BACK Hur uppstår norrsken? Institutet för Rymdfysik Docenturnämndens Representant: Prof. Ulrik Gelius Fysiska Institutionen Ämnesrepresentant: Prof. Mats.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Rymdfysik och rymdteknik
Advertisements

Atomen Vad finns inuti en atom? En liten atomkärna som består
Jordens processer som formar jordytan
10.3 Magnetism.
Släktingarna som påverkade fysikens utveckling
Universum
Kjell Prytz, Högskolan i Gävle,
Vad är skillnaden på klimat och väder?
Planet Earth - Jorden - Men 2/3 av ytan är faktiskt vatten! Vattnet är och luften är grunden för livet på jorden.
Meteorologi Läran om vädret.
Värme och väder del 2.
Energi!.
Tid s
Innehåll Kunskapen om livet Tro & Vetande
Elektricitet Trådkurs 6
Ellära och magnetism.
ATOMFYSIK.
David Christensson Rymden.
Och annat runt omkring det!
Solaktiviteten och klimatförändringar
Rymden, Solen och Norrsken
Rymden Av Kristian Ottosson.
Universum Kurs i kosmologi Vbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbb.
Lektion 2 Solaktiviteten.
Svar på arbetsuppgifter
Solstormars effekt på Jorden Höstens stora solutbrott och konsekvenser av dessa i Sverige Inledning Det finns två sorters stormar från solen: Soleruptioner.
Presentationsmaterial för grundskoleklasser
AV: Izabelle Molin Madenskolan 2014
Lektion 3 Rymdväderseffekter och prognoser. Halo koronamassutkastning den14 juli, 2000.
Magnetism Hur fungerar det då?.
Släktingarna som påverkade fysikens utveckling
Stjärnor Stjärnor uppträder ofta i grupper
Temperaturskalor och hur värmesprids
Solaktiviteten och klimatvariationer Henrik Lundstedt, Institutet för rymdfysik, avd för solär-terrest fysik, Lund * Tänk först.
AMANDA Att söka efter universums hemligheter på sydpolen.
Elektricitet och magnetism
Förra föreläsningen: Coulumbs lag Elektrisk fältstyrka: (V/m)
Grej OF THE dAY Ett himla fenomen.
läran om ljusets utbredning och brytning
Kurs i kosmologi ht 15 åk 8 katarina norra skola Föreläsning 1
Mål för kursmomentet Ellära-Magnetism i ämnet Fysik år 8.
Kapitel 3 ELEKTROMAGNETISM.
I rymden kan ingen höra dig gråta
En maskin för att generera (göra) elektricitet genom INDUKTION
Förra föreläsningen: Historisk utveckling av elektromagnetismen Vektorer Koordinatsystem.
Ellära och magnetism.
Vilka är förutsättningarna för liv?
Att leva med solen Henrik Lundstedt Institutet för rymdfysik, Avd.för solär-terrest fysik Scheelevägen 17, Lund.
Tryck. Tryck=kraft per areaenhet 1 Pa = 1N/m 2.
Ellära och magnetism. Ström En elektrisk ström är vad det låter som, en ström av elektroner. Det måste finnas spänning mellan en pluspol och en minuspol.
Klimat och väder. Nästan all energi på jorden kommer ifrån solen. Det är solen som är motorn i hela vädersystemet. Nästan allt ljus passerar atmosfären.
Lektion 3 - solaktiviteten II Kromosfären Kromosfären Koronan Koronan Solvinden Solvinden.
SOHO har gett oss helt en ny bild av solens aktivitet.
Magnetism och elektricitet
Atom och kärnfysik.
Lektion 3 - solaktiviteten II
Värmestrålning Solens strålar träffar vinkelrätt och tätt vid ekvatorn
Lektion 2 - solaktiviteten I
Kursens budskap Solens aktivitet bestäms av magnetfältet och plasmats växelverkan. Solen är hela tiden aktiv. Magnetfältet förbinder.
Allmän strålningsfysik
Att leva med solen Henrik Lundstedt
Vem är vi? Vad gör vi? Vi vill berätta om:
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
Lektion 3 - växelverkan med Jordens magnetosfär
Solaktiviteten och klimatvariationer
Solaktiviteten och klimatvariationer
Vår nya bild av solen Lektion 3 - Solaktiviteten 2
Vår nya bild av solen Lektion 3 - Solaktiviteten 2
Lektion 2 - solaktiviteten I
Lektion 3 - solaktiviteten II
Presentationens avskrift:

BACK Hur uppstår norrsken? Institutet för Rymdfysik Docenturnämndens Representant: Prof. Ulrik Gelius Fysiska Institutionen Ämnesrepresentant: Prof. Mats André Institutet för Rymdfysik Docent föreläsning av Annika Olsson 2 juni 2004, Ångströmlab.

