Del III Lärande kulturer och frakturprevention Helene Hjalmarson.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Uppföljning som verktyg Magnus Lagercrantz För ett samhälle där alla kan delta på lika villkor oavsett funktionsförmåga.
Advertisements

Hälsolyftet och LSH-studien
Terminologifrågor i InfoVU-projektet Termkonferensen 2003 Ulla Gerdin Socialstyrelsen.
Dokumentation av Arbetsterapiprocess
Psykisk ohälsa – överenskommelse 2014 mellan staten och SKL
Socialdepartementet Strategi för funktionshinderpolitiken Nationell konferens 16 mars 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson.
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
En meny av möjligheter Mål/målområde Koncept Patienten får ett standardiserat hemgångsmeddelande Påverkansanalys Involvera patient och närstående Patienten.
Tidig upptäckt av kolorektalcancer i primärvård – Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos sent.
INDividuellt och Anpassat stöd till arbete för personer med neuropsykiatrisk/psykiatrisk funktionsnedsättning eller personal/verksamheter som möter.
Likabehandlingsarbete mot diskriminering och kränkande behandling
Syfte Fånga professionellas erfarenheter vid försök att implementera hälsofrämjande åtgärder med inspiration av empowerment vid frakturprevention. Få ökad.
Utredning och behandling av unga vuxna förstagångspatienter Partille Vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning SU/Mölndal.
Hälsolyftet Jolanda van Vliet Verksamhetschef Folkhälsocentrum (FHC)
Qulturum Bergeling 2014 Frågor att besvara i varje steg av processen Vilken information behöver vi ha för att ta beslut om åtgärd i detta steg av processen?
Mottagningen för logopedi och foniatri SU/Sahlgrenska
Genus i följeforskning & lärande utvärdering
Patientupplevd vårdkvalitet
En resa från 2010 till 2013 Feelgood FHV och SDF Fosie (Malmö Stad) 2010: -Fokus på efterhjälpande individ -Traditionellt samarbete -Kund/leverantör förhållande.
Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum.
Psykiatri Vård- och stödsamordningsprojektet Psykiatrin i Dalarna
Överenskommelse om samordning kring barn
Socialpsykiatriska avdelningen
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Helene Hjalmarson Folkhälsovetenskap KaU Motivation till frakturprevention - Implementering som utmaning.
Avdelning/mottagning på
exempel från opererande enheter och hjärtsjukvården
Hemuppgift LS2 Färdigställ hemuppgift från LS1
4/00 Bakgrund – förutsättningar Hälso- och sjukvårdens utvecklings- strategi – närsjukvården ska utvecklas Arbetet har kommit olika långt i Västra Götaland.
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Primärvården VGR Riskbruk - Vad görs idag?
Ledningskraft för god och säker vård - Fortsatt arbete hemma
Nationell Kvalitetsdag för primärvården 2009 Fortbildning för Allmänläkare i Kronobergs län Resultat från SFAM-Kronobergs Fortbildningsenkät.
Projektet Bättre psykosvård Sammanfattning. Projektet bättre psykosvård Projektstart november 2011 Uppdrag: stötta enheter i landet som jobbar med psykosvård.
VINK verksamhetsplan Övergripande mål Att i ett nationellt nätverkssamarbete stödja cancerstrategins mål med fokus på aktiviteter syftande.
Riskanalys koloncancer ---- Patientmedverkan i riskanalys
Lokala miljömål och nationellt stöd Kerstin Blom Bokliden, Sveriges Kommuner och Landsting Nobelmötet 2013.
Samarbete med Försäkringskassan
Samverkan mellan vårdgivare 24 mars 2011 Maj Rom.
Onkologidagarna / Swedpos nationella konferens
VG Primärvård Dialogforum 5 december Frågor att ta upp: HSU- seminarium Träff med politiker Granskningar Akutmottagningar Aktuellt från VG PV-kontoret:
Vad är god strokevård och rehabilitering ? Piteå, Älvsbyn, Arjeplog, Arvidsjaur Sluten vården, Primärvården, Kommuner Hög kompetens i hela vårdkedjan Tidig.
Varför Samverkan? Många med offentlig försörjning Problemen kräver helhetslösningar myndigheten äger del- lösningar Nya behov – integration.
Nuläge för regionalt koloncancerprojekt kopplat till RCC´s sydöst löften till patienter se även resultatrapportresultatrapport
Palliativ vård och samordning
Finansiell samordning
A3-metoden Visuell kommunikation för att komma fram till beslut
Implementering Mårten Åhström 30 september 2015
Bakgrund ”En nationell cancerstrategi för framtiden” SOU 2009:11 Viktiga förbättringsområden- psykosocialt stöd och rehabilitering Sex regionala cancercentrum,
Region Östergötland När katastrofen är ett faktum… Handlingsplan akut och långsiktigt för personal och patient.
Rätt insats, i rätt tid vid kognitiv svikt PROJEKT VITAL I NORR. PROJEKTLEDARE: ANETT WUNSCH.
”Frakturprevention och osteoporos” i Kronoberg – frakturrisk värderas och ökat stöd för levnadsvanor, fysisk träning och läkemedelsbehandling - minska.
Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
Mätning: Arbetssätt som möjliggör sammanhållen vård i hemmet
Diabetes Sammanfattning Förbättrade värden av HbA1c Syfte/Mål Metod
Exempel på dokumentation
Förändringsprocessen
Journalen PU T5 Lund - Malmö.
Hemblodtryck istället för mätning på vårdcentral
Bäckenbotten under och efter graviditet
Koordinatorer för ökad skolnärvaro
Varför en satsning på psykisk hälsa?
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet mall kortversion – underlag i annat underlag Datum 2018-XX-XX.
Ledarskap och organisatoriska mellanrum
Helén Kastemyr Hälsovalsenheten
Välkomna! Folkhälsa och sjukvård/ Noomi Carlsson
Elevhälsa Vilka behov ser vi? Hur kan vi förebygga? Marie Aspfors
Samordnad utveckling för god och nära vård
Inkluderande Rehabilitering
Presentationens avskrift:

