Förebygga fall och fallskador 1 Förebygga fall och fallskador foto: Bildarkivet.se

Hur många faller på er enhet?

Vad kostar höftfrakturerna på er enhet? En höftfraktur kostar ca 125 000 kronor första året Vad kostar höftfrakturerna på er enhet? Räddningsverket

Varför faller inte Per och Anna? 3 Varför faller inte Per och Anna? Per och Anna är de vanligaste namnen i Jämtland på personer över 65 år. Du kommer att få följa Anna och Per och deras vänner i detta utbildningsmaterial. Du som personal kommer få ökad kunskap om hur du kan stötta Anna och Per i hur de ska göra för att inte falla. Du kommer också få veta vad som är viktigt i er gemensamma planering i ert fallpreventiva arbete. Till slut får du lite bakgrundsfakta om fallprevention. Vad är det som gör att Per och Anna inte faller? Vad är det som gör att dom står stadigt på benen? Egna kommentarer: foto: Bildarkivet.se

Per och Anna rör på sig dagligen 4 Per och Anna rör på sig dagligen Vi som arbetar runt Anna och Per har en viktig uppgift att upp- muntra och motivera dem till att vara fysiskt aktiva. När du går i trappa eller i skogen med Anna och Per tränas både balans och styrka Träningen ska utmana balansen och styrkan Fundera på vad ni skulle kunna föreslå brukarna beträffande fysisk aktivitet. I vilka vardagssituationer skulle ni kunna få in träning av balans och benstyrka med brukarna? Kan man föreslå brukaren att göra den gemensamma promenaden annorlunda för att kunna utmana styrkan och balansen på ett säkert sätt? Tänk gärna på de brukare ni har. Hur erbjuds promenader? Vilken vikt lägger ni vid det? Egna kommentarer: foto: Bildarkivet.se

Börja på den nivån Anna och Per är. 5 Ta en svängom med Anna och Per Hålla balansen när man lyfter armarna mot taket 5 gånger. Resa sig upp från en stol några extra gånger. Blunda och hålla balansen i några sekunder. Ställa sig på tå 5 gånger. Gå med långa steg Gå kortare sträckor med lite högre hastighet Träna utöver det Per och Anna gör till vardags, något de har svårt att utföra. Vad lockar Anna och Per till att vara i rörelse? Vad som är utmanande för den äldre är individuellt. Tillsammans med din brukare är det viktigt att hitta rätt nivå på träningen. Vilka enkla balans- och benstyrkeövningar kan man använda utan att först kolla av med leg personal? Gå igenom övningarna i ”Stå på sig”. Hur kan man använda dem hemma hos brukaren? Egna kommentarer: foto: Bildarkivet.se

Per och Anna har de synhjälpmedel de behöver 7 Per och Anna har de synhjälpmedel de behöver - Kontroll av syn - Glasögon med rätt styrka - Rena glasögon - Använd glasögon som finns - Progressiva/dubbelslipade glas kan vara en snubbelrisk. Belysning – lika många watt som ålder Det är framför allt om brukaren har nedsatt kontrastseende (dvs. svårigheter att skilja på färger mellan närliggande ytor, t.ex. ett genomskinligt glas på ett vitt bord) och nedsatt djupseende (svårighet att uppfatta nivåskillnader) som är riskfyllt och. Att använda sig av färger som tydligt bryter av mot varandra kan vara ett sätt att underlätta om brukaren har nedsatt kontrastseende Det kan ta ett tag att vänja sig vid nya glasögon och under denna period kan fallrisken öka. Det åldrande ögat kräver mer ljus. Som personal är det viktigt att uppmärksamma om brukaren verkar ha synproblem föra detta vidare. Egna kommentarer: Foto: Tina Stafrén 7

Per och Anna får god omvårdnad 8 Per och Anna får god omvårdnad Många faller vid: Akut förvirring - delirium Desorientering Oro - smärta Upprördhet/ilska Det är viktigt att vi är medvetna om att fallrisken ökar betydande när den äldre befinner sig i akut förvirring, är desorienterade och känner oro och upprördhet. Här är en god omvårdnad av stor betydelse dvs. stärka självkänslan, bibehålla funktioner, få utföra fysisk aktivitet, leva i en stimulerande miljö Det kan vara bra att veta och tänka på att personer med demens omfattas av samma hälsorekommendationer om fysisk aktivitet som friska: 30 minuter måttlig intensitet, minst 5 dagar i veckan Egna kommentarer: foto: Bildarkivet.se