BACK  Introduktion – “FAQ”  Grundförutsättningar  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfattning Innehåll

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Norrsken – Hemvist för de döda eller högre makter?

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Vad beror norrskens-strålarna på?

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Varför går bågarna i öst-västlig riktning? …vilken utbredning har de?

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Vad orsakar färgerna i norrskenet?

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Varför ser norrsken olika ut på dygnet?

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol ?  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. observationer från talet … och nu … och nu Solfläckar

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol ?  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Sol minimum Sol maximum 11-års cykel

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol ?  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Det finns ett samband mellan solfläckar och norrsken Norrsken och solaktivitet

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Sol ? Solen är den ursprungliga energikällan, Solen är den ursprungliga energikällan, men hur sker kraftöverföringen? men hur sker kraftöverföringen? Solen är den ursprungliga energikällan, Solen är den ursprungliga energikällan, men hur sker kraftöverföringen? men hur sker kraftöverföringen? Förutsättningar för norrsken

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält?  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Jordens magnetfält Jorden omges av ett magnetiskt dipolfält Jorden omges av ett magnetiskt dipolfält

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält?  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Magnetiska variationer och norrsken Magnetfältstörningar upp till 3 % av det jordmagnetiska fältet under norrsken

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält?  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Norrskenstrålars förklaring 1800-talet gav fysiken - magnetfält och norrsken Magnetiska fält styr laddade partiklar, (men vilka är partiklarna, och vilken är deras roll i norrskenprocessen?)

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält?  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Norrskensoval, förklaring till öst-västlig utbredning Norrsken centrerat kring magnetiska nordpolen bildar en sk norrskensoval - jordens gloria Sydsken bildar på samma vis en sydskensoval

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält?  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Norrskensoval – jordens gloria Satellitbild av en ständigt aktiv norrskenoval Satellitbild av en ständigt aktiv norrskenoval Norrsken kan ibland beskådas av Uppsalabor

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält?  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Rymdskyttelbild av norrskensoval

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält?  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Polvandringar Nutida studier av stelnade lavor ger ledtrådar om norrskensovalens läge för 2000 år sedan! Polvandring: 800-talets Östra Arosbor såg mycket norrsken ! Polvändning: Intervaller om ~ år Senaste ~ år

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Förutsättningar för norrsken Slutsats: Ett planetärt magnetfält styr laddade partiklar och orsakar norrsken...men hur, och vilka är partiklarna? sol sol ? ? Magnetiskt flt Magnetiskt fält

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält Atmosfär ?  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Norrskensfärger Norrsken kommer från en lysande gas (atmosfären), Norrsken kommer från en lysande gas (atmosfären), Norrskenet har ett linjespektrum Excitationen orsakas av laddade partiklar parallella med magnetfältet, men vilka är partiklarna? Excitationen orsakas av laddade partiklar parallella med magnetfältet, men vilka är partiklarna?

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält Atmosfär  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Förutsättningar för norrsken sol sol ? ? Magnetiskt flt Magnetiskt fält Slutsats: Atmosfären är den bildskärm där norrskensljuset uppstår, Slutsats: Atmosfären är den bildskärm där norrskensljuset uppstår, men vilka laddade partiklar orsakar excitationen? men vilka laddade partiklar orsakar excitationen? atmosfr atmosfär

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält Atmosfär Plasma ?  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Sondraketer och satelliter

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält Atmosfär Plasma ?  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Data från sondraket Energirika elektroner relaterade till norrsken (inverterat-V)

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält Atmosfär Plasma ?  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Plasma- det fjärde tillståndet Rymdåldern - norrskensforskning blir forskning om plasmafysik

