Försäkringskassans roll i samverkan Åsa Gärrenstad Regional Samverkansansvarig Försäkringskassan Syd

Vårt uppdrag från regeringen Administrera socialförsäkringen Att samordna alla resurser för att hjälpa den som är sjukskriven att så snabbt som möjligt komma tillbaka till arbetslivet Bedöma rätten till ersättning Försäkringskassan ansvarar på regeringens uppdrag för en stor del av socialförsäkringen som omfattar de flesta som bor eller arbetar i Sverige. Vårt uppdrag är att betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen. När det gäller sjukskrivna har Försäkringskassan ännu ett uppdrag och det är att hjälpa den som är sjukskriven att så snabbt som möjligt komma tillbaka till arbetslivet. Försäkringskassan ger stöd till regeringen och Regeringskansliet med utredningar, svarar på remisser och prognoser. Våra experter medverkar också i statliga utredningar

Vi har en hel del att göra 20 miljoner beslut 45 miljoner utbetalningar 200 miljarder betalas ut 13 400 anställda Vision Kundlöfte

Försäkringskassans del av Socialförsäkringens utgifter

Sjukförsäkringen Tryggar ersättningen när man inte kan arbeta på grund av att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom Sjukpenning Rehabiliteringspenning Sjukersättning Aktivitetsersättning

97 av 100 som söker sjuk- penning får det …i själva verket är det så att 97 av 100 som söker sjukpenning får det. Detta gäller för nya sjukpenningansökningar. De 3 procen som inte får det är oftast de som inte har arbetsförmågan tillräckligt nedsatt (minst 25 procent). Personer som inte uppfyller SGI-kraven finns är inte med i den här statistiken. Vi träffar regelbundet socialdepartementet och för en dialog med dem och informerar vilka konsekvenser vi ser av sjukförsäkringsreformen, både positiva och negativa.

Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbets-uppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter söks även på hela arbets-marknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan klara de vanliga arbets-uppgifterna. Sjukpenning betalas ut om man inte kan klara någon arbets-uppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Dag 1-90 De första 90 dagarna av sjukperioden bedömer Försäkringskassan om den anställda kan klara av sitt vanliga arbete. Den anställda har bara rätt till sjukpenning om han eller hon varken kan utföra sitt vanliga arbete eller något annat arbete som du som arbetsgivare tillfälligt kan erbjuda. Försäkringskassan ska ta reda på om du som är arbetsgivare har möjlighet att tillfälligt erbjuda den anställda andra arbetsuppgifter, eller om det går att anpassa arbetsplatsen eller arbetsförhållandena så att den anställda kan arbeta trots sjukdomen. Dag 91-180 När en anställd har varit sjukskriven i 90 dagar ska Försäkringskassan ta reda på om du som är arbetsgivare har möjlighet att erbjuda den anställda något annat arbete som han eller hon klarar av trots sin sjukdom. Den anställda har bara rätt till sjukpenning om han eller hon inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. (ta med högst ett heltidsarbete) Dag 181-365 Om den anställda fortfarande inte kan arbeta på grund av sin sjukdom när det har gått 180 dagar ska Försäkringskassan ta reda på om han eller hon klarar av ett annat arbete utanför din verksamhet. Kan den anställda klara av ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden har han eller hon inte rätt till sjukpenning. Men det gäller inte om Försäkringskassan bedömer att den sjukskrivna med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete någonstans i din verksamhet före dag 365. Det gäller inte heller om det kan anses oskäligt att bedöma den anställdes arbetsoförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Då bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos dig som arbetsgivare. Efter dag 365 Från och med dag 366 bedöms den anställdas arbetsförmåga i förhållande till alla arbeten på den vanliga arbetsmarknaden. Undantag kan göras om det kan anses oskäligt att bedöma den anställdas arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden. 90 180 365 * Den sjukskrivne har rätt tilltjänstledighet för att söka och pröva annat arbete ** Vid särskilda skäl eller om oskäligt kan detta gälla längre än 180 dagar. *** Vid allvarliga sjukdomar eller om oskäligt betalas sjukpenning ut längre än 365 dagar.

