takhöjden i både klassrum och korridorer, investerat i ljuddämpningstavlor i klassrummen och lagt nytt gummigolv i klassrummen. Eleverna på skolan blir informerade om att i matsalen samtalar man bara med sin bordskamrat och att man går lugnt och stilla. Vad gäller hemmiljön så uppgav drygt 3 procent av 12-åringarna att de flera gånger per vecka har svårt att förstå samtal, prata i telefon eller lyssna på radio eller tv på grund av störande ljud. De olika bullerkällorna i hemmiljön som angavs i enkäten var ljud från andra barn, ljud från fläkt, ljud från bilar och bussar, ljud från tåg, tunnelbana eller spårvagn, ljud från flygplan och ljud från grannar. Folkhälsocentrum

Andel barn som bor i en bostad med något fönster eller något sovrumsfönster vänt mot starkt trafikerad gata, järnväg eller industri, uppdelat på byggnadsår, flerfamiljshus respektive småhus % % Bland barn som bor i flerfamiljshus bor 31 procent i bullerutsatta lägen. Motsvarande andel för barn som bor i småhus är 13 procent. Diagrammet ovan utgår ifrån en av flera riskfaktorer för bullerexponering i hemmet, nämligen placeringen av bostadens fönster. Om det finns fönster i bostaden som vetter mot en stark bullerkälla och i synnerhet om det finns fönster i barnets sovrum som vetter mot en stark bullerkälla ökar risken för att barn drabbas av ohälsa till följd av bullerexponering. Det ökar även risken för exponering av luftföroreningar. Resultatet som visas i diagrammet är sammantaget för alla undersökningens åldergrupper, 8 månader, 4 år och 12 år. Det visar att det är vanligare att familjer som bor i flerbostadshus och i äldre hus har något fönster som vetter mot en stark bullerkälla jämfört med familjer som bor i småhus och i hus byggda senare. Däremot är flerbostadshus byggda 1986 och framåt samt småhus byggda 2004 och framåt undantag från detta vilket samstämmer med nationella siffror om att många nya bostäder byggs i bullerutsatta lägen nära stora transportleder. Av 12-åriga barn i både flerbostadshus och i småhus uppger 2 procent att de varje vecka har svårt att somna och 2 procent att de varje vecka blir väckta för tidigt på grund av trafikbuller varje vecka. Folkhälsocentrum

Musikspelare med hörlurar Bland de 12-åriga barnen lyssnar 6 procent på stark musik dagligen År 2003 gjorde 2 procent detsamma Allt fler barn lyssnar på stark musik i hörlurar. Cirka 6 procent av undersökningens 12-åriga barn gör det så gott som dagligen jämfört med drygt 2 procent år 2003. Ökningen samstämmer med övriga landets resultat. Det syns dock ingen ökning av självrapporterad hörselnedsättning sedan 2003. Diskussionsfråga: Den teknologiska utvecklingen sker i en rasande fart! Barn har idag ofta tillgång till ljud och rörliga bilder via läsplattor och mobiler. Vilka hälsorelaterade effekter, både negativa och positiva, kan barn få av den ökade tillgången? Folkhälsocentrum

Miljötobaksrök Miljötobaksrök, som också kallas passiv rökning innefattas både av den tobaksrök som bildas från en brinnande cigarett och av den tobaksrök som rökaren andas ut. Miljötobaksrök är klassat som cancerframkallande av WHO:s cancerforskningsinstitut då den består av tusentals skadliga ämnen, till exempel kväveoxid, nikotin, kolmonoxid och kadmium. Miljötobaksrök är skadlig både i inomhus- och utomhusmiljön. Ämnena i miljötobaksrök tas upp via luftvägar och slemhinnor, vilka kan påverkas negativt av miljötobaksröken. Barn är känsligare än vuxna för miljötobaksrök och en rad studier visar på sambandet mellan miljötobaksrök och utvecklandet av luftvägssjukdomar hos barn. Risken att ett barn drabbas av astma och andra akuta nedre luftvägssjukdomar ökar med 30 procent om någon av föräldrarna röker. Om mamman röker under graviditeten ökar risken för hämmad fostertillväxt, låg födelsevikt och för tidig födsel hos barnet. Risken för låg födelsevikt (under 2500 gram) ökar med 80 procent. Studier har även visat att risken för plötslig spädbarnsdöd ökar, något som också påverkas av om minst en av föräldrarna röker efter det att barnet fötts.     Folkhälsocentrum