Del III Lärande kulturer och frakturprevention Helene Hjalmarson

Var står processen idag?

Från segregation till samverkan Full integration Samverkan Koordination nätverk, samarbeta Koppling, samordning Full segregation patientremisservårdprogramvårdkedjorvårdkedjeledaregemensam budget (Bengt Ågren 2007)

BESÖK 1 1:a ons efter fraktur Anamnes Status Sedvanlig information Övningar radiushäfte Gipskontroll DXL mätning (50-80 år) BESÖK 2 Ca 4v efter fraktur Avgipsning Status Övningar i radiushäfte efter gipstid Information fysisk profil Enkät i osteoporosprojekt BESÖK 3 Ej osteoporos: Vb fortsatt individuell uppföljning AT/SG BESÖK 3 Osteoporos: Uppföljning för ev individuell träning Fysisk profil Träningsprogram AT patienter samarbetar med SG för fysisk profil Osteoporosskola VC Gripen 4 tillfällen DXL mätning Osteoporossjuksköterska VB fortsatt uppföljning och träning hos samma SG/AT T-score < fraktur, -1.0 kotfraktur = osteoporos Info om: osteoporos, Osteoporosskolan, projektet, Läkare i PV Remiss läkare PV T-score > än detta ej vidare utredning Telefonuppföljning Uppföljning 6 mån

Sammanfattning En lärande kultur blev drivkraft för implementering av frakturpreventiva åtgärder Patient-fördjupad interaktion och samverkan stimulerade till lärande och genererade kollektiva krafter till förändring. Bryta professionella mönster, skapa stöttande möten liksom synliggöra förebyggande länkar och bygga upp en kollektiv känsla för prevention speglar fyra viktiga ansatser för att få frakturförebyggande insatser att fungera i praxis. Implementering kräver förändring både i professionella och organisatoriska mönster. Att berörda personer själva identifierar problem och finner lösningar i relation till aktuell praxis stimulerar både kollektivt och individuellt lärandet och tycks underlätta implementering.