Läkarintyg Utfärdas av den behandlande läkare som i läkarintyget bland annat ska uttala sig om: Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Ett viktigt underlag för att vi ska få en uppfattning av den försäkrades sjukdomsbild är läkarintyget som utfärdas av den behandlande läkaren. I läkarintyget ska det bland annat tydligt framkomma diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. I arbetet med sjukskrivning av patienter har läkaren dubbla uppdrag, dels ett medicinskt som innebär att ställa diagnos, ge behandling och rehabilitering, dels ett försäkringsmedicinskt som innebär att bedöma arbetsförmåga och att utfärda medicinska underlag i form av intyg och utlåtanden. Båda uppdragen är av stor vikt för patienten. När läkare ska utfärda ett medicinskt underlag är det hans/hennes uppgift att uttala sig om patientens medicinska tillstånd, samt i vilken omfattning och på vilket sätt funktionstillståndet, i relation till arbete, är påverkat. Utifrån uppgifterna i läkarintyget och uppgifter som vi får genom kontakt med den försäkrade tar vi sedan ställning till rätten till sjukpenning.

Samordningsuppdraget Försäkringskassan samordnar Sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och rehabiliteringen. Arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen har ansvaret för de arbetslivsinriktade åtgärderna Kommunen ansvarar för de sociala åtgärderna.

Samverkan i sjukskrivningsprocessen Familjen Sjukvården - Läkare - Sjukgymnaster - Psykologer Arbetsgivare - Arbetsledare - Arbetskamrater - Facket - Företagshälsovård Individen Arbetsförmedling Kommunen Försäkringskassan Samordningsansvar

Avstämningsmöte Sammankalla berörda aktörer till avstämningsmöte Personlig handläggare från Försäkringskassan Den sjukskrivne Plan för återgång i arbete Tydligt framgå i planen vilka åtgärder som planerats och vem/vilka som ansvarar för dem

Försäkringsmedicinska rådgivarens uppdrag Interna uppdrag Externa uppdrag Utbildning av handläggare i försäkringsmedicin Handledning i grupp och individuellt Utfärda försäkrings-medicinska yttranden Samverkan med vården Dialog med vårdgivare Utbildning av läkare i försäkringsmedicin Den försäkringsmedicinska rådgivarens roll på Försäkringskassan är att hjälpa Försäkringskassan med medicinsk sakkunskap genom att ge råd och stöd till handläggare i medicinska och försäkringsmedicinska frågeställningar. Det är handläggaren som fattar de försäkringsmässiga besluten och den försäkringsmedicinska rådgivarens roll är att vara Försäkringskassans sakkunnige i medicinska frågor. Internt arbetar FMR med försäkringsmedicinsk handledning i form av gruppkonsultationer. Arbetssättet bygger på att handläggaren ska få ökad kompetens genom tillgång till ett kontinuerligt kunskapsstöd i handläggningen. Försäkringsmedicinsk gruppkonsultation ska bidra till ett lärande och stödja handläggare genom att tillföra ny kunskap och genom att använda den kunskap som handläggarna redan har och som de kan dela med sig till andra i gruppen. I gruppkonsultationerna tar handläggarna med sig ett antal ärende för att ha en dialog i grupp med specialister och personliga handläggare och FMR. Alla ärendena är avidentifierade för att syftet med gruppkonsultationen är att öka handläggarens kompetens inom försäkringsmedicin, detaljerade personuppgifter om den försäkrade behövs därför inte i detta sammanhang. Externt är FMR:s roll att arbeta offensivt och utåtriktat arbete för att integrera det försäkringsmedicinska synsättet inom hälso- och sjukvården. De ska också externt vara ett vara kunskapsstöd i försäkringsmedicinska frågor för våra partners. Där det gäller att fortlöpande delta i dialog med Försäkringskassans samverkansparter kring försäkringsmedicinska frågor En annan uppgift är att medverka i försäkringsmedicinska utbildningar för läkare.

Arbetsgivarens ansvar Bedöma rätten till sjuklön Ansvara för anpassning och rehabilitering inom den egna verksamheten Delta i avstämningsmöte Förbereda den anställdes återgång i arbete För att den anställde ska ha rätt till sjuklön måste arbetsförmågan vara nedsatt på grund av sjukdom, under sjuklöneperioden är det arbetsgivaren som bedömer rätten till sjuklön. Som arbetsgivare är det ditt ansvar att svara för rehabilitering som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten, till exempel anpassning av arbetsplats, ändrade arbetsuppgifter eller omplacering, ändrade arbetstider eller arbetsträning. Försäkringskassan ska samordna de åtgärder som en person är i behov av för att komma tillbaka i arbete. Vi kan därför kontakta dig för att tillsammans med den anställde lämna information som vi behöver för att bedöma rätten till ersättning och behovet av rehabilitering. Vi kan i samband med det kalla till ett avstämningsmöte. Vid längre sjukskrivning ska en plan om återgång till arbete göras. Planen kan till exempel skrivas i samband med ett avstämningsmöte där den anställde, arbetsgivaren, behandlande läkare och Försäkringskassan träffas.

Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett väl etablerat samarbete som sedan 2003 beskrivits i en gemensam så kallad handlingsplan. Reformeringen av sjukförsäkringen har inneburit att samarbetet mellan FK och Af ytterligare utvecklats och fördjupats och det är det fördjupade samarbetet som beskrivs i denna presentation. Arbetsförmedlingen har en tydlig roll och uppgift i rehabiliteringskedjan. Myndigheterna har ett gemensamt uppdrag från regeringen att i samarbete ”vidareutveckla metoder och arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för att stödja den enskildes återgång i arbete” Insatserna ska ”bidra till att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen”. 14

Varför ska vi samarbeta? Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska i samarbete vidareutveckla metoder och arbetssätt. .. rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. .. särskilt stödja unga med aktivitetsersättning. Samarbetet ska klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och öka tryggheten för den enskilde i de situationer där den enskilde har behov av stöd från båda myndigheterna för återgång i arbete Regleringsbrev till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan 2014 Syfte och lärmål med bild 2: Att öka kunskapen kring varför Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gemensamt fick uppdraget och vad kundnyttan/målet för vårt samarbete är. Övning som knyter an bild 2, 3 och 4 finns i bild 4 Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har samverkat under lång tid. Sedan 2003 har vi haft en strukturell samverkansprocess FAROS där vi samverkade kring kunder där ett av kriterierna bla var att kunden hade en aktivitetsförmåga på 10 tim per vecka. Genom införandet av rehabiliteringskedjan 2008 betonades behovet av tidiga och aktiva insatser under sjukskrivningsprocessen. Erfarenheten visade att vi med FAROS inte samverkade i ett tidigt skede. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fick därför uppdraget 2011 att tillsammans vidareutveckla metoder och arbetssätt som tidigt och aktivt stödjer kundens väg tillbaka i arbete. Metoden gemensam kartläggning är en del i det utvecklingsarbetet. Vårt gemensamma mål med vårt samarbete är i slutändan att – kunden ska bli självförsörjande! Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tecknat en överenskommelse som säger att: Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är viktiga aktörer för att stödja personer med nedsatt arbetsförmåga att komma ut i arbetslivet. Vår ambition är att individen ska få tillgång till tidiga och aktiva insatser utifrån sitt behov. Därför intensifierar och utvecklar vi nu vårt samarbete ytterligare. Vår överenskommelse ska stödja samarbetet mellan oss och förståelsen för grunden i vårt samarbete. Utgångspunkter för vårt samarbete är att:  det präglas av respekt, lyhördhet och samförstånd för individen och för varandra.  de gemensamma insatserna utformas tillsammans med individen, så att han eller hon har förståelse för varför insatserna görs och upplever dem som meningsfulla  individen får stöd under hela vägen tillbaka till arbetslivet  insatserna riktar sig både till anställda och arbetslösa personer Mål för samarbetet är att:  öka förutsättningarna för varje individ att finna hållbara lösningar för att återfå sin arbetsförmåga och ta tillvara sina förutsättningar till egen försörjning. Målgruppen är:  de individer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska skäl eller riskerar en sådan nedsättning och därför kan ha behov av samordnade insatser för att komma i arbete. Faktaruta: Regleringsbrev 2013 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete a) Rehabiliteringsinsatser i samarbete med Arbetsförmedlingen Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samarbete vidareutveckla metoder och arbetssätt i de sjukfall där insatser bedöms nödvändiga för att stödja den enskildes återgång i arbete. Genom införandet av rehabiliteringskedjan har behovet av tidiga och aktiva insatser under sjukskrivningsprocessen betonats. Sådana insatser ska bidra till att rusta människor att återgå i arbete, skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och förkorta tiden i sjukförsäkringen. Samarbetet ska bidra till att klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och öka tryggheten för den enskilde, i de situationer där den enskilde har behov av stöd från båda myndigheterna för återgång i arbete. Myndigheterna ska redovisa vidtagna åtgärder och resultat av dessa åtgärder samt finansiering och kostnader inom respektive myndighet. En delredovisning ska lämnas senast den 1 augusti 2013. En samlad redovisning för 2013 ska lämnas senast den 24 februari 2014. Båda återrapporteringarna ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet). b) Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas ytterligare, för att underlätta inträde eller återgång till arbetsmarknaden. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i sitt samarbete, inom ramen för samordningsförbundens verksamhet och genom samverkan med andra relevanta aktörer, stödja unga med aktivitetsersättning som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Försäkringskassan ska också öka kunskapen inom sin organisation samt hos berörda aktörer om möjligheten att erhålla särskilt högriskskydd för personer som uppburit aktivitetsersättning. Myndigheterna ska senast den 1 augusti 2013 lämna en delredovisning av uppdraget. En samlad redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 24 februari 2014. Utfallet vad gäller särskilt högriskskydd ska särskilt redovisas här. GD Överenskommelse Länk till