Andel kvinnor som använt tobak under graviditeten % Sammantaget har barns exponering av miljötobaksrök minskat sedan 2003 års undersökning. I undersökningen 2011 uppger 5 procent av kvinnorna att de rökt någon gång under graviditeten vilket nästan är en halvering sedan 2003, en trend som stämmer överrens i riket i stort. För att få en heltäckande bild av andelen kvinnor som rökte under sin graviditet så kompletteras dessa resultat med statistik från Landstinget i Sörmlands mödravård. Den visar att cirka 8 procent av förstföderskor och omföderskor rökte dagligen vid inskrivningen medan 5-6 procent av dem rökte dagligen under graviditetsvecka 32. Andelen barn som har minst en förälder som röker dagligen har nästan halverats i alla åldersgrupper. Idag har 11 procent av 12-åringarna, 10 procent av 4-åringarna och 10 procent av de 8 månader gamla barnen minst en dagligrökande förälder. Cirka 1 procent av barnen exponeras enligt föräldrarna dagligen för tobaksrök i bostaden. Utifrån uppgifter om exponering kan antalet barn som drabbas av hälsoeffekter till följd av miljötobaksrök beräknas. Om 6 procent av barnen exponeras för rökning under fosterlivet innebär det att ungefär 3 procent av fallen av låg födelsevikt beror på att mamman har rökt under graviditeten. Dessutom kan årligen något enstaka fall av plötslig spädbarnsdöd tillskrivas exponering för rökning under graviditeten eller efter födseln. Folkhälsocentrum

Andel kvinnor som rökte, snusade eller använde nikotinersättning under graviditeten, uppdelat på utbildningsnivå Även om barns sammantagna exponering av miljötobaksrök har minskat sedan 2003 finns det tydliga skillnader ur ett socioekonomiskt perspektiv. Undersökningen visar att tobaksrökning har en koppling till utbildningsnivå, ett samband som är väl känt sedan tidigare. Rökning, snusning eller användning av nikotinersättning under graviditeten är betydligt vanligare bland kvinnor med låg utbildningsnivå än bland kvinnor med hög utbildningsnivå. Minskningen av den totala andelen tobaksbrukande gravida är alltså tydlig bland kvinnor vars högsta utbildningsnivå är gymnasial eller eftergymnasial, medan det inte syns någon minskning bland gravida kvinnor med lägre utbildning. Minskningen av andelen barn med minst en förälder som röker dagligen syns inte för barn vars föräldrars högsta utbildningsnivå är grundskola. Andelen i den gruppen ligger oförändrat kvar på nästan 39 procent. % Folkhälsocentrum