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält Atmosfär Plasma ?  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Plasma - joniserad gas Plasmafysik - med rymden som laboratorium Plasmafysik - med rymden som laboratorium 99,999...% av universums volym består av plasma 99,999...% av universums volym består av plasma Plasma – joniserad gas Plasma – joniserad gas

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält Atmosfär Plasma  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Förutsättningar för norrsken sol sol ? ? Magnetiskt flt Magnetiskt fält atmosfr atmosfär Slutsats: Elektroner som kan krocka med atmosfären behövs för att alstra norrskensljus Slutsats: Elektroner som kan krocka med atmosfären behövs för att alstra norrskensljus plasma plasma

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält Atmosfär Plasma Solvind ?  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Solutbrott Solutbrott - 2 dygn senare utbredda norrsken Solutbrott - 2 dygn senare utbredda norrsken densitet 0.1 –10 part./cm 3 temperaturer upp till 100MK

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält Atmosfär Plasma Solvind  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Förutsättningar för norrsken ! sol sol solvind solvind magnetiskt flt magnetiskt fält atmosfr atmosfär plasma plasma Slutsats: Solvinden, är det kraftöverföringssystem som kan Slutsats: Solvinden, är det kraftöverföringssystem som kan bära energin från källan till plasmapartiklarna. bära energin från källan till plasmapartiklarna. Slutsats: Solvinden, är det kraftöverföringssystem som kan Slutsats: Solvinden, är det kraftöverföringssystem som kan bära energin från källan till plasmapartiklarna. bära energin från källan till plasmapartiklarna.

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts. Sol Magnetfält Atmosfär Plasma Solvind  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Norrsken universellt

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Inverterat-V Jon stråle Elektroner Hur accelereras elektronerna till så höga energier? Magnetfält Elektriska fält Uppåtgående strömområde

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Inverterat-V Jon stråle Elektriska fält Elektroner Uppåtgående strömområde Kaviteter ”Potential drop people’s” norrskens modell Magnetfält AKR

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Inverted-V Jon stråle Elektriska fält Elektroner Uppåtgående strömområde Nedåtgående strömområde Kaviteter Elektroner ”Potential drop people’s” norrskens modell Magnet fält

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Inverted-V Jon stråle Elektriska fält elektroner Uppåtgående strömområde Nedåtgående strömområde kaviteter Elektroner ”Potential drop people’s” norrskens modell Magnetfält

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Hur sluts potentialstrukturen? Freja FAST Viking Polar l Polar satellit data , km höjd l Beroende av R, MLT, ILAT, Kp, säsong, sol cykel ?

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Inverterat-V norrsken Jon strålar Kaviteter Elektriska fält elektroner Vågor Resultat (stabilt norrsken)-> kooperativ modell

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Inverterat-V norrsken Jon strålar Jon skal Elektron anisotropi ( eV) Kaviteter Elektriska fält Bernstein vågor elektroner Vågor 3.5 R E Resultat (stabilt norrsken)-> kooperativ modell

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Substorm Resultat (aktivt norrsken)- kooperativ modell + Alfvèn våg

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Substorm 3.5 R E 4 R E 5 R E Elektriskt fält kaviteter Resultat (aktivt norrsken)- kooperativ modell + Alfvèn våg

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Substorm 3.5 R E Dot-AKR Alfvèn våg Substorm onset Resultat (aktivt norrsken)- kooperativ modell + Alfvèn våg

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Substorm 3.5 R E V A ~V e Alfvèn våg Alfvén Resonosphere Resultat (aktivt norrsken)- kooperativ modell + Alfvèn våg Under/efter substorm onset

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt.  Grundförutsättningar för norrsken: sol, solvind, plasma, magnetosfär, atmosfär  Egna kompletteringar: Stabilt norrsken: jonskal-> Bernsteinvågor->e - anisotropi -> sluten potentialstruktur (”O -potential”) Aktivt norrsken: Som i stabila fallet + Alfvèn vågor (”diagnostikum”: dot-AKR 2-3 R E, Alfvèn resonosfären 4-5 R E ) Sammanfattning

Fortsättning följer...

 Innehåll  Introduktion  Grundföruts.  Polar data  Stabilt norrsken  Aktivt norrsken  Sammanfatt. Norrskenet i siffror