Mål ”Det övergripande målet för samarbetet är att öka förutsättningarna för varje individ att finna hållbara lösningar för att återfå sin arbetsförmåga och ta tillvara sina förutsättningar till egen försörjning.” Ur överenskommelse mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om samarbete

Utgångspunkt Gemensamt stöd till de kunder som har eller riskerar en medicinsk nedsättning av arbetsförmågan och har behov av samordnade insatser Vi samarbetar kring personer som har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller risk för nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom De gemensamma insatserna utformas tillsammans med kunden, så att han eller hon har förståelse för varför insatserna görs och upplever dem meningsfulla Kunden får stöd under hela vägen tillbaka till arbetslivet Insatserna inriktar sig till både anställda och arbetslösa personer 17

Förstärkt samarbete för hållbara lösningar Gemensam kartläggning och behovsinventering av kundens aktuella situation Fortsatt samarbete med aktiva insatser för kunden Målet för samarbetet är att öka förutsättningarna för kunden att finna hållbara lösningar för att återfå sin arbetsförmåga och ta tillvara sina förutsättningar till egen försörjning Arbetsformen ska bidra till att öka kundens delaktighet i att finna vägar som möjliggör återgång i arbete. Grundläggande villkor är att kunden alltid deltar i den gemensamma kartläggningen. Gemensam kartläggning kommer att genomföras i skeden där kunden har ersättning från sjukförsäkringen, aktivitetsstöd, arbetslöshetsförsäkringen eller kommunens försörjningsstöd. Gemensam kartläggning består av ett eller flera möten. Kartläggningen utgår från de utredningar och den information som redan finns i ärendet hos respektive myndighet. Målet för mötet är att kundens medicinska och arbetslivsinriktade förutsättningar för inträde i arbetslivet eller återgång i arbete ska klargöras. Insatserna inriktar sig både till anställda och arbetslösa personer

Gemensam kartläggning utifrån kundens förutsättningar och behov Ingång till gemensamt stöd och aktiva insatser Kundens delaktighet Andra aktörers roll Rätt insatser i rätt tid och från rätt aktör Gemensam kartläggning är en ny form för samarbetet mellan myndigheterna som syftar till att fokusera på kundens förutsättningar och behov utifrån ett medicinskt och arbetslivsinriktat perspektiv. Både Af och FK kan aktualisera personer till gemensam kartläggning, ambitionen är att kunden ska få tillgång till tidiga och aktiva insatser utifrån sitt behov. Den gemensamma kartläggningen ska resultera i en översiktlig planering som är utgångspunkten för ett eventuellt fortsatt gemensamt stöd. Kundens delaktighet i den gemensamma kartläggningen är central. Andra aktörer kan medverka vid den gemensamma kartläggningen och delta i planeringen tillsammans med kunden. Det är viktigt att syftet med den gemensamma kartläggningen är tydligt och formuleras tillsammans med kunden, och att kunden förstår de olika parternas roll, sin egen delaktighet och vilka val man själv kan komma att ställas inför. 19

Gemensamt stöd i aktiva insatser Kundens delaktighet ökar Tidigare insatser Samarbete oavsett kundens ersättning Arbetsförberedande insatser Arbetslivsinriktade insatser Konsultativt stöd till arbetsgivare Det gemensamma stödet syftar till att insatser ska ges tidigare, kundens delaktighet ska öka och samarbete kan ske oavsett vilken ersättning individen för tillfället har. 20

Samarbetet kring kunden Försäkrings-kassan Arbets-förmedlingen Gemensam kartläggning tillsammans med kund Insats hos vård, kommun, Finsam eller ESF-projekt Arbets- sökande Ej aktuellt med samarbete Arbetsför-beredande insatser Arbetslivs-inriktade insatser Konsultativa insatser hos arbets-givaren Arbete/utbildning Åter till FK eller Af Arbetssökande Annat Programinsats

Tack