Kemikalier Undersökningen studerade barns exponering av kemikalier via livsmedel, dricksvatten och vissa konsumentprodukter (se även bild 15 om hudallergi) Bland 4- och 12-åriga barn äter ca 80 procent fisk en gång i veckan eller oftare. 14 procent av 4-åringarna och 19 procent av 12-åringarna har ätit insjöfisk minst en gång den senaste månaden och 8 procent av barnen i båda åldersgrupperna har ätit strömming/sill från Östersjön den senaste månaden. Bland mammorna till de 8 månader gamla barnen äter 57 procent fisk en gång i veckan eller oftare och 13 procent har ätit insjöfisk minst en gång den senaste månaden. Då amning fortfarande kan förekomma i denna barnaålder kan barnet exponeras för kemkalier via mammans kost, även om utsöndringen är låg. Betydligt fler äter fisk en gång i veckan eller oftare 2011 jämfört med 2003 Andelen barn som dricker vatten ur egen brunn (alla åldersgrupper) är mellan 11-13 procent Alla människor exponeras kontinuerligt för låga nivåer av flera olika kemikalier. Kemikalier finns i nästan allt som omger oss i vardagen – leksaker, möbler, kläder, livsmedel, smycken, kosmetika, hygienprodukter, elektronik och mycket annat. Vissa kemikalier och metaller förekommer naturligt i vår yttre miljö medan andra förekommer till följd av människors aktiviteter, exempelvis till följd av energiproduktion, sopförbränning, vägtrafik och industriutsläpp. Exponering av kemikalier sker främst via drickvatten, livsmedel, luft, förorenade områden och konsumentprodukter. Denna undersökning studerade barns exponering av kemikalier via livsmedel, dricksvatten och vissa konsumentprodukter. Se bild 15 om hudallergi för mer information om exponeringen av kemikalier via vissa konsumentprodukter. Landstinget Sörmlands miljöenhet har kompletterande information gällande barns exponering för kemikalier via leksaker och elektronik. För dem som vill veta mer, se Miljöenheten eller hemsida för kontaktuppgifter, www.landstingetsormland.se/utveckling-forskning/miljo/miljoenheten/ Hälsoeffekten av kemikalier beror på hur stor mängd exponeringen består av. Kemikalier påverkar utvecklingen av nervsystem, reproduktionsorgan och immunsystem. Många kemikalier kan även orsaka hudallergi. Trots att halterna i miljön minskar när det gäller flera välkända metaller och organiska ämnen så ligger exponeringen i många fall nära eller över de nivåer där effekter på hälsa och utveckling kan förväntas. Hälsoeffekter kan både visa sig snart efter exponering eller många år efteråt beroende på hur man exponerats. Vissa livsmedel så som fisk, skaldjur och olika grödor kan innehålla förhöjda halter av de giftiga metallerna kadmium, kvicksilver och bly samt långlivade organiska ämnen som dioxiner, PCB och bromerade flamskyddsmedel. Livsmedelsverket rekommenderar därför att barn, kvinnor i barnafödande ålder samt gravida och ammande inte bör äta strömming, vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern samt röding från Vättern och sik från Vänern oftare än 2-3 gånger per år. Samma rekommendation finns för gädda, abborre och gös som kan innehålla för höga halter av kvicksilver. Foster kan exponeras av kemikalier och metaller via mammans livsmedels- och dryckesintag då flera ämnen så som arsenik, bly och kvicksilver passerar moderkakan och når fostret. Spädbarn exponeras främst via modersmjölk eller bröstmjölksersättning. Utsöndringen av metaller i modersmjölk är ofta låga medan bröstmjölksersättning kan innehålla förhöjda mängder metaller genom det dricksvatten som ersättningen blandas ut med.   Undersökningen visar att 80 procent av barnen i 4- eller 12-årsåldern äter fisk en gång per vecka eller oftare. Däremot äter betydligt färre just insjöfisk eller strömming/sill från Östersjön, 14 procent av fyraåriga barnen och 19 procent av de 12-åriga barnen hade ätit det minst en gång den senaste månaden. Bland mammorna till 8 månader gamla barn äter 57 procent fisk en gång per vecka eller oftare, medan 13 procent har ätit insjöfisk och 8 procent strömming/sill den senaste månaden. Betydligt fler 4-åringar, 12-åringar och mammor till 8-månader gamla äter fisk en gång i veckan eller oftare 2011 än 2003, 10 procentenheter fler barn och 15 procentenheter fler mammor. Andelen barn som dricker vatten ur egen brunn är mellan 11-13 procent i åldersgrupperna. Dricksvattnets kemikaliehalt avgörs av kvaliteten på både grundvattnet, drickvattenanläggningarna och de enskilda brunnarna då samtliga kan innehålla eller avge höga halter av metaller, exempelvis arsenik, mangan, florid, nitrat/nitrit och uran.

Radon Av vårdnadshavarna uppger 29 procent att radonhalten i deras bostad någon gång har mätts, vilket kan jämföras med 14 procent under år 2003 Radon i bostäder är den vanligaste källan till att människor exponeras för joniserad strålning i Sverige. Joniserad strålning kan skada DNA och ökar risken för framförallt lungcancer. Kombinationen radon och tobaksrök ökar därmed riskerna än mer. I vilken utsträckning radonexponering i barndomen påverkar risken att insjukna i lungcancer i vuxen ålder är i dag okänt. Andelen bostäder där en mätning av radonhalten har genomförts ökar. 29 procent av de tillfrågade vårdnadshavarna uppger att radonhalten någon gång mätts i deras bostad, vilket är en ökning från 14 procent år 2003. Det är även något högre än rikssnittet som ligger på 25 procent.