9 Om Per och Anna kan resa sig upp själv men inte klarar att stå utan stöd stor risk foto: Bildarkivet.se Om din brukare kan resa sig upp själv men inte klarar att stå utan stöd och som dessutom har nedsatt kognitiv förmåga så tillhör han eller hon den grupp som har allra störst risk för att falla. Det går att träna även dessa personer till att få bättre balans och styrka. Egna kommentarer: Foto: Tina Stafrén

Anna och Per har kontroll över blodtrycket 10 Anna och Per har kontroll över blodtrycket Återkommande blodtrycksfall är en av de vanligaste orsakerna till fall. Blodtrycksfall kan bl.a. leda till yrsel och förlorat medvetande. En vanlig orsak till blodtrycksfall är biverkning av läkemedel men det finns även ett flertal andra orsaker som t.ex. sjukdomar som påverkar blodcirkulationen, Parkinson och vätskebrist. Egna kommentarer: foto: Bildarkivet.se 10

Hjälp Per och Anna i kontakten med läkare när läkemedel ses över 11 Yrsel Allmän trötthet Värk och smärta Aptitförlust Bröstsmärtor Sömnbesvär Stelhet Vi som vårdpersonal och arbetar närmast Anna och Per har en viktig uppgift: att uppmärksamma och rapportera vidare läkemedels- biverkningar. 8-30 % av fallincidenterna beror på läkemedelsbiverkningar. Högst är siffran för dementa på särskilt boende. Det finns ett flertal läkemedel som kan medföra fallrisk. Exempel på detta är långverkande benzodiazepiner, antidepressiva läkemedel, opiater och läkemedel för hjärta och kärl. Det är också så att äldre personer som äter 4 läkemedel eller fler, oberoende av vilka läkemedel det handlar om, har en ökad risk för att falla. Det är viktigt med bra medicininställning och noggrann uppföljning av läkaren. Både läkemedlet och den sjukdom man äter läkemedlet mot kan vara fallrisker var för sig. Läkemedel och fallrisk har starkare samband på SÄBO än i hemmet. Fundera på era brukare, misstänker ni läkemedelsbiverkningar som kan ge ökad fallrisk hos någon? Vad kan ni göra åt det? Egna kommentarer: foto: Bildarkivet.se 11

Per och Anna mår så bra de kan i sina sjukdomar 12 Per och Anna mår så bra de kan i sina sjukdomar Demens, Stroke, Parkinson, RA, Diabetes ger: - Nedsatt styrka - Nedsatt motorik - Nedsatt uppmärksamhet - Smärta - Nedsatt känsel Akut sjukdom 25 % av de som faller på sjukhem har urinvägsinfektion 10 % av de som faller hemma har urinvägsinfektion Många av de äldre har en eller flera sjukdomar och det kan vi inte påverka men däremot kan vi många gånger göra något åt symptomen i fallförebyggande syfte, t.ex. träna styrka, motorik, balans och lindra smärta. Det är viktigt att göra det man kan för att inte förlora funktion. Egna kommentarer:

Per och Anna äter varierat, näringsrikt och tillräckligt 13 Bättre med några extra kilon – det ger bra stötdämpning och belastar skelettet. Viktigt att Anna och Per får i sig tillräckligt med energi för att bibehålla vikten och för att orka med dagen För lite dryck blir Anna och Per yra, trötta, glömska och ostadiga av. Att äta bra är viktigt för att fysisk aktivitet ska göra Anna och Per starkare. Kosten är viktig för att undvika fall och benskörhet. Det är bra att tänka på följande: Dricker den äldre mellan måltiderna? Mjölk till maten är bra. Vad har den äldre hemma? Finns det frukt? Finns det grönsaker? Äter den äldre mellanmål och kvällsmål? Har den äldre för lång nattfasta? Tappar Brukaren i vikt? Om den äldre äter dåligt, kan det finnas något som stimulerar aptiten? Går det att påverkar den äldres inköp? 10% extra kilo utöver normalvikt är bra att ha som äldre. För att motverka benskörhet är det viktigt att få i sig följande : Kalciumrik mat som ost, mjölk, fil, yoghurt. Bladgrönsaker som broccoli, spenat och grönkål och är också bra. För att tillgodogöra sig kalcium behöver kroppen D-vitamin. Feta fiskar, ägg och mejeriprodukter är bra Egna kommentarer:

Per och Anna tar inte onödiga risker i vardagen? 14 Per och Anna tar inte onödiga risker i vardagen? Exempel på riskfyllda aktiviteter: Påklädning i stående Plocka fram något från en hylla nära golvet Byte av lampa och gardiner Fönstertvätt Ta fram något från ett skåp högt uppe Gå utför en trappa, fr.a. om det saknas ledstång Snabbt resa sig från liggande till stående Ha bråttom Se över vardagssituationer tillsammans med Anna och Per. I fallrapporten har du och dina arbetskamrater kanske kommit fram till att Anna ofta faller i liknande situationer, t.ex. när hon klär på sig. Fundera på hur du kan göra för att detta ska bli säkrare för Anna. Kom på exempel på andra riskfyllda situationer. Tänk på era brukare. Egna kommentarer: Foto: Tina Stafrén 14

Per och Anna har tagit bort snubbelrisker 15 Säker väg för att kunna komma utomhus. God framkomlighet i och mellan samtliga rum. Minimera snubbelrisker. Saker som används ofta finns lättillgängliga. Bra belysning i hela innemiljön – lika många watt som ålder. Belysning nattetid. Stabila skor med hälkappa. Det är viktigt att ni uppmärksammar risker i miljön. Ta upp det med brukaren/anhöriga och förmedla vidare till AT/SG/DSK. Fundera på hur det ser ut hemma hos era brukare. Vilka är de vanligaste riskerna i miljön? Egna kommentarer: foto: Bildarkivet.se

Går Anna och Per ofta på toaletten? 16 Går Anna och Per ofta på toaletten? Säker väg till toalett Belyst väg till toalett dag som natt Sängplats nära toalett Schema för toalettbesök Många faller mellan säng och toalett Fallrapporter har visat att det är vanligt att äldre faller när de ska gå på toaletten. När äldre faller nattetid i samband med toalettbesök kan de bero på att blodsockernivån är låg pga. lång nattfasta. Här är det bra att uppmuntra att den äldre äter ett bra kvällsmål. Egna kommentarer: foto: Bildarkivet.se

Per och Anna har höftskyddsbyxa om de faller trots era insatser 17 Per och Anna har höftskyddsbyxa om de faller trots era insatser Fundera på höftskyddsbyxa om Anna och Per själva fullständigt klarar på- och avtagning av byxan på ett säkert sätt eller alltid får hjälp med detta och om de: faller trots fallpreventiva åtgärder haft en tidigare höftfraktur har nedsatt kognitiv förmåga har diagnostiserad osteoporos eller stark misstanke om detta har undervikt Finns i olika utformningar – gå in på www.nordicare.se Höftskyddsbyxor minskar inte antalet fall och ersätter inte andra fallpreventiva åtgärder. För äldre med konstaterad hög risk för fraktur finns det vetenskapligt belägg för att höftskyddsbyxor ger ett ökat skydd mot höftfraktur när de används. Egna kommentarer:

Vad är det som gör att Anna och Per faller? 18 Vad är det som gör att Anna och Per faller? Anna och Pers fysiska och psykiska förmåga/riskfaktorer Hur Anna och Per utför olika aktiviteter Omgivnings- faktorer, miljö Den äldre faller inte pga. att han eller hon har en riskfaktor utan det är riskfaktorn i kombination med aktiviteten som utförs i den omgivning som den äldre befinner sig i som kan göra att brukaren faller. Därför är det viktigt att titta på sambanden mellan dessa tre faktorer när man analyserar en fallhändelse. Egna kommentarer:

Riskfaktorer Tidigare fall/fallskada Påverkbara: Ej/delvis påverkbara: 19 Ej/delvis påverkbara: Tidigare fall/fallskada Ålder Kön Sjukdomstillstånd som RA, stroke, Parkinson Benskörhet – längdminskning 4 cm Demens Nedsatt syn och hörsel Ensamboende Påverkbara: Nedsatt fysisk förmåga Låg vikt (kvinnor <60 kg) Näringsbrist Vätskebrist Medicin biverkningar och/eller symptom som yrsel, blodtrycksfall, förvirring, blodbrist, blödning, intorkning, saltbrist 4 mediciner eller flera Riskbeteende Urinvägsinfektion (UVI) Yrsel Vaxpropp (kan ge yrsel) Brist på solljusexponering Förstoppning Behov/användande av hjälpmedel Nedsatt ADL förmåga Rädsla att falla Andningsuppehåll nattetid, sömn Tobak och alkohol Omgivningsfaktorer Här är exempel på olika riskfaktorer, en del kan du påverka, andra kan du bara delvis eller inte alls påverka. Riskfaktorer för fraktur och riskfaktorer för fall är i stort sätt de samma. Osteoporos är självklart en stor frakturrisk. Kön (kvinnor drabbas i högre grad av osteoporos) och vikt (undervikt ger dålig stötdämpning vid fall) har också stor betydelse när det gäller frakturrisk. Egna kommentarer: Foto: Tina Stafrén 19

Ju fler riskfaktorer desto större risk för att falla 20 Ju fler riskfaktorer desto större risk för att falla 0 eller 1 riskfaktor 10-27 % risk för att falla 4 eller fler riskfaktorer 69-78 % risk för att falla Gå igenom riskfaktorerna Koncentrera er på: - de som är möjliga att påverka. - de som Anna och Per är beredd att göra förändringar på. Den största riskfaktorn för att falla är att man har fallit tidigare. Sök efter riskfaktorer som går att påverka – det är bra fallprevention. Egna kommentarer:

Vad kan jag som personal hålla utkik efter hos brukaren? 6 Vad kan jag som personal hålla utkik efter hos brukaren? Klarar inte att resa sig från en stol utan att använda armarna Klarar inte att gå och prata samtidigt Stannar för att prata Går osäkert Snubblar till Tar felsteg Tar tag i möbler Vågar inte göra saker pga. rädsla för att ramla Svårt att hantera gånghjälpmedel Glömmer hjälpmedlet Osäker/otrygg uppresning Tar inte initiativ till rörelse Vad ska jag hålla utkik efter och rapportera vidare. Fundera gärna på era brukare. Är det något i cirklarna som stämmer in på dem? Gå igenom ”bedömningsunderlag vård- och omsorgspersonal hemtjänst. Egna kommentarer: foto: Bildarkivet.se

Gör en noggrann analys av fallhändelsen Haverikommission 21 Gör en noggrann analys av fallhändelsen Haverikommission Gå igenom fallrapporten och gå tillbaka till gamla fallrapporter och jämför. I vilka situationer faller Anna? Fråga er varför Anna föll just idag? Tänk på vad som hänt tidigare på dagen och natten innan. Vad säger svaren er? Finns det mönster? Detektivarbete Foto: Tina Stafrén Fallrapporten är ett viktigt arbetsredskap. Den finns till för att tydliggöra det som hänt – en sorts ”haverikommission” – och syftet med den är att förebygga nya fall. Med hjälp av fallrapporten kan det bli möjligt för dig och din arbetsgrupp att upptäcka eventuella mönster som kan ge ledtrådar till lämpliga förebyggande åtgärder. Fyll i den så noga ni kan. Följ statistik av fallrapporter för att se resultatet av ert arbete. När ni fyller i händelseförlopp i samband med ett fall, titta inte bara vad som hänt under själva fallet. Fråga även om något speciellt hänt timmen innan och även dygnet innan. Den äldre kanske t.ex. sov oroligt natten innan. Ställ dig frågan ”Varför föll den äldre just den här dagen”, inte bara just det här tillfället. Följ statistik av fallrapporter för att se resultatet av ert arbete. Egna kommentarer: 22

Sätt upp mål för det fallförebyggande arbetet! 22 Sätt upp mål för det fallförebyggande arbetet! Sätt upp mål för det fallförebyggande arbetet Nu har ni gått igenom riskfaktorer, gjort en fallanalys – nu är det dags att planera åtgärder och sätta upp mål tillsammans med den äldre. Viket är personalens ansvar och vilket är brukarens? Vilka av riskfaktorerna är brukaren beredd att göra något åt? När har brukaren uppnått målen, när ska vi prova något annat och när ska vi avsluta? Glöm inte att uppföljningen och utvärderingen är avgörande för ett lyckat arbete. Egna kommentarer:

Multidisciplinära multifaktoriella åtgärder 23 Multidisciplinära multifaktoriella åtgärder Att vara flera olika yrkesgrupper som arbetar mot ett flertal olika riskfaktorer har visat sig vara det bästa sättet att förebygga fallolyckor. När det gäller att förebygga fraktur så gör vi detta första hand genom att förebygga fall i. Fysisk aktivitet, solljus, näringsriktig mat är exempel på åtgärder som stärker skelettet men det kan vara i senaste laget att börja stärka skelettet när man är gammal och redan har en fallrisk. Det bästa vi i kommunen kan göra för våra äldre är att hjälpa dem att förhindra frakturer genom att förhindra att de faller. ’ Ditt fallpreventionsarbete får kvalitet när du och din arbetsgrupp gör individuella bedömningar och åtgärder hos Anna eller Per. Egna kommentarer: foto: Bildarkivet.se

Kvinna 50 år 23 % risk för höftfraktur Man 50 år 11 % risk för 24 Kvinna 90 år 50 % risk för höftfraktur Man 90 år 30 % risk för höftfraktur foto: Bildarkivet.se foto: Bildarkivet.se Kvinnor drabbas i högre grad av höftfraktur än män. Risken stiger proportionellt med åldern. Däremot finns det ingen könsskillnad beträffande fallhändelser. Egna kommentarer: Hjälpmedelsinstitutet

Fallolyckorna kostar idag 14 miljarder kronor 25 Fallolyckorna kostar idag 14 miljarder kronor År 2050 beräknas kostnaderna vara uppe i 22 miljarder kronor Hälsan för äldre har stadigt förbättrats men fall och fallskador är på väg att bli ett stort folkhälsoproblem. Enligt räddningsverket förväntas fallolyckorna öka med 65 % från år 2000 till år 2065. Egna kommentarer: Folkhälsoinstitutet 2009 foto: Bildarkivet.se

Andel äldre (65+) av samtliga döda till följd av olycksfall i Sverige 2 Andel äldre (65+) av samtliga döda till följd av olycksfall i Sverige Fallolyckor   85% Rök/eld 45% Fotgängare 35% Personbil 20% I Sverige dör 3 äldre personer varje dag till följd av ett fall. Fall är den vanligaste dödsorsaken till följd av olycka. Detta vet man kanske inte eftersom trafikolyckor och olyckor i samband med eldsvådor oftare uppmärksammas. Egna kommentarer: Räddningsverket

Efter höftfraktur 20 % dör inom ett år 25 % återvänder inte 26 Efter höftfraktur 20 % dör inom ett år 25 % återvänder inte till sitt hem 50% har fortsatt postoperativ smärta 50 % har bestående funktions- nedsättningar En höftfraktur innebär inte bara höga kostnader för samhället utan också ett stort personligt lidande. Egna kommentarer: Foto: Bildarkivet.se Hjälpmedelsinstitutet 28

Höftfrakturer i Östersund 65 år och äldre 27 Höftfrakturer i Östersund 65 år och äldre 2004 – 110 personer 2005 – 127 personer 2006 – 130 personer 2007 – 125 personer 44 SÄBO, 27 hemtjänst, 54 övriga 2008 - 113 personer 38 SÄBO, 27 hemtjänst, 48 övriga 2009 – 124 personer 29 SÄBO, 36 hemtjänst, 55 övriga 85% av våra brukare faller inomhus 2007 låg Jämtland sist eller näst sist i höftfrakturstatistiken, beroende på vilken åldersgrupp man tittade på som var ≥65 år. Vad detta beror på vet man inte riktigt. För lite solljus och därmed för lite D-vitamin som leder till benskörhet kan var en av orsakerna. Norrlandslänen ligger högt generellt och det ser likadant ut i norra Norge. Totalt faller 75% inomhus, bland våra brukare faller 85% inne. Detta betyder inte att alla insatser ska göras i hemmet. Det är viktigt att de äldre kommer ut och rör på sig så att det har reservkrafter för att klara kraven inomhus. Egna kommentarer: Statisk Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting

Om brukaren sitter still så ramlar han inte, eller???? 28 Att förebygga fall bland äldre sköra är inte alltid så lätt. Helt säkert kan det aldrig bli Om brukaren sitter still så ramlar han inte, eller???? Det finns en tro att fysiska begränsningar minskar risken för fall med det saknas vetenskapliga belägg för att det är så. Däremot vet vi att långvarigt stillasittande påverkar den fysiska förmågan negativt och därmed ökar risken för fall. foto: Bildarkivet.se