Solljus Att bränna sig är en riskfaktor för malignt melanom, en typ av hudcancer. Andelen barn som har bränt sig i solen så att huden blev röd och sved, åtminstone en gång under de senaste 12 månaderna: Barn 12 år: 46 procent Barn 4 år: 23 procent En betydligt större andel barn i dag skyddas mot solens strålar jämfört med 2003 T.ex. med solskyddskräm, T-shirt och keps, solskyddskläder, skuggvistelse, undvikande av solexponering mitt på dagen Solljus har både positiva och negativa effekter på hälsan. Det är en viktig källa till D-vitamin, det förser oss med värme och underlättar dygnsrytmen. Det har även en antiinflammatorisk effekt i huden, varför eksem och psoriasis ofta förbättras under sommaren. Däremot kan den ultravioletta strålning som solljuset innehåller skada kroppens DNA. Både solljus och de solarier som avger ultraviolett strålning klassas av International Agency for Research on Cancer (IARC) som cancerframkallande och kan orsaka flera olika sorter av hudcancer. Även om nästan alla hudcancerfall uppträder hos vuxna så har exponeringen för solljus i barndomen stor betydelse. Mycket talar för att barns hud är mer känslig än vuxnas för solens skadliga strålar och därför har solexponering i barndomen påverkan på risken för cancertypen malignt melanom senare i livet. Än mer känsliga är de barn med lite pigment i huden, så som de med ljust eller rött hår. Att bränna sig är en faktor som tycks påverka risken att utveckla malignt melanom senare i livet snarare än den sammanlagda mängden solljus som en individ utsätts för. Nästan hälften av 12 åringarna, 46 procent har bränt sig i solen så att huden blev röd och sved åtminstone en gång under de senaste 12 månaderna. Bland 4-åringarna var motsvarande andel 22 procent. Dessa siffror samstämmer med det nationella resultatet. Resultatet från undersökningen visar även att en betydligt större andel barn i dag skyddas mot solens strålar jämfört med 2003. Folkhälsocentrum

Referenser Ballardini, N., Kull, I., Lind, T., Hallner, E., Almqvist, C. och Östblom, E. (2012). Development and comorbidity of eczema, asthma and rhinitis to age 12:data from the BAMSE birth cohort. Allergy, 2012:67(4):537-544. Folkhälsomyndighetens webbsida: www.folkhalsomyndigheten.se Miljöhälsorapport 2013. Socialstyrelsen och Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet (KI). Miljöhälsorapport 2005. Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin och Stockholms läns landsting. Mål och Budget, Planperiod 2014-2016. Landstinget Sörmland.

Referenser Naturvårdsverket (2010). Air pollution and children’s respiratory health. Rapport nr: 6353;2010. Naturvårdsverkets webbsida om miljökvalitetsmålen: www.miljomal.se Statens Folkhälsoinstitut (2009). Tobakskonventionen – världens första folkhälsokonvention och hur den kan stimulera det tobaksförebyggande arbetet i Sverige. Tankesmedjan Tobaksfaktas webbsida, http://tobaksfakta.se/fakta/tobakslagen-i-sammanfattning/ Tulve, NS., Suggs JC., McCurdy, T. Cohen Hubal,EA. och Moya, J. (2002) Frequency of mouthing behavior in young children. Journal of exponsure analysis and environmental epidemiology, 2002;12:259-264. Unicefs webbsida om barnkonventionen: http://unicef.se/barnkonventionen

Kontaktuppgifter Folkhälsocentrum 016-10 48 31 folkhalsocentrum@dll.se www.landstingetsormland.se/folkhalsocentrum Kontakta gärna Folkhälsocentrum för mer information om: Undersökningen Landstinget Sörmlands arbete för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen Landstinget Sörmlands arbete med att förverkliga FN:s konvention om barnet rättigheter Telefon: 016-10 48 31 E-post: folkhalsocentrum@dll.se Hemsida: http://www.landstingetsormland.se/utveckling-forskning/folkhalsoarbete-i-sormland/ För mer information om Landstinget Sörmlands miljöarbete, kontakta Miljöenheten: Hemsida: www.landstingetsormland.se/utveckling-forskning/miljo/miljoenheten/ E-post och telefonnummer till enhetens medarbetare går att finna på hemsidan.